SMART mål
S - Lärare utvecklar sin undervisning i svenska och svenska som andraspråk genom att systematiskt planera, genomföra och följa upp undervisning utifrån ett tydligt SvA-perspektiv, med fokus på skrivutveckling, begreppsförståelse, språklig tillgänglighet samt strukturerna före–under–efter läsning.
M - Minst 2 gemensamt planerade och genomförda lektionsupplägg per månad per lärare med dokumenterat SvA-fokus.
M - Minst 2 gemensamt planerade och genomförda lektionsupplägg per månad per lärare med dokumenterat SvA-fokus.
Självskattning genomförs vid start, mitt och slut av terminen och visar progression inom planering, genomförande och reflektion.
Elevresultat följs upp genom jämförelse av observationsprotokoll (från ht 2025) och nya bedömningar vid terminens slut, med synlig förbättring i minst 2 identifierade förmågor per elev/case.
A - Arbetet genomförs i nära samarbete mellan undervisande lärare och kvalitetsteamet, med gemensam planering, undervisning och analys som en naturlig del av undervisningen.
R - Insatserna anpassas efter nuläge i respektive klass
T - Tar start och avstamp i case arbete under första delen av terminen och andra terminen fortsatt arbete med case men med fokus högläsning. På så sätt nås båda mål inom vårterminen 2026.
A - Arbetet genomförs i nära samarbete mellan undervisande lärare och kvalitetsteamet, med gemensam planering, undervisning och analys som en naturlig del av undervisningen.
R - Insatserna anpassas efter nuläge i respektive klass
T - Tar start och avstamp i case arbete under första delen av terminen och andra terminen fortsatt arbete med case men med fokus högläsning. På så sätt nås båda mål inom vårterminen 2026.
VT 2026 - Humlemadskolan
Genomförs av
Emelie Friberg
Emelie Friberg
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
08 jun 2026
Slutsats
Under uppdragets genomförande har lärarna systematiskt utvecklat sin undervisning utifrån ett tydligt svenska som andraspråksperspektiv. Arbetet har präglats av gemensam planering, genomförande och analys tillsammans med kvalitetsteamet. Undervisningen har utformats med fokus på förförståelse, begreppsutveckling, språklig stöttning och strukturerade arbetssätt före, under och efter läsning.
Högläsning har fungerat som en central undervisningsstrategi där eleverna fått möjlighet att samtala, reflektera och bearbeta innehåll tillsammans. Lärarna har i ökad utsträckning använt bildstöd, AI-genererade bilder, begreppslistor, kooperativa strukturer och strukturerade textsamtal för att göra undervisningen mer tillgänglig. Arbetet har även tagit sin utgångspunkt i kartläggningsresultat från föregående termin, vilket möjliggjort en undervisning anpassad efter identifierade behov på både grupp- och individnivå.
Resultaten visar att elevernas språk- och kunskapsutveckling har stärkts inom flera av de områden som identifierades i kartläggningen. Eleverna använder ett mer varierat och utvecklat språk, särskilt genom ett utökat ordförråd och en ökad användning av beskrivande ord och synonymer i både muntliga och skriftliga sammanhang. Arbetet med ordklasser och muntlig interaktion har bidragit till att eleverna i större utsträckning kan uttrycka sig nyanserat.
Eleverna visar också en ökad förståelse för texter genom att resonera kring innehåll, ställa egna frågor och göra tolkningar mellan och bortom raderna. Genusarbetet har lett till en större medvetenhet kring språkets strukturer, där eleverna i högre grad reflekterar över och använder rätt genusformer. Delavstämningar visar att eleverna utvecklat större säkerhet inom flera av de identifierade utvecklingsområdena.
Samtidigt har elevernas delaktighet och engagemang ökat. Fler elever vågar bidra i samtal, ge återkoppling och samarbeta kring lärandet. De språkliga stöttor som använts har varit särskilt betydelsefulla för elever med behov av språkligt stöd och har bidragit till ökad tillgänglighet i undervisningen.
Uppdraget har bidragit till att stärka lärarnas kompetens inom språkutvecklande undervisning och svenska som andraspråk. Genom det kollegiala lärandet har lärarna utvecklat en ökad medvetenhet kring betydelsen av förförståelse, begreppsutveckling, muntlig interaktion och språklig stöttning för elevernas lärande.
Lärarna använder nu i större utsträckning strukturer för före-, under- och efterarbete vid läsning samt ett bredare urval av undervisningsstrategier för att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Arbetet har även bidragit till ökad samsyn kring språkutvecklande arbetssätt och hur undervisningen kan anpassas för elever som lär på sitt andraspråk. Flera lärare uttrycker en vilja att fortsätta utveckla och implementera arbetssätten i fler ämnen och undervisningssituationer.
Språkutveckling med sva fokus
Förväntad effekt i verksamheten
Syftet är att stärka undervisningens kvalitet genom ett tydligt
andraspråksperspektiv gällande skrivutveckling, bedömning, begreppsförståelse
och språklig tillgänglighet.
Undervisningen blir mer språkutvecklande och tillgänglig genom att lärarna systematiskt arbetar med förförståelse, begreppsutveckling, bildstöd och strukturerade samtal före, under och efter läsning. Eleverna ges ökade möjligheter att förstå, bearbeta och använda språk i olika sammanhang, vilket bidrar till ökad delaktighet, engagemang och måluppfyllelse.
Arbetet ska bidra till ökad kunskap hos pedagoger.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Stöttning i undervisning, planering och bedömning.
Kollegialt stöd till lärare i planering och bedömning av elever med svenska
Kollegialt stöd till lärare i planering och bedömning av elever med svenska
som andraspråk.
Fokus på tydliga undervisningsstrukturer och språklig stöttning.
Fokus på tydliga undervisningsstrukturer och språklig stöttning.
Gemensam dialog kring elevuppgifter och bedömningssituationer.
Genomförande
Insats 1
Kollegialt lärande med alla lärare
Läsa i alla ämnen med fokus på högläsning för att stärka andraspråksperspektivet. Syftet är att öka likvärdigheten och samsynen hos kollegorna.
Effekten uppnås genom:
Effekten uppnås genom:
- Att lärare planerar undervisningen med större fokus på förförståelse genom arbete med bilder, rubriker, begrepp och centrala ord före läsning.
- Att högläsning används mer medvetet som ett verktyg för språk-, kunskaps- och begreppsutveckling.
- Att eleverna ges fler möjligheter att samtala, reflektera och ställa egna frågor kring texter och innehåll.
- Att lärarna använder varierade stöttande strategier, såsom bildstöd, AI-genererade bilder, strukturerade samtalsmodeller och kooperativa arbetssätt.
- Att undervisningen präglas av tydliga mål, återkommande repetition och gemensam bearbetning av innehåll.
- Att elevernas aktiva deltagande och ansvarstagande i lärprocessen stärks genom lärpar, kamratåterkoppling och samarbetsformer.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
03 jun 2026
Effekt 1.1
Resultat för lärare
- Lärare har utvecklat sin förmåga att planera undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv.
- Lärare använder i större utsträckning strukturer för före-, under- och efterarbete vid läsning.
- Lärare har breddat sin repertoar av undervisningsstrategier genom användning av bildstöd, begreppslistor, öppna frågor, kooperativa lärstrukturer och AI-baserade resurser.
- Lärare beskriver en ökad medvetenhet kring vikten av förförståelse, begreppsutveckling och språklig stöttning.
- Flera lärare uttrycker en intention att implementera och vidareutveckla arbetssätten i fler ämnen och undervisningssituationer.
Resultat för elever
- Eleverna visar ökad förståelse för texter genom att i högre grad kunna resonera, reflektera och läsa mellan och bortom raderna.
- Eleverna använder fler ämnesord och begrepp i samtal och andra sammanhang.
- Elevernas delaktighet och engagemang i undervisningen har ökat.
- Fler elever vågar uttrycka tankar, resonera kring innehåll och delta aktivt i diskussioner.
- Bildstöd och förförståelse har särskilt stöttat elever i behov av språkligt stöd att följa med i undervisningen.
- Eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande genom att formulera egna frågor, ge återkoppling och samarbeta kring innehållet.
- Elevernas motivation och nyfikenhet inför läsning och gemensamma textsamtal har stärkts.
Långsiktig effekt
Arbetet bidrar till en mer likvärdig undervisning där språkutvecklande arbetssätt blir en naturlig del av undervisningen i alla ämnen. Genom gemensamma strukturer och ökad medvetenhet hos lärarna skapas bättre förutsättningar för elevernas språk-, läs- och kunskapsutveckling över tid.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
03 jun 2026
Insats 2
Språkutveckling och planering av undervisning utifrån SvA-perspektiv i fyra klasser utifrån resultat från kartläggningen som genomfördes förra terminen.
Genom att identifiera elevers utvecklingsområden inom SvA efter kartläggningen både på grupp och individnivå skapar vi en undervisning med fokus på dessa områden.
På gruppnivå ser man tydligt att det är ordförråd och genus som pedagogerna behöver ha fokus på.
På gruppnivå ser man tydligt att det är ordförråd och genus som pedagogerna behöver ha fokus på.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
02 apr 2026
Effekt 2.1
Fokus med att bygga ut elevernas ordförråd görs på många olika plan. Men fokus har legat på att arbete med det prallelt med texter eleverna ändå möte. I sakprosatexet använder vi oss av samma text i NO/SO där fokus är ämnesspecifika begrepp, när man sen möter samma text på svenska har vi fokus på ord. Med ord menar vi att det är alla andra ord runt omkring som skapar texten.
När vi har arbetat med skönlitterära texter har vi fokuserat på att lära grunder i grammatik, så som ordklasser. Detta då det är tydligt efter karläggningen att eleverna i liten utsträckning använde sig av adjektiv. Detta arbetar vi löpande med och använder oss bland annat av bilder som elever får beskriva, både muntligt och skriftligt. Den munstliga interaktionen är en viktig del av andraspråksundervisningen. Den kan vara svår att mäta men vid försök att mäta antalet adjektiv under lektioner ser vi en ökning. Delvis från att från början mestadels ha använt färger till att använda mer målande adjektiv och även synonyma adjektiv.
När vi har arbetat med skönlitterära texter har vi fokuserat på att lära grunder i grammatik, så som ordklasser. Detta då det är tydligt efter karläggningen att eleverna i liten utsträckning använde sig av adjektiv. Detta arbetar vi löpande med och använder oss bland annat av bilder som elever får beskriva, både muntligt och skriftligt. Den munstliga interaktionen är en viktig del av andraspråksundervisningen. Den kan vara svår att mäta men vid försök att mäta antalet adjektiv under lektioner ser vi en ökning. Delvis från att från början mestadels ha använt färger till att använda mer målande adjektiv och även synonyma adjektiv.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
02 apr 2026
Effekt 2.2
Genom att på den befitliga läxan eleverna har varje vecka lägga till genus (en/ett) belyser vi och ökar medvetenheten kring hur dessa saka användas.
Vi kan vid en delavstämning efter 10 veckor se att eleverna visar större säkerhet i användandet och ifrågasätter oftare vilket genus det ska vara när de är osäkra.
Vi kan vid en delavstämning efter 10 veckor se att eleverna visar större säkerhet i användandet och ifrågasätter oftare vilket genus det ska vara när de är osäkra.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
02 apr 2026