SMART mål
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov.
VT 2026 - Svenshögskolan
Genomförs av
Olle Strömbeck
Olle Strömbeck
Senast uppdaterad av Olle Strömbeck -
12 jun 2026
Slutsats
Sammanfattande slutsats
Samarbetet har bidragit till en mer tillgänglig och likvärdig svenskundervisning där eleverna fått ökade möjligheter att utveckla språk, läsförståelse och läsengagemang genom gemensam läsning och strukturerade samtal. Lärarna har utvecklat ett mer sammanhållet och språkmedvetet arbetssätt. De erfarenheter som gjorts bedöms ha goda förutsättningar att leva vidare och stärka skolans fortsatta arbete med språk- och kunskapsutvecklande undervisning.
Effekt på elevernas lärande
Lärarna beskriver att eleverna utvecklat sin förmåga att samtala om texter, sammanfatta innehåll och göra kopplingar mellan text och egna erfarenheter. Elever med svenska som andraspråk har gynnats av högläsningen, då de kunnat fokusera på innehåll och sammanhang istället för enskilda ord. Arbetet har bidragit till ökad läslust, större delaktighet i samtal och en ökad användning av strategier för att förstå nya ord och texter. Även elevernas skrivande har stärkts genom de språk- och skrivutvecklande aktiviteterna.
Effekt på lärarnas professionella utveckling
Samarbetet har bidragit till att utveckla lärarnas undervisning mot ett mer sammanhållet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärarna beskriver hur de fått nya perspektiv på högläsningens pedagogiska möjligheter samt hur läsning, skrivande, grammatik och ordförråd kan integreras i samma undervisningsprocess. Arbetet har också ökat medvetenheten om vikten av modellering, samtalsstrukturer och språkstöd för att skapa tillgänglig undervisning för alla elever.
Så förvaltar lärarna lärdomar från uppdraget
Lärarna avser att fortsätta utveckla arbetet med högläsning, litteratursamtal och språkstödjande strukturer. Erfarenheterna från samarbetet används som grund för fortsatt undervisningsutveckling, där fokus ligger på att integrera språk-, läs- och skrivundervisning i sammanhållna arbetsområden. Arbetssätten sprids vidare genom kollegiala samtal och flera av de utvecklade metoderna planeras att användas och vidareutvecklas i kommande undervisning.
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov
Förväntad effekt i verksamheten
Att utveckla och bredda lärarnas undervisningsrepertoar inom svenska som andraspråk, med särskilt fokus på ett integrerat och språkutvecklande arbetssätt.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Med utgångspunkt i kursplanerna och våra elevers behov formulerar vi specifika mål i samarbete med lärarna vi samarbetar med. Det kan exempelvis handla om att utveckla undervisningen på sätt som utvecklar elevers ordförråd, deras muntliga förmåga eller förmåga att lära sig genom textläsning, bearbeta film eller muntliga presentationer.
Genomförande
Insats 1
Årskurs: 2–5
Arbetsområde: Läsförståelse och ordförrådsutveckling
Arbetsområde: Läsförståelse och ordförrådsutveckling
Aktivitet:
Utifrån lärarnas analys av elevernas behov har undervisningen utformats med en kombination av elevernas enskilda läsning (åk 2), strukturerade läsgrupper (åk 3) och gemensam bok där lärarens högläsning varvas med att eleverna läser för varandra i grupp (åk 4–5). Lärarna modellerar strategier före, under och efter läsningen.
Utifrån lärarnas analys av elevernas behov har undervisningen utformats med en kombination av elevernas enskilda läsning (åk 2), strukturerade läsgrupper (åk 3) och gemensam bok där lärarens högläsning varvas med att eleverna läser för varandra i grupp (åk 4–5). Lärarna modellerar strategier före, under och efter läsningen.
Syfte:
Att utveckla elevernas ordförråd och ge dem konkreta strategier för att förstå texter, särskilt vid obekanta ord. Målet är ökad självständighet och förbättrad läsförståelse.
Att utveckla elevernas ordförråd och ge dem konkreta strategier för att förstå texter, särskilt vid obekanta ord. Målet är ökad självständighet och förbättrad läsförståelse.
Reflektion:
Undervisningen har lett till ökat läsintresse. Eleverna använder fler strategier, t.ex. att tolka ord via sammanhang och samtala om innehåll, vilket visar på en positiv utveckling av läsförståelsen.
Undervisningen har lett till ökat läsintresse. Eleverna använder fler strategier, t.ex. att tolka ord via sammanhang och samtala om innehåll, vilket visar på en positiv utveckling av läsförståelsen.
Senast uppdaterad av Olle Strömbeck -
31 mar 2026
Effekt 1.1
Klass 4b - Svenska/svenska som andraspråk
Arbetsområde
Högläsning, textsamtal och språkutvecklande undervisning med fokus på likvärdighet för elever som läser svenska som andraspråk.
Högläsning, textsamtal och språkutvecklande undervisning med fokus på likvärdighet för elever som läser svenska som andraspråk.
Öka likvärdigheten i undervisningen med fokus på våra sva-elevers behov
Högläsning och strukturerade textsamtal gav sva-eleverna bättre möjligheter att delta i undervisningen. Genom att möta texter gemensamt kunde eleverna fokusera på innehåll och förståelse istället för att fastna vid enskilda ord. Samtal, sammanfattningar, bildstöd och kopplingar till egna erfarenheter skapade fler vägar in i lärandet.
Högläsning och strukturerade textsamtal gav sva-eleverna bättre möjligheter att delta i undervisningen. Genom att möta texter gemensamt kunde eleverna fokusera på innehåll och förståelse istället för att fastna vid enskilda ord. Samtal, sammanfattningar, bildstöd och kopplingar till egna erfarenheter skapade fler vägar in i lärandet.
Effekt på elevernas lärande
Eleverna utvecklade sin förmåga att sammanfatta, resonera och göra kopplingar till egna erfarenheter. Läraren upplevde förbättrade resultat på läsförståelseuppgifter som krävde inferenser och reflektion. Samtalen ökade elevernas språkbruk, deltagande och trygghet i att uttrycka tankar tillsammans med andra. Även läslusten och uthålligheten i läsningen stärktes.
Eleverna utvecklade sin förmåga att sammanfatta, resonera och göra kopplingar till egna erfarenheter. Läraren upplevde förbättrade resultat på läsförståelseuppgifter som krävde inferenser och reflektion. Samtalen ökade elevernas språkbruk, deltagande och trygghet i att uttrycka tankar tillsammans med andra. Även läslusten och uthålligheten i läsningen stärktes.
Effekt på undervisningen
Undervisningen flyttade fokus från enbart läsförståelsestrategier och ordkunskap till innehåll, samtal och gemensam bearbetning av texter. Högläsningen fick en mer central roll och användes som grund för språk-, tanke- och kunskapsutveckling. Läraren blev också mer uppmärksam på vikten av kravlös läsning, stöttning utifrån elevbehov och att skapa meningsfulla sammanhang för språkutveckling.
Undervisningen flyttade fokus från enbart läsförståelsestrategier och ordkunskap till innehåll, samtal och gemensam bearbetning av texter. Högläsningen fick en mer central roll och användes som grund för språk-, tanke- och kunskapsutveckling. Läraren blev också mer uppmärksam på vikten av kravlös läsning, stöttning utifrån elevbehov och att skapa meningsfulla sammanhang för språkutveckling.
Hur lärdomarna kan förvaltas inför kommande läsår
Fortsätta använda högläsning och textsamtal som återkommande inslag från tidig ålder. Utveckla samtalsstrukturer med tydliga roller för att säkerställa delaktighet och likvärdigt deltagande. Fortsätta kombinera språk-, läs- och ordförrådsutveckling i meningsfulla sammanhang samt skapa fler möjligheter för elever att samtala, reflektera, visualisera och leka med språket.
Fortsätta använda högläsning och textsamtal som återkommande inslag från tidig ålder. Utveckla samtalsstrukturer med tydliga roller för att säkerställa delaktighet och likvärdigt deltagande. Fortsätta kombinera språk-, läs- och ordförrådsutveckling i meningsfulla sammanhang samt skapa fler möjligheter för elever att samtala, reflektera, visualisera och leka med språket.
Senast uppdaterad av Olle Strömbeck -
12 jun 2026
Effekt 1.2
Årskurs 5 – Svenska/svenska som andraspråk
Arbetsområde: Språk- och läsutveckling genom arbete med den gemensamma skönlitterära boken Skuggan i väggen med särskilt fokus på att skapa en mer likvärdig undervisning för elever i svenska som andraspråk.
Vad har det fått för effekt på elevernas lärande?
Arbetet har bidragit till att skapa större delaktighet och bättre förutsättningar för alla elever att ta till sig innehållet i en gemensam text. Genom högläsning, parläsning, strukturerade textsamtal och kontinuerligt arbete med ord och begrepp fick eleverna stöd i att utveckla både sitt ordförråd och sin läsförståelse. Särskilt för sva-eleverna blev det gemensamma sammanhanget viktigt eftersom alla elever utgick från samma text och kunde delta i samtalen utifrån sina egna erfarenheter och tolkningar. Eleverna visade också ökad förmåga att stanna upp vid ord de inte förstod, ställa frågor och använda olika strategier för att skapa förståelse. Arbetet bidrog dessutom till ökad läslust och ett större engagemang kring litteratur, där både ovana och vana läsare fick möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Arbetet har bidragit till att skapa större delaktighet och bättre förutsättningar för alla elever att ta till sig innehållet i en gemensam text. Genom högläsning, parläsning, strukturerade textsamtal och kontinuerligt arbete med ord och begrepp fick eleverna stöd i att utveckla både sitt ordförråd och sin läsförståelse. Särskilt för sva-eleverna blev det gemensamma sammanhanget viktigt eftersom alla elever utgick från samma text och kunde delta i samtalen utifrån sina egna erfarenheter och tolkningar. Eleverna visade också ökad förmåga att stanna upp vid ord de inte förstod, ställa frågor och använda olika strategier för att skapa förståelse. Arbetet bidrog dessutom till ökad läslust och ett större engagemang kring litteratur, där både ovana och vana läsare fick möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Vilken effekt har det fått på lärarens undervisning?
Samarbetet har stärkt undervisningens språkutvecklande perspektiv och tydliggjort värdet av att arbeta långsiktigt med en gemensam bok. Genom att använda högläsning som en aktiv undervisningsmetod snarare än enbart en trivselaktivitet har eleverna fått ta del av modellering av lässtrategier, resonemang och tänkande kring text. Undervisningen har präglats av en flexibel planering där aktiviteter har anpassats och vidareutvecklats utifrån elevernas behov och respons. Arbetet med stoppmetoden (att eleverna stoppar högläsningen vid obekanta ord), återkommande samtal och AI-genererat bildstöd har skapat fler ingångar till förståelse och bidragit till att fler elever deltagit i undervisningen. Tvålärarskapet har dessutom möjliggjort en högre kvalitet i planering, genomförande och uppföljning samt skapat bättre förutsättningar för att möta elevernas olika behov.
Samarbetet har stärkt undervisningens språkutvecklande perspektiv och tydliggjort värdet av att arbeta långsiktigt med en gemensam bok. Genom att använda högläsning som en aktiv undervisningsmetod snarare än enbart en trivselaktivitet har eleverna fått ta del av modellering av lässtrategier, resonemang och tänkande kring text. Undervisningen har präglats av en flexibel planering där aktiviteter har anpassats och vidareutvecklats utifrån elevernas behov och respons. Arbetet med stoppmetoden (att eleverna stoppar högläsningen vid obekanta ord), återkommande samtal och AI-genererat bildstöd har skapat fler ingångar till förståelse och bidragit till att fler elever deltagit i undervisningen. Tvålärarskapet har dessutom möjliggjort en högre kvalitet i planering, genomförande och uppföljning samt skapat bättre förutsättningar för att möta elevernas olika behov.
Hur kan lärdomarna förvaltas på skolan inför kommande läsår?
Erfarenheterna från arbetet visar att ett gemensamt litteraturprojekt kan vara ett kraftfullt verktyg för att skapa likvärdighet och språkutveckling i klassrummet. Arbetssättet bör därför leva vidare och utvecklas i kommande årskurser. Det finns ett värde i att starta arbetet tidigare på läsåret för att ge större utrymme för fördjupning, reflektion och skrivande kopplat till läsningen. De metoder som visat god effekt, såsom högläsning, parläsning, textsamtal, ordarbete, bildstöd och gemensamma reflektionsuppgifter, bör integreras som en naturlig del av svenskundervisningen. Det material som tagits fram under projektet bör samlas och göras tillgängligt för fler lärare för att skapa kontinuitet och underlätta framtida genomföranden. Erfarenheterna visar också att samarbete mellan lärare och Enheten för kvalitet och utveckling ger mervärde för både elever och undervisning och därför bör uppmuntras även framöver.
Sammanfattande bedömning
Projektet har visat att en undervisning som kombinerar höga förväntningar med tydlig språkstöttning kan bidra till ökad likvärdighet för elever med svenska som andraspråk. Genom att arbeta med en gemensam bok, använda varierade språkutvecklande aktiviteter och skapa rika möjligheter till samtal och reflektion har eleverna fått utveckla både språk, läsförståelse och läsintresse. Samtidigt har arbetet bidragit till viktiga didaktiska insikter kring hur högläsning, bildstöd och tvålärarskap kan användas för att stärka undervisningens kvalitet och tillgänglighet för alla elever.
Senast uppdaterad av Olle Strömbeck -
12 jun 2026
Effekt 1.3
Klass 4a Svenska/svenska som andraspråk
Utifrån lärarens reflektioner framträder en tydlig bild av att arbetet med Kattspionerna på Rosengård har bidragit till ökad likvärdighet i undervisningen, särskilt genom att språk- och läsförståelseutvecklande arbetssätt har integrerats i den gemensamma undervisningen. Läraren beskriver hur undervisningen har blivit mer sammanhållen och mindre fragmenterad, där läsning, skrivande, grammatik och ordförråd har vävts samman i ett gemensamt arbete kring litteraturen.
Utifrån lärarens reflektioner framträder en tydlig bild av att arbetet med Kattspionerna på Rosengård har bidragit till ökad likvärdighet i undervisningen, särskilt genom att språk- och läsförståelseutvecklande arbetssätt har integrerats i den gemensamma undervisningen. Läraren beskriver hur undervisningen har blivit mer sammanhållen och mindre fragmenterad, där läsning, skrivande, grammatik och ordförråd har vävts samman i ett gemensamt arbete kring litteraturen.
Vad har arbetet fått för effekt på elevernas lärande?
Arbetet har haft flera positiva effekter på elevernas lärande:
- Eleverna har utvecklat strategier för att förstå nya ord och texter. Läraren lyfter särskilt hur eleverna använder strategier för att dela upp och resonera kring okända ord, något som också observerades i samband med LegiLexi.
- Elevernas läsförståelse har fördjupats genom samtal om texten snarare än genom traditionella kontrollfrågor. Fokus har legat på förståelse, engagemang och textupplevelse.
- Skrivandet har utvecklats, bland annat genom strategin “dubbla texten”, som hjälpt eleverna att utveckla och förlänga sina texter. Läraren beskriver detta som en strategi som gett mycket god effekt på elevernas skrivutveckling.
- Eleverna har visat hög motivation och stort engagemang genom kreativa uppgifter kopplade till boken, exempelvis att skriva nya kapitel, skapa samlarkort och arbeta med inspelningar i Pages.
- Arbetssättet har särskilt gynnat elever med svenska som andraspråk genom att ord, begrepp och grammatiska strukturer har synliggjorts i ett meningsfullt sammanhang.
Vilken effekt har arbetet fått på undervisningen?
Läraren beskriver att arbetet har inneburit ett betydande professionslyft.
- Undervisningen har blivit mer språk- och kunskapsutvecklande genom att grammatik, ordförråd, läsning och skrivande integreras i litteraturarbetet istället för att behandlas som separata moment.
- Läraren har fått nya perspektiv på hur stöttning kan ges till elever, särskilt kring hur språk och begrepp kan lyftas naturligt i undervisningen.
- Arbetet har ökat medvetenheten om vikten av modellering, gemensamt tänkande och explicita strategier för läsning och skrivande.
- Läraren beskriver att undervisningen fått ett tydligare “flow”, där olika delar av svenskämnet knyts ihop till en helhet kring en gemensam text.
- Samverkan mellan lärare har bidragit till kollegialt lärande och gett möjlighet att observera och reflektera över olika ledarskap och undervisningsstrategier.
Hur kan lärdomarna förvaltas på skolan inför kommande läsår?
Flera delar av arbetet bedöms vara värdefulla att ta vidare:
- Fortsätta använda skönlitteratur som nav i svenskundervisningen för att skapa sammanhang mellan läsning, skrivande, grammatik och muntlig kommunikation.
- Dokumentera och sprida de undervisningsupplägg som utvecklats kring Kattspionerna på Rosengård så att fler lärare kan använda och vidareutveckla materialet.
- Sprida framgångsrika strategier, exempelvis “dubbla texten”, arbete med karaktärsegenskaper, ordförrådsutveckling i kontext samt kreativa skrivuppgifter kopplade till litteraturen.
- Fortsätta utveckla undervisning som utgår från elevernas samtal, resonemang och aktiva deltagande för att stärka språk- och kunskapsutvecklingen.
- Skapa möjligheter för fortsatt kollegialt lärande där lärare får observera varandra och tillsammans utveckla undervisningen.
- Utveckla användningen av digitala verktyg, exempelvis Pages och inspelningar, för att stärka elevernas motivation, muntliga förmåga och förståelse för texters uppbyggnad.
Sammanfattande slutsats
Arbetet med Kattspionerna på Rosengård har bidragit till en mer likvärdig och språkstödjande undervisning där eleverna fått utveckla läsning, skrivande och ordförråd i ett meningsfullt sammanhang. Särskilt gynnsamt har arbetssättet varit för elever med svenska som andraspråk, eftersom språkets olika delar synliggjorts och bearbetats i autentiska sammanhang. Samtidigt har arbetet lett till viktiga professionella lärdomar kring hur svenskämnets olika delar kan integreras till en sammanhållen helhet. Dessa erfarenheter bör förvaltas genom fortsatt kollegialt lärande och genom att utvecklade arbetssätt och material görs tillgängliga för fler lärare på skolan.
Senast uppdaterad av Olle Strömbeck -
12 jun 2026