Vi en avslutande avstämning ser samtliga lärare att eleverna har ökat sitt resultat. De svagare eleverna har i högre utsträckning nått betygsmålet och de starkare eleverna har på ett större djup i sina svar och når därför ett högre betyg/omdöme.

Vid en andra delavstämning har en kort direktanalys gjorts. Vid denna spontana analys direkt efter genomför prov upplever samtliga lärare att elevernas resultat blivit bättre. Vissa pedagoger kan direkt se en ökad kvantitet i svaren medan man behöver tid för att analysera kvaliteten på dessa. I några ämne är eleverna klara snabbare än vanligt även om de skrivit mer. Till den avslutande avstämningen kommer en djupare analys av såväl resultat som arbetssätt att göras. 

Inför provet tror pedagogerna att samtliga elever kommer att förbättra sitt resultat. Kanske främst de svaga eleverna som får en testomgång i grupp där man får höra svaren en gång. De starkare eleverna tror man kommer förbättra sitt resultat då de blir hjälpta av att diskutera med sina kamrater och då väcks fler tankar på nya nivåer som de själva inte tänkt på. 

Samtliga lärare har vid en avslutande avstämning genomfört minst ett KL prov. Flera lärare har även genomfört flera prov i denna form. De som genomfört flera prov påtalar att eleverna börjar vänja sig vid det och därför kan prestera ännu bättre. De som endast genomfört ett prov känner att det varit tidskrävande och att det finns en ovana både hos pedagoger och elever i denna formen av prov och att man därför inte får med sig alla som i vanliga fall är trygga i "vanliga" provsituationer.

Vid en avslutande avstämning anser lärarna att de vid ungefär hälften av provtillfällena väljer att använda sig av alternativa prov. Samtidigt upplever lärarna att de har en högre validitet i sin bedömning då de har ett mer varierande underlag för bedömning. Differensen man kunde se vid den andra delavstämningen ser pedagogerna som att man nu ifrågasatt sin egen bedömning, synliggjort den mer samt resonerat kring den med kollegor. Detta har gjort att man känner sig tryggare och mer säker i sin bedömning.   

Vid den andra delavstämningen har alla pedagoger gjort planeringen och de flesta har även genomfört provet. Till nästa steg väntar en analys av planering, genomförande och resultatet. Vid en kort analys direkt efter upplever de flesta pedagoger spontant att samtliga elever når en högre måluppfyllelse. Några pedagoger upplever docka att det är svårare att både planera för och se en progression för de elever som är starka och når de högre kunskapskraven. 
Vidare behöver man analysera om man redan i planeringen kan synliggöra även en progression för de starkare eleverna. Man behöver också bli mer van vid arbetssättet då det i planeringen är svårt att veta hur mycket tid som detta kommer ta i anspråk. Vissa pedagoger upplever att eleverna behöver mer tid när de arbetar i grupp, om detta beror på att det sägs mer och man diskuterar mera eller om det är ovana behöver också analyseras vidare. 

Vid en andra delavstämning upplever vissa pedagogerna att deras validitet i sin bedömning minskat medan andra anser att den har ökat. Då detta diskuterades tror pedagogerna själva att detta beror på att man i större utsträckning börjat ifrågasätta sin bedömning och blivit mer medveten om den. Man provar också nya saker som leder till att man är mer osäker på sin bedömning. 

Vid den fösta delavstämningen har de flesta pedagoger gjort en planering. De flesta av dessa har valt att först genomföra provet i en KL struktur i par eller grupp för att sedan göra samma prov enskilt. Man har tänkt kring anpassningar, roller och struktur men tappar själva bedömningen och återkopplingen till eleverna. 
Pedagogerna har fått hjälp att utifrån tydliga frågeställningar kritiskt granska både sina egna och ca 2 kollegors planeringar för att göra planeringen så tydlig att eleverna kan förstå den. Det ska finnas en tydlighet i bedömningen och hur den ska ske. De som genomför två prov SKA ha en tydlighet i den formativa bedömningen som är framåt syftande och därmed bidrar till ett ökat lärande hos eleven som möjliggör att de når en högre måluppfyllelse och därmed blir den summativa bedömningen  även den tydlig. 
Pedagogerna upplever att tydliga frågor kring deras planering gör den bättre. De upplever även att dem genom att dela sina planeringar får inspiration till att lyfta i sin egen undervisning. Man får dessutom syn på likheter i sina bedömningsformer och brister i dessa. Genom att arbeta med dessa likheter och brister kan man höja sin egen validitet i bedömningen då man upplever att tydlighet ökar validiteten.