Avstämning i mars 2022
Underlaget till utvärderingen utgörs av delavstämningen den 14/12, lärarnas planeringar, förberedelsearbetet till referensgrupp och intervjuer som gjordes av kvalitetsteamsläraren i början av vt 22. Inför intervjuerna fick lärarna ta del av ett material som innehöll föreställningskartor från maj 20 och 21 samt en sammanfattning av de intervjuer som kvalitetsteamsläraren gjorde vt 20 med den första föreställningskarta som utgångspunkt. Samtalet i de avslutande intervjuerna utgick från frågan ”Hur har din kunskap och medvetenhet utvecklats avseende hur du kan använda kameran i undervisningen?”

 

Sammanfattningsvis har lärarnas kunskap och medvetenhet ökat avseende hur de kan använda kameran i undervisningen. I deras planeringsarbete syns det genom att de har kopplat arbetet till läroplanen, tydliggjort för sig och eleverna vad som bedöms i arbetet samt medvetet planerat olika områden på ett sätt som gjort det möjligt för eleverna att använda det de har lärt sig under arbetet med ett område i ett annat. 

 

Lärarna har också medvetet arbetat med möjligheter/utmaningar de identifierat tidigare och skapat undervisning för att förvalta/bemöta dem och är överens om att arbetet har synliggjort att det är möjligt att använda kameraarbetet i en mängd olika sammanhang och för olika syften framöver som för att dokumentera utveckling över tid, göra det abstrakta konkret, synliggöra elevers förförståelse på nya sätt, utveckla begreppslig förståelse, ge elever möjlighet att få syn på olika perspektiv/möjligheter att lösa en uppgift, skapa idéer för skrivande och argumentera. 

 

Dessutom menar lärarna att arbetet har visat dem bildens kraft: ”Något jag har fastnat för när vi har arbetat med kameran är bildens slagkraft när vi har analyserat bilder. Det visuella tänkandet är något nytt för mig som jag inte hade tänkt på så mycket innan. Nu har min kunskap utvecklats tack vare t ex VTS-frågorna och att jag har sett hur det arbetet kan utveckla elevernas förmåga att samtala och tänka om bilder.” och ”Jag har märkt att bilder väcker enklare elevernas intresse än text, och det är också enklare för eleverna att minnas det vi har gjort om jag påminner dem med bilder än med tal/text. Jag har också märkt att det är enklare för eleverna att förstå vad de ska göra om jag tar fram bilder och använder dem. Det blir som att jag skapar symboler när jag alltid använder samma bild för att visa att vi ska läsa tyst eller titta på en film.”

 

Lärarna menar också att arbetet med kameran utvecklar elevernas sociala förmåga samt skapar möjligheter för elever att vara kreativa: ”För elevernas lärande kan uppgiften också vara positiv eftersom det ger dem erfarenheter av att vara kreativa. Vi har gett dem ganska svåra uppgifter som t ex att fotografera ’helig’. För att kunna göra den uppgiften behöver de tänka utanför boxen, vilket kan upplevas som olika svårt av olika elever. Jag tycker att det är en jättebra övning eftersom det tvingar eleverna att vara kreativa och tänka utanför ramarna. Jag tycker att det är positivt eftersom jag menar att den förmågan behöver de också i andra sammanhang när de ska t ex analysera något eller kunna läsa mellan raderna när de arbetar med texter.” 

 

När det gäller bedömningar har lärarna kommit fram till att det är positivt när olika uttryckssätt kombineras både i formativa och summativa bedömningssituationer: ”När jag låter eleverna arbeta med kameran är det bra att jag som lärare kan se vad de förstår/inte förstår. Jag får ett underlag som jag kan titta på efter lektionen. Jag har också märkt att när jag har klasser/elever som inte är så talföra och av olika anledningar inte vill säga vad de tänker, så kan de visa sin förståelse både genom att fotografera och när de sedan med stöd av bilderna berättar hur de har tänkt. Som lärare får jag både ta del av deras förståelse när jag ser bilden och när jag lyssnar på samtalen. Jag kan då märka att det finns olika djup i elevernas sätt att tänka. Jag ser också att eleverna tänker på olika sätt. Det gör att deras klasskamrater också kan få se att det går att tänka olika. Eleverna får också se fler möjliga svar/exempel på en fråga/förklaring av ett begrepp.”

 

Under hösten har lärarnas ökade kunskap och medvetenhet om kameraarbete synts i undervisningen genom att eleverna fått möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom fotografi och sitt visuella tänkande genom att de har arbetat med kameraetik, utveckling av medvetenhet om vilken betydelse som val av avstånd, perspektiv och ljus har för hur vi uppfattar ett fotografi, filmat problemlösningar i matematik, begreppslig förståelse samt visuell argumentation. När det gäller utvecklingen av ett kritiskt förhållningssätt till visuell kommunikation har det framför allt gjorts genom att eleverna har arbetat med kameraetik samt efter det arbetet gemensamt formulerat tre frågor som de alltid ska använda när de fotograferar varandra (Får jag fotografera dig?; Får jag spara bilden?; Får jag publicera bilden?). Vi ser att eleverna tagit till sig frågorna genom att de både använder dem och även säger nej ibland. Eleverna har också utvecklat sitt kritiska förhållningssätt till visuell kommunikation i ett arbete med visuell argumentation som innebar att eleverna fick fotografera sådant de vill förändra på skolan och sedan redigera fotografier för att visa hur de vill förändra det. Eleverna har också presenterat sitt eget arbete med fotografi samt samtalat om fotografier i helklass, grupper och par. 

 

Genom undervisningen har eleverna således fått fler ingångar till lärande samt fått kommunicera och visa sina kunskaper på ett varierat sätt. En av lärarna drar också slutsatsen att ”fler elever (jämfört med erfarenheter av arbete med andra fyror) har lämnat E-sfären och nått högre nivåer i sitt lärande. De kan t ex använda fakta för att argumentera/komma fram till andra saker på ett sätt som mina tidigare fyror inte gjort. Min känsla är att det kan kopplas till vårt sätt att arbeta systematiskt och för att eleverna har fått arbeta på ett öppet/kreativt sätt samt vara förklarande till det de gör. Vi är också flera lärare som har arbetat på ett likartat sätt i olika ämnen.”

 

Något som också blir tydligt i både intervjuerna och lärarnas planeringar är att parallellt med att kunskapen och medvetenheten har ökat har lärarna utvecklat såväl ett gemensamt förhållningssätt till kameraarbetet som en metod för det. Både förhållningssättet och metoden syns i planeringar och i undervisningen och innebär att arbetet utgår från följande punkter:

·      Allt arbete kopplas till Lgr 11, och arbetet innehåller sociala mål, kameramål och ämnesmål.

·      Det kameraetiska perspektivet är utgångspunkten och finns alltid med i form av att lärarna t ex använder frågor som de har formulerat tillsammans med eleverna (Se ovan!).

·      Eleverna är lärresurser för varandra (idéstadiet, fotograferandet i samtal om fotografier o s v) och lärarna använder ofta KL-strukturer när de organiserar arbetet.

·      Fotografierna har alltid en mottagare och används som utgångspunkt för annan undervisning.

·      Samtal om fotografierna sker med utgångspunkt i VTS (Visual Thinking Strategies.)

·      Arbetet med kameran innebär att eleverna får använda olika uttryckssätt parallellt och växelvis (t ex fotografi och tal).

·      Lärarna arbetar med en tydlig struktur för lektionsförloppet, visualiserar arbetsgången samt modellerar och använder (elev)exempel.

·      Lärarna arbetar fram check-listor som ett verktyg för att tydliggöra för sig själva och för eleverna vad som står i fokus för undervisningen.

·      Lärarna förhåller sig nyfiket och öppet till det eleverna gör och det de kan lära oss av deras arbete.

 

När det gäller andra effekter av arbetet än de som direkt kan kopplas till fokus för utvecklingsarbetet menar en av lärarna att: ”Arbetet har gjort att jag nu mer går in i en roll där jag använder mer tid att tänka på och känna från elevernas perspektiv. Jag tänker på hur eleverna uppfattar/förstår det jag tar upp och går igenom. Jag funderar på hur jag ska göra det så bra som möjligt för eleverna och det blir mer som att jag är deras handledare. Under lektionerna använder jag också mer tid till samtal med eleverna.”

Delavstämning den 14/12 tillsammans med lärargruppen och avstämd med rektor den 20/12:
Lärarnas kunskap och medvetenhet har utvecklats om hur de kan använda kameran i undervisningen. I deras planeringsarbete syns det genom att de har kopplat arbetet till läroplanen, tydliggjort för sig och eleverna vad som bedöms i arbetet samt medvetet planerat olika områden på ett sätt som gjort det möjligt för eleverna att använda det de lärt sig under arbetet med ett område i ett annat. Lärarna har också medvetet arbetat med möjligheter/utmaningar de identifierat tidigare och skapat undervisning för att förvalta/bemöta dem.Lärarna har till exempel utvecklat ett sätt att utveckla elevers förmåga att arbeta med andras fotografier genom att de har arbetat med att modellera samtal, använt frågor från Visual Thinking Strategi samt strävat efter att göra det angeläget för eleverna att ta del av andras fotografier och lyssna på klasskamraternas tankar om dem. Ett annat exempel är att lärarna hela tiden är tydliga med att det är möjligt för eleverna att använda olika former av resurser när de fotograferar som avstånd, perspektiv, ljus men också resurser som att rita, använda kroppsspråk och att filma skeenden.

 

Under hösten har det synts i undervisningen genom att eleverna fått möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom fotografi och sitt visuella tänkande genom att de har arbetat med kameraetik, utveckling av medvetenhet om vilken betydelse val av avstånd,perspektiv och ljus har för hur vi uppfattar ett fotografi, filmat problemlösningar i matematik samt att visa begreppslig förståelse genom fotografi. Eleverna har också presenterat sitt eget arbete med fotografi samt samtalat om fotografier i helklass, grupper och par. När lärarna jämför med förra årets arbete märker de att deras förändrade undervisning har inneburit att elevernas förmåga att samtala om fotografier i högre grad än under förra läsåret.

 

Genom undervisningen har eleverna således fått fler ingångar till lärande samt fått kommunicera och visa sina kunskaper på ett varierat sätt .

 

När det gäller utvecklingen av ett kritiskt förhållningssätt till visuell kommunikation har det framför allt gjorts genom att eleverna har arbetat med kameraetik samt efter det arbetet gemensamt formulerat tre frågor som de alltid ska använda när de fotograferar varandra (Får jag fotografera dig?; Får jag spara bilden?; Får jag publicera bilden?). Vi ser att eleverna tagit till sig frågorna genom att de både använder dem och även säger nej ibland. Vi tror att eleverna genom det planerade arbetet med visuell argumentation i januari 22 ytterligare kommer utveckla sitt kritiska förhållningssätt till visuell kommunikation.