(Underlaget till resultaten som beskrivs nedan utgår i huvudsak från analys av lärarsvar på enkätfrågor vid tre olika tillfällen samt lärarnas avslutande summeringar i grupp av gjorda förflyttningar vid terminsslut. En svaghet i resultatet är att inte alla lärare besvarade enkäten vid de olika tillfällena.)

 

På ett övergripande plan visar analysen att lärarnas gemensamma utvecklingsarbete resulterat i olika former av förändringar. Förändringarna som framträder omfattar användning av begrepp och förståelse av betydelsebärande aspekter för elevers lärande. Utöver det visar analyserna hur lärarna har börjat att omsätta sin förändrade förståelse systematiskt i fler och förändrade undervisningshandlingar kopplat till val av skönlitteratur, urval och arbete med ord samt i arbetet före, under och efter högläsning av skönlitteratur. Analyserna visar vidare att lärarna tycks göra mer medvetna val än tidigare av undervisningshandlingar både utifrån ett generellt språk- och läsutvecklingsperspektiv och ur ett sva-perspektiv. När det handlar om sva-perspektivet menar lärarna i slutet av terminen att deras kollegiala arbete resulterat i att de nu pratar på andra sätt med varandra och ställer andra typer av frågor. De lyfter också att arbetet har fördjupat deras förståelse för hur viktigt språket är för elevernas identitet.

 

Nedan presenteras resultaten av analysen i avsnitt under rubrikerna:

Varje avsnitt inleds med en beskrivning av de aspekter som återkommer över tid i varje kategori och därefter beskriver jag förändringarna som sker.

 

Avslutningsvis sätter jag resultaten av analysen i relation till kursplanen i och forskningsläget för svenska som andraspråk och lyfter fram några områden som kan vara särskilt viktiga att beakta i fortsatt utvecklingsarbete och undervisning.

 

Lärarna beskriver att de väljer litteratur baserat på faktorer som bilder, klassiker, lärarens egen uppfattning, elevernas behov och intresse, variation av genre och möjlighet att koppla litteraturen till aktuellt arbetsområde. 

 

Det som förändras över tid är fördjupade beskrivningar av bilders betydelse vid val av bok och vad det kan innebära att välja bok utifrån elevers behov och intressen. Dessutom tillkommer att lärare lyfter betydelsen av:

·      att val sker med målet att eleverna ska möta olika texttyper, teman och språk

·      att litteraturen ska vara tankeväckande och ha ett innehåll som kan diskuteras

·      att elever känner sig representerade

·      att eleverna ska kunna njuta av läsningen/bli intresserade/bli engagerade

 

Över tid är det fler lärare som berättar om sva-perspektivets betydelse när de väljer skönlitteratur, och det som också tillkommer är bilders betydelse, litteraturens möjlighet att utveckla sva-elevernas ordförråd och möjligheten att koppla boken till aktuellt arbetsområde. En lärare skriver till exempel: ”Mer reflekterande generellt och noga i val för att litteraturen ska passa såväl elever som läser sv som sva.”

 

Lärarna använder sig av varierade undervisningshandlingar som att exempelvis förutspå bokens handling, gå igenom svåra ord, väcka intresse, arbete med frågor och diskussioner, repetition, samtal och gestaltande arbete. 

 

Något som tillkommer över tid på ett generellt plan är bilders potential i undervisningen. En lärare skriver t ex: ”Aktivt arbete med bilder både före, under och efter läsning vilket jag har sett hjälper eleverna att få en bättre förståelse.” När lärarna summerar gjorda förflyttningar i slutet av terminen tillsammans skriver de: ”När vi planerar för högläsning är olika former av strategier för att bearbeta texten alltid närvarande.” I slutet av terminen lyfter lärarna också att en viktig förflyttning i verksamheten är: ”Vuxna som läsande förebilder, ett tydligt gemensamt läsengagemang på skolan.”

 

När det handlar om val undervisningshandlingar…

 

…”Före läsning” framträder över tid ett mer medvetet och differentierat arbete, vilket märks genom formuleringar som ”Mer arbete nu med text och ord före läsningen än tidigare för att stötta eleverna under läsningen”. Aspekter som tillkommer är repetition av det som hänt tidigare med stöd av bilder och frågor och användning av bilder, t ex tillkommer arbete med sekvensbilder när elever ska förutspå handling.

 

… ”Under läsning” framträder lärarnas val över tid som mer medvetna och differentierade, särskilt med fokus på hur de arbetar med elevers reception och produktion av ord, vilket märks genom formuleringar som ”stannar vid ord som eleverna frågar om eller ord som jag valt ut” och att röst och kropp används för att förtydliga och förstärka förklaringar av ords betydelse.

 

… ”Efter läsning” framträder lärarnas val över tid som mer medvetna och differentierade, vilket märks genom att eleverna använder utvalda ord när de ska återberätta och att eleverna diskuterar innehållet med hjälp av bokens bilder.

 

Gällande lärarnas förståelse av sva-perspektivet berörs det inte alls när lärarna besvarar enkätfrågorna första gången, men därefter lyfter lärarna sådant som förenkling av innehåll, att eleverna får göra egna tankebubblor som läraren sedan läser, att eleverna får lyssna på andra elevers förklaringar och definitioner, att ord som sva-elever identifierar som svåra lyfts i hela klassen och gestaltande arbete för att bearbeta orden.

 

När lärarna väljer vilka ord och begrepp de väljer att särskilt arbeta med skriver de i början av terminen att de väljer att arbeta med "svåra" eller ”centrala” ord. Vissa av lärarna skriver också att urvalet sker utifrån språkets bas och utbyggnad. Vidare använder lärarna sig av bildstöd när de ska förklara vad ett ord betyder, förklarar med andra ord, låter andra elever förklara eller googlar ords betydelse. De kan också förklara genom ritprat/genom att rita ords betydelse eller genom att gestalta med gester och kroppsspråk. Utöver det låter lärarna eleverna relatera ord till egna erfarenheter, rita egna bilder, repetera m m.

Över tid blir lärarnas beskrivningar och val av undervisningshandlingar ytterligare mer medvetna och nyanserade, särskilt i relation till sva-perspektivet. Det syns i formuleringar som ”Urvalet av ord sker medvetet utifrån språkets bas och utbyggnad”, ”Ord som kan vara en trygghet, men kan få fördjupad förståelse av” och ”Ord som elever kan förklara men inte använder spontant”. När det handlar om arbetet med reception och produktion lyfter lärarna redan vid det första svarstillfället olika sätt att möjliggöra reception av orden. Det som tillkommer är att förklaringarna tydligare görs med koppling till elevernas erfarenheter. I relation till sva-perspektivet tillkommer arbete med att lärare skapar bilder när de inte finns i böckerna, att urvalet av ord som förklaras sker medvetet, att svåra ord byts mot elevnära i högläsningen och att eleverna får möta samma ord flera ggr och på olika sätt. 

 

När det handlar om elevers möjligheter att bearbeta orden, att själva få arbeta med produktion, framträder tydligt ett mer varierat sätt över tid. Det som ser ut att tillkomma är att eleverna ges möjlighet att spela spel, arbeta med lucktexter, kategorisering av ord samt arbete med synonymer och homonymer. Sättet att arbeta framstår också som mer medvetet, eftersom lärare exempelvis skriver att orden de arbetar med skrivs på tavlan och får stå kvar, att metoderna väljs utifrån de valda orden och repetition: ”Möta orden flera gånger och får använda dem på olika sätt i de övningar vi gör både gemensamt, i par och enskilt”. I relation till sva-perspektivet framträder också arbetet som mer medvetet och varierat genom att lärarna lyfter att eleverna är aktiva när orden ska förklaras, att elever ges möjlighet att lyssna på varandra, repetition, parallellt arbete med ord som har närliggande betydelse, att arbetet med ord har blivit en central del av undervisningen i alla ämnen och arbete med ett tillåtande klassrum. I slutet av terminen skriver lärarna också att de kommer fortsätta att arbeta systematiskt och medvetet med ord genom att undervisa om nyanser, motsatsord och ordigenkänning samt aktivt arbeta med att väcka nyfikenhet kring ord i faktatexter, läsläxor och vid högläsning.

 

I denna kategori är det många lärare som ger kortfattade eller inga svar alls och av svaren som ges handlar få av dem om undervisningshandlingar med fokus på svenska som andraspråk. Flest exempel ger lärarna vid det andra svarstillfället. De exempel som lärarna ger är att eleverna oftare frågar kring ord som är nya för dem, att elever visar att de vill förstå och lära sig nya ord. Lärarna lyfter också att de kan se betydelsen av att välja böcker som väcker känslor för hur eleverna lyssnar på varandra och att fler vågar prata när de pratar utifrån en bild. 

 

Lärarna reflekter över sitt arbete, vill bli bättre på att visa bilder för att eleverna ska förstå ord, vill ha mer samtal kring högläsningsböcker, vill reflektera över och se över sitt val av litteratur efter texternas ålder.

 

Det som tillkommer är att lärarna vill utveckla sin förmåga att arbeta mer med ord och ordförråd före läsningen, vill ha fler samtal kring högläsningsböcker och vill reflektera över och se över sitt val av litteratur. Längre fram tillkommer att lärarna vill ha längre kompetensutvecklingsområde kring läsning, fler diskussioner med kollegor kring skönlitteratur samt att de ställer frågor kring hur man vet vilken effekt undervisningshandlingar ger kopplat till elevers ordförrådsutveckling och hur man kan mäta att en elev kan ett ord. I slutet av terminen lyfter också några lärare att de fortfarande känner viss osäkerhet kring behovsbedömningen.

När det gäller materialet i stort är såväl utvecklingsarbetets insatser som lärarnas förändrade förståelse väl i linje med både kursplanen i svenska som andraspråk och forskningsläget när det gäller att högläsning, samtal, bildstöd, elevnära innehåll, repetition och aktiv bearbetning av ord som betydelsefull för elevers ordförrådsutveckling. Resultaten av analysen visar emellertid att det också är viktigt att i fortsatt utvecklingsarbete undersöka i vilken grad nedanstående undervisningsaspekter också uppmärksammas i undervisningen:

Flerspråkighet som resurs
När lärarna summerar sina förflyttningar i slutet av terminen tas flerspråkighet upp som resurs på ett betydligt tydligare sätt än tidigare i en av lärargrupperna. Detta perspektiv saknas emellertid vid tidigare summeringar under terminen och är inte heller något som präglar alla lärares undervisning. Det kan därför finnas anledningar att ytterligare gemensamt undersöka och dela erfarenheter kring hur elevers flerspråkighet kan synliggöras och användas som resurs i undervisningen.

Strategier för eleverna själva
Sva-kursplanen betonar strategier för att lära språk och stödja den egna kommunikationen. I materialet syns lärarens strategier starkt, men elevernas egna strategier — fråga, gissa med stöd av kontext, jämföra språk, använda bildsök/ordbok, be om förtydligande — syns mindre. Det kan emellertid kanske förklaras med att eleverna går på lågstadiet.

Uttal, prosodi och språkliga strukturer
Det finns exempel i materialet på hur lärare undervisar om på en/ett och singular/plural, men få exempel på undervisningshandlingar som har fokus på uttal, ordföljd, fraser, meningsbyggnad, textbindning eller typiska andraspråksdrag.