SMART mål
Arbetslaget ska tillsammans utforska och utveckla en samsyn och kunskap kring vilka metakognitiva processer som krävs för en djupare läsförståelse, i avseende att utveckla undervisningen så elevernas läsförståelse av faktatexter i SO och NO ökar .
HT 2021 - Tågarpskolan
Kollegialt arbete Språkutveckling Art. 28 Utbildning, rätt till
Genomförs av
Jenny Olsson Mohammad-Ali
Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 19 dec 2021
Slutsats
Arbetslaget har genom sitt kollegiala utvecklingsarbete utvecklat sin ämnesundervisning i SO och NO till att i större utsträckning än tidigare nu funktionellt stötta eleverna i deras språkliga förmåga "att läsa" som en naturlig del av undervisningen.

Utvecklingsarbetet har i sin process inneburit att  lärarna själv reflekterat och diskuterat strategierna för att skapa sig en förståelse för vad de innebär i förhållande till sin undervisning samtidigt som de provat och sett effekterna hos sina elever. 

Effekter av utvecklingsarbetet  efter en termin är:

  • att det gemensamma kollegiala fokuset stärkt de pedagogiska diskussionerna både i bredd och djup 
  • att det blivit tydligt hur viktigt det är att det undervisningsnära utvecklingsarbetet i klassrummet får ta tid och ha fokus
  • att arbetslaget kollegialt valt att stanna kvar i arbetet med strategi 2: Ställa frågor och göra inferenser då det blivit tydligt att det är en avgörande strategi för att eleverna både ska kunna kontrollera och fördjupa sin förståelse av kunskapsstoffet.  
  • att för att eleverna ska kunna utveckla strategierna behöver utvecklingsarbetet i första hand fortsätta grundas och fördjupas hos lärarna själv didaktiskt för att kunna integreras i den övriga ämnesundervisningen på ett funktionellt sätt
Utveckla undervisningen kring läsning av faktatexter
Förväntad effekt i verksamheten

  • Arbetslaget ska arbeta fram en samsyn kring hur undervisningen kan utvecklas till att bli mer funktionaliserad i sin stöttning kring det explicit språkliga fokusområdet ” läsa” i NO och SO ämnena. 


  • Varje enskild elev på 4-6 ska i slutet av terminen fått möjlighet att utveckla en förståelse för hur de första av de fem strategierna explicit fungerar och hur de kan använda dem i sin läsning för att fördjupa sin förmåga att läsa och förstå faktabaserade texter

Mätpunkter:
Vi kommer att utgå från boken "Att läsa faktatexter" av AdrienneGear (2015) och använda de fem nyckelstrategier som hon presenterar i sin bok som mätpunkter i  undervisningen.
Dessa är:
Att zooma in 
Att ställa frågor
Att avgöra vad som är viktigt
Att göra kopplingar
Att transformera

Avstämningar:
V.38-  Insats 1: Nuläge
V.43-  Insats 2: Undervisning i lässtrategierna
V. 50- Insats 2: Undervisning i lässtrategierna

Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Kontinuerligt erfarenhetsutbyte och stöd vid analysprocess/utvärdering
Genomförande
Insats 1

Kollegialt lärande för gemensamt fokus

Arbetslaget ska  :

  • Läsa och bearbeta lässtrategierna som presenteras i "Att läsa faktatexter" av Adrienne Gear i syfte att skapa en samsyn kring vad strategierna innebär och hur en progression kring dessa kan se ut i en matris, som dels stöttar lärarna i att bedöma elevernas nuläge och dels deras eventuella progression.
  • Arbeta fram och genomföra ett nulägestestet i sina respektive klasser och tillsammans analysera resultatet  


Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 14 dec 2021
Effekt 1.1
V. 38
Analys av nuläge

Sammanställningen av nulägestestet visade:

  • att nästan alla eleverna kunde avgöra genom att se textuppslaget att det var en faktatext men inte förklara varför eller hänvisa till faktatexternas särdrag eller textstruktur
  • att eleverna inte aktivt ställer sig frågor eller gör inferenser i syfte att kontrollera eller fördjupa sin egen förståelse av texten  
  • att eleverna är mest förtrogna med strategin att göra kopplingar, både till T-S och T-T men att de inte är vana vid att reflektera över hur kopplingen bidrar till deras förståelse av texten. 
  • att de flesta eleverna kunde identifiera textens ämne och återge något av innehållet men att det fanns en stor skillnad i hur pass relevant det man återgav var, i kontrast till textsyftet och att detta påverkade svårigheterna att också välja ut relevanta nyckelord.

Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 02 dec 2021
Effekt 1.2
V.32 
  • Läsa och bearbeta lässtrategierna som presenteras i "Att läsa faktatexter" av Adrienne Gear

Effekt:  Arbetslaget har i dessa diskussioner fått möjlighet att utveckla en samsyn kring strategierna och utifrån den arbetat fram dels en matris och dels ett underlag med frågor till eleverna för att få fram ett nuläge.

Nulägestestet:
  •  mäter inte elevernas läsförståelse utan är utformat för att synliggör hur pass medvetna de är om och använder sig av strategierna i sin läsning. 
  • ska genomförs innan undervisning kring strategierna startar i syfte att förutom kartlägga elevernas förmågor, även ligga som grund för analysen kring hur undervisningen bör utvecklas. 
  • när alla strategier explicit undervisats kring kommer testet genomföras igen och då användas för att få syn på progression hos eleverna och undervisningens förväntade effekt


Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 14 dec 2021
Insats 2

Utveckling av undervisning kring de metakognitiva strategierna

Arbetslaget ska med stöd av kvalitetsteamet:
  • utveckla sin undervisning så att den i högre grad blir mer funktionsinriktad i sin stöttning kring det explicit språkliga fokusområdet ” läsa”.  
  • diskutera olika lektionsmoment där de enskilt eller med stöd från kvalitetsteamet modellerar och låter eleverna uttalat träna på de tankeprocesser som strategierna utgör. 
  • Kontinuerligt reflektera kring lektionsinnehållet och vilka effekter som blir synliga i klassrummen








Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 14 dec 2021
Effekt 2.1
Ställa frågor

Arbetslagets analys utifrån nuläget visade att eleverna inte aktivt ställer sig frågor eller gör inferenser för att kontrollera eller fördjupa sin förståelse av texten.

Undervisningsmoment som provats har gett eleverna möjlighet att :
  • samtala och reflektera kring hur tänka hör ihop med att läsa
  • jämföra tankeprocessen i ett samtal mellan två personer går till med ett samtal mellan en läsare och en skriven text.
  • försöka visualisera och synliggöra sitt eget tänkande genom att träna på att göra inferenser.
  • att under lektionerna få fundera kring vilka frågor som är viktiga och relevanta att ställa utifrån syftet med läsningen
  • fått prova olika strategier som att göra om rubriker till frågor för att kunna kontroller sin förståelse av texten
  • Att på olika sätt få träna på att ställa frågor och utforska vikten av frågans formulering för svaret.

Reflektioner som gjorts i arbetslaget kring undervisningen:
  • Eleverna är vana att både få och ställa frågor som ger ett rätt svar, ett snabbt svar, men inte att ställa sig frågor som fördjupar kunskapen eller tankebanan eller för att kolla av så att man förstår. 
  • Vi upplever att eleverna när de blir ombedda att läsa högt kring något de inte förstår har mycket större förmåga att förstå var de missat än när de läser tyst för sig själv. Vad händer när de hör texten som inte händer när de läser?
  • Vi ser att vi behöver i större utsträckning än nu konsekvens jobba med följdfrågor i våra undervisning för att hjälpa eleverna att hitta sätt att ta sina tankar ett steg längre.
  • Att eleverna har svårt att skapa sig en bild av vilka frågor som är relevanta att ställa sig
  • Att i två av klasserna är det framträdande tydligt att pojkarna i större utsträckning än flickorna har lättare för att göra inferenser. Men även om det för flickorna är svårare så är istället deras frågor oftare är mer relevanta utifrån textens syfte
  • Att det finns behov av att skapa en tydligare stöttning kring vilka frågor och hur de ska användas, liknande de som finns kring problemlösning i matematiken. Kan vi hjälpa eleverna att förstå och automatisera strategin genom att göra det till en mer konkret metod?
Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 15 dec 2021
Effekt 2.2
 Zooma in
Arbetslagets analys utifrån nuläget visade att eleverna inte använde sig av de särdrag som faktatexterna innehåller i sin kunskapsinhämtning eller bearbetning av texten. Detta oavsett om eleven anses vara en stark läsare eller inte.

Undervisningsmoment som införts och provats har gett eleverna möjlighet  att:
  • studera och jämföra faktatexter och skönlitterära texter kring samma stoff
  • sortera och plocka ut fakta genom att endast använda särdrag
  • själva använda olika särdrag för att lyfta fram fakta
  • ställa frågor och göra antaganden om texten utifrån särdragen
 
Reflektioner som gjorts i arbetslaget kring undervisningen:
  • Att det inledningsvis var svårt att förstå vad särdrag var och vilken roll de har i texten men att det var lättare efter de aktivt fått arbeta med dem kopplade till ämnet.
  • Att det spelat stor roll att undervisningen kring strategin varit en del av den vanliga ämnesundervisningen för eleverna att så snabbt ta till sig strategin och förstå syftet .
  • Undervisningsmomenten har upplevts höja motivationen hos elever som aldrig annars orkar/ eller som ger upp.
  • Jämnar ut förutsättningarna mellan eleverna


 


Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 14 dec 2021