SMART mål
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov
VT 2026 - Dalslundsskolan 4-6
Genomförs av
Petra Alven
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven -
11 jun 2026
Slutsats
Genom den strukturerade implementeringen av Cornell-metoden och språkutvecklande stöttning har klassrummen utvecklats till mer medvetet kommunikativa lärmiljöer.
Eleverna har fått ett ökat ägandeskap över sitt lärande genom cykeln att lyssna, samtala, skriva och sammanfatta. De bearbetar nu texter genom att hitta nyckelord och sammanfatta tillsammans; elever som tidigare upplevt stora språkliga hinder eller svårigheter med arbetsminnet nu visar ett stort engagemang, arbetar mer självständigt och äger sin egen kunskap. De producerar egna, sammanhängande texter baserade på egna reflektioner i stället för rena avskrifter. Lärarkompetensen har samtidigt fördjupats genom ett kollegialt samarbete där undervisningen planerats mer medvetet utifrån språkliga stödstrukturer.
Eleverna har fått ett ökat ägandeskap över sitt lärande genom cykeln att lyssna, samtala, skriva och sammanfatta. De bearbetar nu texter genom att hitta nyckelord och sammanfatta tillsammans; elever som tidigare upplevt stora språkliga hinder eller svårigheter med arbetsminnet nu visar ett stort engagemang, arbetar mer självständigt och äger sin egen kunskap. De producerar egna, sammanhängande texter baserade på egna reflektioner i stället för rena avskrifter. Lärarkompetensen har samtidigt fördjupats genom ett kollegialt samarbete där undervisningen planerats mer medvetet utifrån språkliga stödstrukturer.
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov
Förväntad effekt i verksamheten
Klassrummen utvecklas mot mer medvetet kommunikativa lärmiljöer där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika texter.
Lärarna utvecklar en breddad och fördjupad kompetens i att skapa undervisning som möjliggör rika tillfällen för muntlig interaktion och skriftlig produktion.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Med utgångspunkt i kursplanerna och våra elevers behov formulerar vi specifika mål i samarbete med lärarna vi samarbetar med. Det kan exempelvis handla om att utveckla undervisningen på sätt som utvecklar elevers ordförråd, deras muntliga förmåga eller förmåga att lära sig genom textläsning, bearbeta film eller muntliga presentationer.
Genomförande
Insats 1
Vi har en arbetsgång där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika sorters texter, både i tal och skrift. Eleverna stöttas både i samtal och skrivuppgifter på flera olika sätt, exempelvis genom bilder, stödord och början till meningar. Tanken är att undervisningen ska ge eleverna kunskaper om hur de kan formulera sig tydligt, lyssna aktivt, upprätthålla och utveckla samtal och diskussioner.
Insatsen gäller en åk 4 i SO och svenska/svenska som andraspråk, en åk 5 i SO och svenska/svenska som andraspråk och en åk 6 i NO.
Åk 4, svenska och SO
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Insatsen gäller en åk 4 i SO och svenska/svenska som andraspråk, en åk 5 i SO och svenska/svenska som andraspråk och en åk 6 i NO.
Åk 4, svenska och SO
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Åk 5, svenska och SO
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Åk 6, NO
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Åk 6, NO
Vi provar en anteckningsteknik (en variant av Cornellmetoden) där eleverna samarbetar parvis med att resonera om olika sorters texter. Deras resonemang blir korta texter i form av sammanfattningar.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
22 apr 2026
Effekt 1.1
Utvärdering lärare maj 2026
Kommunikativa lärmiljöer
Kommunikativa lärmiljöer
Klassrummen utvecklas mot mer medvetet kommunikativa lärmiljöer där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika texter.
- Ökad interaktion: Eleverna samtalar, återberättar innehåll, delar tankar och diskuterar i mycket större utsträckning än tidigare.
- Kamratstöd: Det har uppstått intressanta diskussioner där eleverna hjälper, stöttar och bekräftar varandra i hur de ska formulera sig.
- Bearbetning av text: Samtal om texters innehåll, uppbyggnad och språkliga drag har blivit en tydlig väg in i skrivandet. Eleverna minns bättre och kan återberätta i större utsträckning.
- Från input till output: Cornell-mallen fungerar som en struktur som hjälper eleverna att omvandla den dagliga inputen till förståelse och faktisk output.
Breddning av lärarkompetens
Lärarna utvecklar en breddad och fördjupad kompetens i att skapa undervisning som möjliggör rika tillfällen för muntlig interaktion och skriftlig produktion.
- Medveten planering: Ökad medvetenhet kring att planera in specifika tillfällen där eleverna får prata, diskutera, skriva och tänka tillsammans.
- Stödstrukturer: Lärarna har fått fler idéer och verktyg för att ge eleverna stödstrukturer (t.ex. mallar) som hjälper dem att komma igång med både samtal och skrivande.
- Synliggöra elevers behov: Diskussionerna har gett nya perspektiv på elevers svårigheter, vad orsakerna är, samt hur man kan möta dem och säkerställa att de förstår uppgiften.
- Formativ bedömning och tid: Det har blivit lättare att se om eleverna har missat eller missuppfattat något. Snabbare feedback under processens gång har frigjort tid för läraren att sitta med de elever som behöver mest stöttning.
Snabbare och längre skrivande
Vid skrivuppgifter kommer eleverna igång snabbare och skriver lite längre texter.
- Eget ägandeskap: Genom cykeln titta/läsa/lyssna → samtala → skriva → sammanfatta → skriva om, äger eleverna sin kunskap på ett nytt sätt. De producerar för sin egen skull, inte bara för läraren.
- Från stödord till text: Modellen hjälper eleverna att sortera tankar, hitta nyckelord och sammanfatta. Att gå ner på den grundläggande nivån – där frågan tillsammans med nyckelord skapar meningar – stöttar skrivprocessen.
- Kvalitet i produktionen: Det eleverna producerar blir deras eget, inte bara en avskrift från grundboken. De har blivit mycket säkrare på att skriva sammanfattningar då de nu vet vad som är relevant.
- Ökat engagemang: Elever som normalt har svårt att komma igång eller slutföra uppgifter har anammat arbetssättet, vill visa upp sina alster och tar plats i klassrummet.
Utvecklingsområden
- Balans i omfattning: Arbetssättet är krävande och tar mycket energi av eleverna. Det blir mycket att skriva och reflektera över, vilket kan göra att det går ut över andra ämnen. Det krävs en balans.
- Fokus vid gruppdiskussioner: I årskurs 4 kan det vara svårt för eleverna att hålla fokus vid diskussioner; samtalen glider lätt iväg på annat. Modellen kräver träning innan den "sitter".
- Risk för sökläsning: Det finns en rädsla för att eleverna enbart sökläser efter svar "på raderna". Det är viktigt att utveckla öppna och reflekterande frågor för att få med helheten och sammanhanget.
- Sva- och minnesstöd: För elever med språkliga svårigheter eller svagt arbetsminne kan metoden ibland bli "ett lager till" som kräver energi.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
08 jun 2026
Effekt 1.2
Utvärdering elever åk 4-6 maj 2026
Övervägande delen av eleverna är positiva till att arbeta med Cornell-mallen. Det är bara en klass där det är några fler än hälften som är positiva.
Fördelar som eleverna ser med arbetet är bland annat att det är lättare att skriva sammanfattningar, att de kommer ihåg mer, förstår mer, skriver snabbare, lär sig mer och sammanfattar med egna ord.
Det som en del elever upplever som svårt är att skriva sammanfattningen. De tycker också att det ibland kan vara stressande och för mycket att skriva.
När det gäller samarbetet mellan eleverna är de övervägande positiva.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
08 jun 2026
Effekt 1.3
Utvärdering elever, april 2026 åk 5
Vad tycker du har fungerat bra med att arbeta med Cornell-mallen i historia?
Vad tycker du har fungerat bra med att arbeta med Cornell-mallen i historia?
Alla är positiva förutom två elever, en som inte vet. De som är positiva lyfter att de lär sig lättare, kommer ihåg mer och kan fokusera mer. De lyfter även att samarbetet mellan dem har gjort att de förstår texten bättre. En elev anger att det är roligt att vi har haft läsförståelse på historielektionerna. En annan elev lyfter att det särskilt är deras sammanfattning som gör att det “sitter bättre i hjärnan”.
Är det något du tycker inte funkat bra med det? Vad? Varför?
Nio elever har inget de inte tycker fungerar. Tre elever anger samarbetet; när de jobbar med någon de inte är så bra vän med, att man måste vänta på varandra när de skriver och att överhuvudtaget arbeta i par. En elev tycker att det kan vara lite jobbigt med att det är mycket läsning och en annan påpekar att mängden är arbetsam. En elev tycker att det finns för lite plats att skriva på och en elev tycker att det inte fungerar med att skriva datumet. En elev är negativ till allt eftersom det inte fungerar.
Hur upplever du att samarbetet har varit när ni jobbat med Cornell-mallen?
Arton elever uppger att samarbetet har varit bra, två elever att det har varit dåligt. Eleverna beskriver att det går bättre när de samarbetar med någon de är vän med för att de då vågar uttrycka sig, att de hjälps åt och att engagemanget från båda gör att de får mer gjort.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
08 jun 2026
Insats 2
Vi har en arbetsgång där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika sorters texter, både i tal och skrift. Eleverna stöttas både i samtal och skrivuppgifter på flera olika sätt, exempelvis genom bilder, stödord och början till meningar. Tanken är att undervisningen ska ge eleverna kunskaper om hur de kan formulera sig tydligt, lyssna aktivt, upprätthålla och utveckla samtal och diskussioner.
Insatsen gäller en åk 4 i svenska/svenska som andraspråk, en åk 5 i SO och svenska/svenska som andraspråk och en åk 6 i NO och svenska/svenska som andraspråk.
Insatsen gäller en åk 4 i svenska/svenska som andraspråk, en åk 5 i SO och svenska/svenska som andraspråk och en åk 6 i NO och svenska/svenska som andraspråk.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
13 apr 2026
Effekt 2.1
Mars 2026
Detta har vi sett hittills:
Åk 4
Vid skrivuppgifter kommer eleverna igång snabbare och skriver lite längre texter.
Detta har vi sett hittills:
Åk 4
Vid skrivuppgifter kommer eleverna igång snabbare och skriver lite längre texter.
Åk 5
Vi har diskuterat och funderat över vad undervisning i svenska som andraspråk innebär och hur den ska se ut för var och en av eleverna eftersom de har olika förutsättningar och utgångsläge. Genom muntlig interaktion på lektionerna ger vi eleverna möjlighet att komma till tals, får använda nya ord på flera olika sätt och i olika sammanhang. Samtal om texters innehåll, uppbyggnad och språkliga drag blir en väg in i skrivandet för eleverna.
Åk 6
Det är väldigt givande att diskutera undervisningen med någon som varit med i situationen. Det ger en högre utveckling och en bekräftelse på att det blir bra. Det ger även ett annat perspektiv på en del elevers svårigheter och hur man kan möta dem och synliggöra barnen. Vad är orsaken? Hur kan man göra så att de förstår uppgiften osv?
När vi har lyft sättet att tänka kring att möta kunskap på många olika sätt; att titta/läsa/lyssna, samtala, skriva, utvärdera, skriva om, äger eleverna sin kunskap på ett annat sätt, den blir deras. Ett exempel är
en elev som ville att hens egen text skulle läsas högt. Denna elev brukar ha svårt för att förstå uppgifter och att fullfölja dem men har anammat arbetssättet och vill ta platsen i klassrummet och visa sitt alster. Flera andra elever har också gynnats av att arbeta på detta sättet och det känns som att de ser vinsterna med det ganska snabbt.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
03 mar 2026