Slutavstämning 8 december 2020
Vid ämneslagets avstämning (vecka 50) reflekterade pedagogerna kring hur samarbetet med Kvalitetsteamet har utvecklat dem i deras profession framför allt kring användandet av kooperativa perspektiv på undervisningen. Dessutom funderade de kring hur samarbetet har utvecklats under terminen i ämneslaget. Ämneslaget består av pedagoger som arbetar på olika sätt och har olika erfarenhet kring reflektion av sin undervisning. Samtliga pedagoger skriver att de ser en förbättring hos eleverna vad gäller kunskapsutveckling i matematik. Rektor anser att diskussioner i ämneslaget bidrar till att sätta fokus på matematikämnets begrepp, vilket pedagogerna och eleverna behöver arbeta med. Rektor menar också att KL innebär en elevsyn och en kunskapssyn som ska genomsyra skolans verksamheten. 

 

Pedagogerna menar att närvaron av en reflekterande kollega i klassrummet har berikat de pedagogiska samtalen genom möjligheten att utbyta tankar och idéer med en pedagog, som varit med på lektionen, som troligtvis upptäckt andra saker än vad en själv gjort. Vid ämneslagets tisdagsmöten (återkommande varje vecka) utvecklar pedagogerna tillsammans och delger varandra uppgifter och aktiviteter som eleverna sedan genomför. Detta har möjliggjort diskussioner om upplägg av aktiviteter och förbättrings– samt förändringsmöjligheter utifrån hur uppgiften uppfattas och fungerar i olika klasser. Dessutom har ämneslaget vid upprepade tillfällen diskuterat bedömning av kooperativa aktiviteter och andra uppgifter, exempelvis genomförde gruppen nationella prov i matematik som ett rollspel för att synliggöra hinder och bedömningstankar. Detta medför att pedagogerna i ämneslaget fick en mer utvecklad samsyn kring bedömning och därmed en större trygghet vid betygsättningen.

 

Ämneslagets fortsatta diskussioner kommer att behandla frågor om hur de arbetar mot elevers ökade förståelse för kunskapskraven samt ökad tydlighet vid bedömning för eleverna i matematik, framför allt vid kooperativa elevaktiva aktiviteter. Pedagogerna har uttryckt vikten av att ha gemensam tid för samtal där fokus är på didaktiska/pedagogiska utvecklingsfrågor, vilket möjliggör fördjupade diskussioner och reflektioner.

Effekter

Delavstämning 8 oktober 2020
Vid ämneslagets delavstämning (vecka 41) reflekterar pedagogerna kring förutsättningar för ökad elevaktivitet genom ett kooperativt undervisningsperspektiv och uttrycker att elevernas aktivitet under lektionerna har ökat. Detta gäller både vid enskilt arbete som vid gruppaktiviteter (kooperativa lärstrukturer). Det blir synligt då eleverna tydligt kommer i arbete samtidigt som de samtalar om uppgifterna som de fått av pedagogen, vilket ger förutsättningar för eleverna att befinna sig i lärande under lektionen. 

Pedagogerna menar att det finns goda förutsättningar för eleverna att diskutera och samtala om matematik i klassrummet eftersom eleverna utvecklat en vana att arbeta i elevaktiva aktiviteter samtidigt som de utvecklat sina förmågor att använda varandra som lärresurser. Detta kan i sin tur leda till att elevernas möjligheter att använda matematiska ord och begrepp ökar. Elevgruppernas vana vid olika elevaktiva samtalsmönster gör att de snabbt kommer i aktivitet och använder varandra som lärresurser när de behöver.

Ytterligare en fördel med elevaktiva arbetssätt är att eleverna visualiserar och konkretiserar matematiken när de förklarar och beskriver för en kamrat hur de tänkt och varför. Det innebär att eleverna måste använda sig av olika strategier för att kamraten ska förstå, vilket i sin tur möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att resonera i matematik. Ett exempel på detta är när eleverna arbetat med konkret material och vid det efterföljande passet uppvisar kunskaper inom det berörda området. Givetvis är det svårt att dra slutsatser efter en aktivitet men det visar trots allt på vilket sätt variationen i matematikämnet är viktig för att utmana alla elever på sin nivå. 

Pedagogerna ser en utmaning med att anpassa de kooperativa aktiviteterna så att alla elever utmanas på sin nivå samtidigt som alla är aktiva i sitt lärande. I samband med detta har ämneslaget diskuterat olika strategier för bedömning av elevernas förmågor och kunskaper vid kooperativa aktiviteter. 

BETYGSANALYS

Årskurs 6 - 7
                         Vt 2020                            Ht 2020         

Betyg F            7   (12%)                             12  (21%)

Betyg E          17  (29%)                              15  (26%)

Betyg D         10  (17%)                                6  (10%)

Betyg C          12  (21%)                             16  (28%)

Betyg B           6  (10%)                                8  (14%)

Betyg A           6  (10%)                                1  (2%)

Reflektion: Elevernas betyg har förändrats; sammantaget kan det konstateras att utifrån betygen är det färre elever som når godkänd nivå i matematik ht 2020. Detta kan bero på exempelvis nya lärare, nya arbetssätt, nya arbetsplatser. Framför allt är det viktigt att förstå att elever i årskurs 7 arbetar mot målen för årskurs 9, vilket ofta innebär en omställning från årskurs 6 där de arbetat mot målen för årskurs 6. Detta brukar visa sig genom att betygen förändras och då oftare mot lägre betygsnivåer. 

I ovanstående tabell kan vi se att det är ungefär samma antal E i klasserna medan det är färre elever som uppnått betyg D. Anledningen till det är förmodligen att en förskjutning nedåt i betygsskalan har skett. Däremot kan vi notera att elever med högre betyg än D har ökat (marginellt – en elev). Det är troligen samma typ av förändring här som tidigare nämnts i de lägre betygsstegen - elever har förflyttat sig nedåt i betygsskalan. Det är svårt att dra några slutsatser av betygen eftersom eleverna arbetar mot andra mål i årskurs 6 än i årskurs 7. Ytterligare en anledning till förändringen i betygen kan vara att eleverna är olika vana vid att arbeta med de lärstrukturer som lärarna presenterar för dem samt hur eleverna blir bedömda i olika situationer. Vi ser att elevaktiva arbetssätt påverkar elevernas engagemang och deras motivation till lärande i matematik samt deras generiska förmågor såsom förmågan att samarbeta, inhämta kunskaper på egen hand, tänka kreativt, ta eget ansvar (visa på självständighet) och lösa olika problem tillsammans, vilket kommer att ge positiva resultat längre fram. Dessa förmågor är inte alltid tydligt framskrivna i kunskapskraven således blir de inte lika synliga i elevernas betyg som färdighets- eller faktakunskaper.  

Detta är det utvecklingsarbete som lärarna och eleverna tillsammans bedriver. 

Betygsanalysen blir utgångsläget för vårt fortsatta arbete med att utveckla undervisningen vt 2021. 

 

Årskurs 7 - 8
         
                          Vt 2020                            Ht 2020         

Betyg F            2  (8%)                                3 (12%)

Betyg E          11 (44%)                               6  (24%)

Betyg D           5 (20%)                                4  (16%)

Betyg C           3  (12%)                               3 (12%)

Betyg B           4  (16%)                               6  (24%)

Betyg A           0                                           3  (12%)

Reflektion: I årskurs 8 är det en tydlig förändring i elevernas betyg. Det är fler elever som uppnår betyg C och uppåt. Det är troligen så att elever med betyg E, D och C (vt20) har utvecklat sina kunskaper och förmågor och därmed har det nått högre betygsnivåer. Fler elever når däremot betyg F (en elev). En anledning kan vara förändrat arbetssätt och att eleverna har större förståelse för hur de ska arbeta mot målen för årskurs 9. Dessutom är det troligt att eleverna förstår när och hur de blir bedömda, vilket möjligtvis ökar deras förståelse för hur de ska göra för att nå högre betygsnivåer.

Detta blir utgångsläget för vårt fortsatta arbete med att utveckla undervisningen vt 2021. 

Slutavstämning 8 december 2020
Pedagogerna menar att eleverna utvecklat förståelse för att de bedöms i klassrummet och på prov. Eleverna förstår att det är olika delar som bedöms i matten eftersom läraren påpekar vad eleverna ska träna på under dagens lektion ex. föra matematiska resonemang och strategier vid problemlösning.

 

Eleverna har förbättrat sin kommunikation i matematik, vilket blev tydligt under geometriavsnittet där eleverna ofta resonerade kring olika geometriska figurer och beräkningar på dessa. Dessutom upptäcker en pedagog att eleverna rättar sig själv när de använder “vanliga” ord istället för korrekta matematiska begrepp, vilket är lika glädjande varje gång. En av pedagogerna påpekar att genom att skriva matematiska begrepp, som eleverna använder under lektionen, på tavlan medvetandegörs eleverna på vad begreppet betyder, hur det kan användas, hur det relateras till andra begrepp samt vilka matematiska begrepp som tillhör till de aktuella arbetsområdet. När eleverna kommunicerar matematik övar de upp förmågan att föra matematiska resonemang kring ex. tillvägagångssätt samt olika lösningsmetoder. Kooperativa lärstrukturer bidrar, när eleverna ska angripa olika matematiska problem, genom att elevers olika lösningar och tankar om lösningar ges utrymme att diskuteras. Dessutom utvecklas förmågan att använda varandra som lärresurser och förmågan att tänka kreativt.

 

Pedagogerna anser att gruppering av elever är svåra att hantera eftersom eleverna är på olika matematiska kunskapsnivåer. Det är inte alla elever som har utvecklat de förmågor som krävs för att möjliggöra samarbete i grupp. Detta kan innebära att enstaka elever gör största delen av arbetet, vilket i förlängningen drabbar hela gruppens arbete. En pedagog menar att det blir problem på två sätt, de elever, som ännu inte har utvecklat de kunskaper och förmågor som förväntas, känner att de inte är med ordentligt i arbetet och blir stressade när de inte förstår. De elever, som utvecklat förväntade kunskaper, tröttnar på att förklara om och om igen när någon i gruppen inte förstår uppgiften eller hur de ska hjälpas åt för att lösa den. En möjlig lösning kan vara att ha en del övningar nivågrupperade, vilket betyder att problemet finns i en enklare variant och en svårare variant. Detta visade positiv effekt på elevernas engagemang och resultat. Det kan dock bli problematiskt att alltid göra så eftersom alla elever behöver höra utvecklade resonemang och själv förklara så att andra förstår. Intressant att notera är att de elever med goda kunskaper och förmågor i matematik tillsammans utmanar varandra för att lösa problemen de ställs inför. Dessutom blir det en annan dynamik i grupper där alla elever känner att de kan bidra till lösningen av problemet. Således gynnas alla elever om vi arbetar utifrån en blandning av de båda arbetssätten.

 

Pedagogerna i ämneslaget uttrycker att arbetet med kooperativa lärstrukturer och elevaktiva arbetssätt är krävande och utmanande för pedagogen. Vidare påpekas att det är viktigt med tydliga instruktioner och tydlig lektionsstruktur för att aktiviteterna inom KL ska fungera optimalt. Dessutom måste pedagogen exemplifiera hur en bra grupp ska se ut samt låta eleverna fundera på vilka samarbetsfärdigheter gruppen bör jobba med, så att gruppens arbete fungerar på ett bra sätt. Det är angeläget att problematisera gruppindelningar och diskutera olika lösningar samt analysera behovet av olika samarbetsfärdigheter.

Effekt

Eleverna:

Delavstämning 13 oktober 2020
Pedagogerna anser att elevernas språkliga förmåga har utvecklats och de har blivit mer medvetna om vilka matematiska begrepp som klassen arbetar med och vilka begrepp de ska använda samt när begreppen ska användas. Självklart använder eleverna ord och begrepp som inte tillhör det matematiska språket. Då har de noterat att eleverna rättar sig själv och varandra om vilka begrepp som ska användas. Pedagogerna förbereder eleverna med hjälp av elevaktiva arbetssätt inför det muntliga nationella provet i matematik (år9). 

Klasserna har inte i någon större utsträckning arbetat med problemlösning, däremot är målet, inom arbetsområdet geometri, att jobba mer med problemlösning. Detta leder troligtvis till att eleverna utvecklar sin förmåga att finna lämplig strategi och beräkningsmetod vid problemlösning. 

Pedagogerna upptäcker utmaningarna vad gäller att finna lämpliga grupper, framför allt hur de kan möjliggöra för alla elever att utvecklas genom olika nivåer på uppgifter och variation på utmaningar i matematik. Det är viktigt att de elever som har behov av avancerade uppgifter får dessa samtidigt som de elever som har behov av uppgifter av enklare karaktär ges förutsättningar och möjligheter att arbeta med dessa.  

Pedagogerna anser att de behöver utveckla sina förmågor inom bedömning. De anser generellt att gruppen måste fungera, vad gäller vana vid struktur, vissa förkunskaper, studiero, trygghet i klassen etc.), innan vi kan använda elevaktiva arbetssätt. När gruppen fungerar finns möjligheter att testa olika kooperativa övningar och aktiviteter. Därefter kan eventuellt elevernas förmågor och kunskaper också bedömas i de övningarna. Pedagogerna anser att det är svårare att bedöma elevers förmågor och kunskaper i kooperativa övningar när gruppen inte fungerar.  

Ämneslaget vill arbeta vidare med gemensamma uppgifter som ska provas av alla medlemmar och erfarenhetsutbyte och förbättringsmöjligheter diskuteras vid gemensamma möten. I dessa diskussioner kan fördjupade insikter om elevers lärande uppstå.