SMART mål
Specifikt: Lärarna fördjupar sina kunskaper om högläsning och lässtrategier och omsätter dem i sin undervisning. 
Mätbart: Målet är att andelen elever som når godkänt (mer än 51%) på nationella provet i årskurs 3 ökar. Lärarna genomför strukturerade högläsningslektioner med fokus på lässtrategier och dokumenterar elevernas utveckling.
Accepterat: Lärarna deltar aktivt och delar sina erfarenheter inom arbetslaget.
Realistiskt: Med stöd av kvalitetsteamet och kollegialt lärande utvecklas undervisningen i högläsning och lässtrategier på ett hållbart sätt.
Tidsbundet: Utvärdering sker efter vårterminens nationella prov bland annat genom analys av undervisningsinsatser och elevernas resultat.
VT 2025 - Tågarpskolan
Språkutveckling Utvecklingsområde: Anpassad undervisning Utvecklingsområde: Elevaktivitet Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 28 Utbildning, rätt till Art. 29 Utbildning, syfte Art. 3 Barnets bästa Art. 6 Rätt till liv och utveckling
Genomförs av
Emelie Friberg
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Slutsats
Förbättrade resultat
  • Elevernas resultat har förbättrats i LegiLexi, nationella prov och bedömningsstöd – särskilt inom läsförståelse och språkförståelse.
  • Fler elever når högre kunskapskrav, både i svenska (mer komplexa texter) och i SO (bättre källvärdering och resonemang).
Ökad strategianvändning och metakognition
  • Elever använder medvetet strategier som att förutspå, ställa frågor, sammanfatta och klargöra.
  • De visar förståelse genom att ställa egna frågor, använda citat i diskussioner och sammanfatta med egna ord.
  • Fler elever vågar göra inferenser och kan resonera mer nyanserat.
Fördjupad förståelse och ämnesspråk
  • Elever använder ämnesrelaterade begrepp korrekt i samtal och texter.
  • Genom CORI syns ett ökat engagemang – elever kopplar innehållet till egen kunskap, ställer fler frågor och deltar aktivt i tematiska samtal.
Större läslust och ansvar
  • Eleverna visar ökad läsnyfikenhet, särskilt i högläsning och gemensamma diskussioner.
  • De tar större ansvar för sin läsning, både i skolan och hemma (t.ex. genom läsläxa).
  • Fler elever deltar spontant i samtal under läsning, kommenterar innehåll och tolkar bilder.
 Mest givande effekter enligt undervisande lärare är:
  • Ökad delaktighet och engagemang – fler elever vågar prata, ställa frågor och delta.
  • Stärkt läsförståelse och ordförråd – syns i samtal, skrivande och läsresultat.
  • Ökad läslust – elever vill läsa vidare själva, visar intresse för textens innehåll.
Ökad läsförståelse och undervisning i lässtrategier
Förväntad effekt i verksamheten
Elevernas språkförståelse förbättras genom en medveten och strukturerad undervisning i högläsning och lässtrategier, vilket leder till att fler elever når godkänt på nationella provet i årskurs 3. Lärarna får en fördjupad kompetens och kan fungera som ambassadörer för arbetet i hela lågstadiet.

Effekten uppnås genom:

  • Fördjupad kunskap om hur högläsning stärker språkförståelsen.
  • Systematisk undervisning i lässtrategier kopplat till högläsning.
  • Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte.
  • Strukturerad uppföljning av elevernas språkutveckling.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Stöd i att utveckla och strukturera undervisning kring högläsning och lässtrategier.
Planering och genomförande av högläsningslektioner/lässtrategi undervisning tillsammans med lärarna.
Handledning i att följa upp och analysera elevernas språkförståelse.
Stöd i att sprida kunskapen vidare till övriga lärare på skolan.
Genomförande
Insats 1
Läsförståelse i samhällsorienterande ämne
Inom SO och NO ämnen upplever lärarna att där finns många begrepp som är ämnesspecifika som elverna inte äger. Då eleverna inte äger dessa begrepp varken som ord eller i rätt kontext så tappar eleverna den djupare förståelsen för ämnet. Genom att arbeta aktivt med begrepp tror lärarna efter att ha läst litteratur
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 28 maj 2025
Effekt 1.1
Strukturerad strategiundervisning
  • Lektionerna följer tydligare faser: före, under och efter läsning.
  • Strategier som förutspå, ställa frågor, klargöra och sammanfatta modelleras först av läraren, därefter tränar eleverna i par eller grupp.
  • Strategier benämns tydligt för eleverna – de vet varför de lär sig dem.
Begreppsarbete och ordförståelse
  • Centrala begrepp introduceras i början av lektionen, synliggörs på väggar och används aktivt i uppgifter.
  • Svåra ord lyfts gemensamt före och under läsning.
  • Samma text används i olika ämnen (SO/NO i svenskundervisning) för att fördjupa förståelsen.
  • Bilder och väggmaterial (t.ex. kapitelbilder eller sammanfattningar) används som stöd för samtal och reflektion.
 Aktiv elevmedverkan och stödstrukturer
  • Elever får leda textsamtal i roller enligt RT.
  • Visuella stöd som tankebubblor, ordlistor och bildstöd används regelbundet.
  • Undervisningen differentieras med varierade uppgifter och tydliga mål.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 1.2

  • Fokus på begrepp: Lärarna arbetar mer medvetet med att synliggöra och förklara ämnesspecifika begrepp, ofta i förväg, för att stärka förståelsen.
  • Tydliga strategier i läsningen: Exempelvis genom att stanna upp i texter för att:
     
  1. Förutspå innehåll 
  2. Ställa och besvara frågor
  3. Klargöra svåra ord
  4.  Sammanfatta det lästa

  • Högläsning som aktiv undervisningsform: Tidigare användes högläsning främst för att skapa läslust, nu används den för att utveckla förmågor – som att förstå textstruktur, diskutera innehåll och arbeta med språkliga drag.
  • Planering utifrån RT, CORI : Lärarna använder dessa modeller för att stegvis bygga upp läsförståelse, arbeta metakognitivt och engagera eleverna i texten.
  • Stödstrukturer och differentiering

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Insats 2
Skapa en gemensam undervisning kring lässtrategier
Kollegiet arbetar tillsammans för att utveckla kunskapen och förståelsen inom strategierna RT, CORI samt fokus på högläsning. 
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 2.1
Lärarna beskriver att deras planering har blivit mer medveten och genomtänkt tack vare kunskaper om lässtrategier, begreppsutveckling, formativ bedömning och motiverande undervisning. Flera nämner specifikt användningen av Reciprocal Teaching (RT) och CORI för att:

  • Utveckla läsförståelse och metakognitiva färdigheter (t.ex. förutsäga, ställa frågor, klargöra, sammanfatta).
  • Göra texter och innehåll mer tillgängliga och engagerande genom att koppla till elevernas erfarenheter.
  • Planera högläsning som en aktiv och lärorik del av undervisningen, med fokus på ord, struktur och förståelse snarare än enbart läslust.
  • Arbeta strukturerat med progression i strategier, t.ex. enligt Reading Power.
  • Använda variation, differentiering och stödstrukturer (som exempeltexter, bilder, samtalsstöd).
Flera uttrycker att de redan arbetade med detta tidigare, men att de nu gör det mer medvetet och systematiskt. Andra berättar att deras syn på undervisning förändrats, särskilt när det gäller högläsning/modelerande av lässtrategier och hur man stöttar begreppsförståelse.

Formativ bedömning används för att anpassa undervisningen i realtid, t.ex. med hjälp av exit tickets och observationer.

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 2.2
  • Ökad delaktighet och engagemang – fler elever vågar prata, ställa frågor och delta.
  • Stärkt läsförståelse och ordförråd – syns i samtal, skrivande och läsresultat.
  • Ökad läslust – elever vill läsa vidare själva, visar intresse för textens innehåll.

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 2.3
  • Använder RT-strategier (förutspå, klargöra, ställa frågor, sammanfatta) under och efter högläsning.
  • Modellering av tänkande högt – läraren visar hur man förstår, ställer frågor och tolkar text.
  • Arbetar med strategier ämnesövergripande (t.ex. i NO/SO enligt CORI-modellen).

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Insats 3
Högläsning i alla ämne
  • Används för att modellera läsförståelse, inlevelse och begrepp.
  • Skapar gemensamma referensramar och språk i klassen, särskilt vid temaarbeten.
  • Är planerad och målinriktad, sker ofta dagligen och inte bara i svenskan.
  • Alla texter är noggrant valda och lästa innan de läses för eleverna, det är genomarbetet hur texten ska läsas, varför, i vilka grupper, vilka bilder och ord/begrepp som ska lyftas osv. Allt planeras i en tabell där flera steg än tidigare gjorts. 
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 3.1
  • Högläsningen skapar ett gemensamt språk och referensramar, vilket leder till tryggare samtal.
  • Elevernas självförtroende i att uttrycka sig muntligt har ökat, särskilt i mindre grupper eller parläsning.
  • Elever använder ord från högläsningen i sina egna texter.
  • De vågar fråga om ords betydelse och tränas i att avkoda svårare begrepp.
  • Vissa nämner förbättrade testresultat (t.ex. i LegiLexi) som tecken på framsteg.

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025
Effekt 3.2
  • När högläsningen är planerad och målinriktad förstår eleverna syftet och blir mer aktiva.
  • Elever som tidigare varit tysta deltar nu i samtal, ställer frågor och resonerar kring textinnehållet.
  • Högläsningen upplevs som meningsfull undervisning, inte bara som avkoppling.

Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 31 aug 2025