Genom denna insats har lärarna utvecklat en gemensam förståelse för Humlans befintliga undervisningspraktik och med den som utgångspunkt påbörjat arbetet med att forma Humlans praktik kring läsning (Se ”Slutsats” för mer utförlig beskrivning). Lärarna har också identifierat särskilt viktiga områden de gemensamt vill utveckla och förbättra som att skapa en röd tråd i undervisningen mellan ämnen och stadier och utveckla samarbetet mellan lärare i skolan, lärare i fritidshemmet och bibliotekarien.

Genom denna insats har lärarna utvecklat en gemensam förståelse för Humlans befintliga undervisningspraktik och med den som utgångspunkt påbörjat arbetet med att forma Humlans praktik kring läsning (Se ”Slutsats” för mer utförlig beskrivning). Lärarna har också identifierat särskilt viktiga områden de gemensamt vill utveckla och förbättra som att skapa en röd tråd i undervisningen mellan ämnen och stadier och utveckla samarbetet mellan lärare i skolan, lärare i fritidshemmet och bibliotekarien.

Gemensamma insikter:

Slutsatser att förvalta i det fortsatta gemensamma utvecklingsarbetet:

 Skönlitteratur: 

•       Hur utvecklar vi våra elevers förmåga att förstå hur berättelser är uppbyggda så att de kan sammanfatta berättelser och skriva berättelser?

•       Hur utvecklar vi våra elever till att bli läsare som ställer frågor till texten de läser?

Fokus för elever: identifiera det viktiga i texten i relation till vad de behöver för att kunna sammanfatta: karaktärer, miljöer, problem, lösning och avslutning

Fokus för lärare: ta fram stödstrukturer och think aloud/modellera hur man gör UNDER läsning (forskning kring Reciprocal Teaching som grund och Langers receptionsteori)

 

I arbetet har lärarna i årskurs 1 med utgångspunkt från Reciprocal Teaching prövat att använda framför allt strategierna förutspå, ställa frågor och sammanfatta med målet att eleverna ska utveckla förmågan att sammanfatta berättelser och förhålla sig medvetet till det de läser genom att förutspå med stöd av bild och text samt ställa/besvara frågor (röra sig i texter). 

 

Lärarna har under våren gemensamt tagit fram en mall de använder återkommande när eleverna ska sammanfatta berättelser. Lärarna har också använt samma mall när eleverna skriver själva för att genom skrivande skapa möjligheter till analys av hur berättelser är uppbyggda. Fram till nu har fokus framför allt varit att väcka elevernas intresse och göra dem delaktiga när de sammanfattar böcker som de har läst högt tillsammans. Lärarna gör bedömningen att flertalet av eleverna nu kan identifiera huvudpersoner, viktiga miljöer, problem, lösning och avslutning. Målet är att alla elever ska kunna det i slutet av årskurs 2. 

 

När det gäller att hitta sätt att ”tänka högt” och modellera hur man kan tänka under läsning har lärarna i det arbetet särskilt fokuserat på strategierna förutspå och att ställa frågor. I arbetet med böcker har lärarna riktat elevernas uppmärksamhet mot både bilder och text. Lärarna kan i slutet av läsåret se att betydligt fler elever nu både är med och förutspår och svarar på frågor jämfört med i början av läsåret. De kan också se att några elever använder sig av strategierna på egen hand i samtal med klasskompisar när de presenterar böcker de har läst. Dessutom är det många elever som nu självmant räcker upp för att ställa egna frågor om både bild och text under lärarnas högläsning. De rör sig i texten! Som nästa steg i arbetet kommer lärarna att styra eleverna mer när de förutspår så att eleverna redan före läsningen har idéer om huvudpersoner, miljöer och problem.

 

Årskurs 3
SO/NO

•       Hur utvecklar vi våra elever till läsare som kan läsa för att lära?

Fokus för elever: identifiera det kända och bearbeta det nya

Fokus för lärare: think aloud/modellera hur man gör UNDER läsning (forskning kring Reciprocal Teaching som grund och Langers receptionsteori)

 

Lärarna i årskurs 3 har prövat att tänka högt/modellera samt ställa frågor under högläsning av både texter i SO/NO och skönlitteratur. Ett mer medvetet arbete med att välja och pröva undervisningshandlingar under läsning har inneburit att lärarna nu mer medvetet planerar högläsningen av såväl faktatexter och skönlitteratur utifrån frågor som Var står barnen?, Hur ska jag arbeta med just denna text? och Vilka strategier bör jag använda i arbetet? 

 

I arbetet med att pröva undervisningshandlingar under läsningen som innebär att lärarna tänker högt/modellar har de prövat att ställa frågor till sig själv som de besvarar eller berättar vad de tänker och känner, och ibland låtsas de glömma eller tycka att något är svårt att förstå och tar hjälp av eleverna. De har också fortsatt att ställa frågor för att eleverna ska ges möjlighet att repetera begrepp, se samband, använda sig av bilder m m under läsningen.

Lärarna menar att medan deras sätt att arbeta under läsning framför allt har som mål att eleverna ska förstå och lära när de läser faktatexter handlar det mer om att eleverna ska ges möjlighet att tänka och uppleva när de läser skönlitteratur högt. Lärarna ser att deras val av undervisningshandlingar innebär att eleverna förstår texterna bättre och att fler elever än tidigare använder texterna när de arbetar på egen hand/i par med att besvara frågor. Utöver det lyfter lärarna också att sättet att arbeta saktar ner tempot, vilket innebär att eleverna får mer tid att reflektera.

 

Utöver det konstaterar lärarna att de blir allt mer medvetna om betydelsen av repetition/bearbetning, att låta eleverna erfara det de ska lära sig på olika sätt och att forma undervisningen på ett sätt som innebär att eleverna har fokus på lektionens innehåll i parsamtal och verkligen lyssnar på varandra.