SMART mål
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov.
VT 2026 - Dalslundskolan 7-9
Genomförs av
Petra Alven
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven -
08 jun 2026
Slutsats
- Självständiga och aktiva: Eleverna har blivit mer självständiga och aktiva i sitt lärande genom att vi använt oss av fasta strukturer som hjälper dem att avgränsa och sortera information.
- Effektiv uppstart: Eleverna kommer igång mycket snabbare och är mer aktiva tack vare tydliga mallar.
- Kvalitativ textproduktion: Användandet av Cornell-mallen har lett till en märkbar förbättring av elevernas sammanfattningar och skriftliga resonemang.
- Språklig stöttning: Den muntliga interaktionen bygger förförståelse och genom att låta eleverna formulera sig muntligt innan de skriver har de fått en helhetsbild och en bekräftelse på sina tankar.
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov
Förväntad effekt i verksamheten
Klassrummen utvecklas mot mer medvetet kommunikativa lärmiljöer där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika texter.
Lärarna utvecklar en breddad och fördjupad kompetens i att skapa undervisning som möjliggör rika tillfällen för muntlig interaktion och skriftlig produktion.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Med utgångspunkt i kursplanerna och våra elevers behov formulerar vi specifika mål i samarbete med lärarna vi samarbetar med. Det kan exempelvis handla om att utveckla undervisningen på sätt som utvecklar elevers ordförråd, deras muntliga förmåga eller förmåga att lära sig genom textläsning, bearbeta film eller muntliga presentationer.
Genomförande
Insats 1
Vi har en arbetsgång där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika sorters texter, både i tal och skrift. Eleverna stöttas både i samtal och skrivuppgifter på flera olika sätt, exempelvis genom bilder, stödord och början till meningar. Tanken är att undervisningen ska ge eleverna kunskaper om hur de kan formulera sig tydligt, lyssna aktivt, upprätthålla och utveckla samtal och diskussioner.
Insatsen gäller en åk 7 i svenska/svenska som andraspråk och en åk 8 i NO.
Vi provar att arbeta med en variant av Cornellmetoden; en anteckningsteknik där man bearbetar olika sorters texter.
Insatsen gäller en åk 7 i svenska/svenska som andraspråk och en åk 8 i NO.
Vi provar att arbeta med en variant av Cornellmetoden; en anteckningsteknik där man bearbetar olika sorters texter.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
07 maj 2026
Effekt 1.1
Utvärdering maj 2026
Kommunikativa lärmiljöer
Kommunikativa lärmiljöer
Klassrummen utvecklas mot mer medvetet kommunikativa lärmiljöer där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika texter.
- Muntlig interaktion som bas: Den muntliga interaktionen mellan eleverna ökar förförståelsen, både före och under arbetets gång.
- Stöd via anteckningar: I klasser där muntliga aktiviteter är svåra att genomföra på grund av gruppdynamiken, har eleverna i stället fått ett starkt stöd att återge och tänka kring texter genom sina skriftliga uppgifter och anteckningar.
- Skillnad mellan tal och skrift: Eleverna har fortfarande svårt att använda resonemangsbegrepp i de muntliga diskussionerna, men de har blivit märkbart säkrare på att använda dem när de skriver.
Breddning av lärarkompetens
Lärarna utvecklar en breddad och fördjupad kompetens i att skapa undervisning som möjliggör rika tillfällen för muntlig interaktion och skriftlig produktion.
- Nya former för bedömning: Den muntliga interaktionen har integrerats i bedömningstillfällen genom en strukturerad cykel: diskutera först → skriva → diskutera igen → fortsätta skriva.
- Utvecklat skrivstöd: Lärarna har blivit bättre på att använda olika metoder och verktyg för att stötta elevernas skrivande, där framför allt Cornell-mallen har fungerat som en central stödstruktur.
Snabbare uppstart och utvecklade texter
Eleverna kommer igång mycket snabbare med uppgifter och är mer aktiva. Vi ser att mallar/stödstrukturer gör att de producerar mer utvecklade texter.
- Vägen in i skrivandet: När eleverna får formulera sina tankar muntligt först, får de en helhetsbild av vad de vill uttrycka och en bekräftelse på sina tankar, vilket sänker tröskeln till skrivandet.
- Märkbar kvalitetshöjning: Arbetet med att skriva sammanfattningar har visat en märkbar förbättring hos flera elever. Bland annat gick det väldigt bra för eleverna att skriva en sammanfattning utifrån en film, vilket troligtvis var tack vare strukturen från Cornell-mallen.
- Minne och struktur: Cornell-mallen har gett eleverna konkret hjälp att strukturera sina anteckningar och sortera ut samt komma ihåg den viktigaste informationen.
Utvecklingsområden
- Klassdynamik: Muntliga aktiviteter har i perioder varit utmanande i en klass eftersom klassen som grupp inte alltid fungerar optimalt vid dessa tillfällen. Det kräver en balansgång mellan skriftligt stöd och muntlig träning.
- Risk för ensidighet: Cornell-mallen har varit ett starkt verktyg, men en nackdel är att arbetet kan bli ensidigt om mallen används för ofta. Eftersom elever har olika behov och inte motiveras av samma sak, är det viktigt att variera arbetssätten framöver så att det inte blir för enformigt.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
08 jun 2026
Insats 2
Vi har en arbetsgång där eleverna får rika möjligheter att återge och resonera om olika sorters texter, både i tal och skrift. Eleverna stöttas både i samtal och skrivuppgifter på flera olika sätt, exempelvis genom bilder, stödord och början till meningar. Tanken är att undervisningen ska ge eleverna kunskaper om hur de kan formulera sig tydligt, lyssna aktivt, upprätthålla och utveckla samtal och diskussioner.
Insatsen gäller en åk 8 i SO och svenska/svenska som andraspråk.
Insatsen gäller en åk 8 i SO och svenska/svenska som andraspråk.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
13 apr 2026
Effekt 2.1
Mars 2026
Detta har vi sett:
Åk 8
SO: Eleverna kommer igång mycket snabbare med uppgifter och är mer aktiva. Vi ser att mallar/stödstrukturer gör att de producerar mer utvecklade texter.
Svenska: Vi har insett vikten av den muntliga interaktionen mellan eleverna för att öka förförståelsen och under arbetets gång. Den har även hjälpt till vid bedömningstillfällen. Eleverna har då fått diskutera först, sedan skriva, diskutera igen och fortsätta skriva. När de formulerat sig muntligt blir det en väg in i skrivandet, de får bekräftelse på sina tankar och en helhetsbild av det de vill få ner. När eleverna skrivit sammanfattningar har vi sett en märkbar förbättring hos flera.
Detta har vi sett:
Åk 8
SO: Eleverna kommer igång mycket snabbare med uppgifter och är mer aktiva. Vi ser att mallar/stödstrukturer gör att de producerar mer utvecklade texter.
Svenska: Vi har insett vikten av den muntliga interaktionen mellan eleverna för att öka förförståelsen och under arbetets gång. Den har även hjälpt till vid bedömningstillfällen. Eleverna har då fått diskutera först, sedan skriva, diskutera igen och fortsätta skriva. När de formulerat sig muntligt blir det en väg in i skrivandet, de får bekräftelse på sina tankar och en helhetsbild av det de vill få ner. När eleverna skrivit sammanfattningar har vi sett en märkbar förbättring hos flera.
De har fortsatt svårt att använda resonemangsbegrepp vid muntliga diskussioner, däremot har de blivit säkrare på det när de skriver.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
21 apr 2026