SMART mål
Undervisningen i läsning och skrivning ska breddas och fördjupas för att stärka elevernas läslust, läsförmåga, ordkunskap och läsförståelse.


VT 2025 - Södervångskolan
Lektionsstruktur Språkutveckling Utvecklingsområde: Elevaktivitet Art. 28 Utbildning, rätt till Art. 3 Barnets bästa Art. 6 Rätt till liv och utveckling
Genomförs av
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven - 09 jun 2025

Slutsats
Effekt på elevernas lärande
Arbetet har haft en tydlig positiv effekt på elevernas lärande. Eleverna har utvecklat både sin läslust och språkliga förmåga. Flera barn som tidigare haft svårt att skriva kunde nu formulera ord och enkla meningar. De blev stolta över sina texter och visade ökad motivation, särskilt när deras egna berättelser lästes högt i gruppen. Det gemensamma temat och konkreta ramarna hjälpte till att skapa en trygghet i skrivandet. Eleverna visade även ökad förståelse för berättelsestruktur och hur ord, meningar och miljöbeskrivningar hänger ihop. Nya ord har tillägnats genom samarbete och inspiration från kamraters berättelser.
Elevernas läslust har ökat markant. Det märks i hur de pratar om böcker, vill läsa mer och hur de deltar aktivt i textbearbetning. Att eleverna får skriva egna texter och använda sina egna idéer har skapat ägarskap och engagemang. Även läskunnigheten och läsförståelsen har stärkts, särskilt genom arbetet i mindre grupper där undervisningen kunnat vara mer träffsäker. Många har visat tydliga framsteg i avkodning och förståelse, även om spridningen är stor. Ordkunskapen har breddats genom att eleverna lyssnat aktivt, samtalat om textens ord och sammanhang och använt orden i egna texter. Arbetsgången – att lyssna, samtala, skriva, ge och få respons – har gjort textbearbetningen konkret och begriplig. Några elever har även visat intresse för att förbättra sina texter självmant, vilket visar på en växande medvetenhet om skrivprocessen.

Effekt på lärarnas professionella utveckling
Lärarna har genom arbetet fördjupat sin kompetens inom språkutvecklande undervisning, särskilt vad gäller strukturstöd som fyrfältare, ordlistor och pararbete. Projektet har också stärkt kollegialt samarbete, där personalen tillsammans planerat, testat, utvärderat och justerat arbetssätt. Pedagogerna upplever att de blivit bättre på att modellera, tydliggöra instruktioner och skapa sammanhang som gynnar alla elevers deltagande. Det har också skett en tydlig utveckling i användandet av digitala verktyg – både för skapande och för dokumentation. Arbetet har visat på vikten av att bygga undervisningen kring elevernas upplevelser och egna uttryck.
Samarbetet har varit positivt – det har funnits en öppenhet att pröva nya idéer, reflektera tillsammans och justera undervisningen utifrån det som händer i klassrummet. Arbetet har gett utrymme för både spontanitet och långsiktig planering. Det har varit värdefullt att ha möjlighet till gemensam reflektion, både under planering och efter undervisningstillfällen. Den ökade användningen av digitala verktyg, såsom textrespons på iPad och skapande av filmer, har också gett  nya redskap och idéer att bygga vidare på.  Att träffa rätt i stöd och utmaning till varje elev har stärkts genom detta arbetssätt.

Fördjupad och breddad undervisning i läsning och skrivning
Förväntad effekt i verksamheten
Eleverna får ökad läslust, förbättrad läsförmåga, större ordkunskap och fördjupad läsförståelse.
Lärarna utvecklar en breddad och fördjupad kompetens i undervisning för läsning och skrivning.

Effekten uppnås genom:
  • Systematiskt planerade och genomförda undervisningshandlingar som utvecklas i samarbete med kvalitetsteamet.
  • Gemensam reflektion och analys av lektioner för att identifiera framgångsrika metoder.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
  • Aktiv medverkan i planering och genomförande av lektioner för att modellera och utveckla undervisningshandlingar.
  • Stöd i att analysera och reflektera kring lektioner och dess utfall.
  • Tillhandahållande av exempel och material för differentiering och stöd i läsundervisningen.


Genomförande
Insats 1
Förskoleklasser: Sagomaskinen; från text till AI-genererade bilder, muntligt berättande/beskrivande utifrån bilder. Sagotexter utifrån fyrfältare.
Senast uppdaterad av Petra Alven - 09 jun 2025
Effekt 1.1
Slutavstämning juni 2025
1. Undervisningshandlingar
Under terminen har undervisningen kretsat kring ett tematiskt skrivprojekt med "sagomaskinen" som central metod. Eleverna har skapat egna fiktiva figurer, miljöer och berättelser med stöd av strukturer som fyrfältare och ordlistor. Arbetsgången har gått från samtal och idéarbete till textproduktion och högläsning. Arbetet har byggt på gemensamma upplevelser och konkret material, vilket har gett eleverna en tydlig ram att skapa inom. Pedagogerna har aktivt arbetat med modellering, pararbete och elevdelaktighet, och undervisningen har successivt utformats efter elevernas behov och progression.
2. Effekt på elevernas lärande
Arbetet har haft en tydlig positiv effekt på elevernas lärande. Eleverna har utvecklat både sin läslust och språkliga förmåga. Flera barn som tidigare haft svårt att skriva kunde nu formulera ord och enkla meningar. De blev stolta över sina texter och visade ökad motivation, särskilt när deras egna berättelser lästes högt i gruppen. Det gemensamma temat och konkreta ramarna hjälpte till att skapa en trygghet i skrivandet. Eleverna visade även ökad förståelse för berättelsestruktur och hur ord, meningar och miljöbeskrivningar hänger ihop. Nya ord har tillägnats genom samarbete och inspiration från kamraters berättelser.
3. Effekt på lärarnas professionella utveckling
Lärarna har genom arbetet fördjupat sin kompetens inom språkutvecklande undervisning, särskilt vad gäller strukturstöd som fyrfältare, ordlistor och pararbete. Projektet har också stärkt kollegialt samarbete, där personalen tillsammans planerat, testat, utvärderat och justerat arbetssätt. Pedagogerna upplever att de blivit bättre på att modellera, tydliggöra instruktioner och skapa sammanhang som gynnar alla elevers deltagande. Det har också skett en tydlig utveckling i användandet av digitala verktyg – både för skapande och för dokumentation. Arbetet har visat på vikten av att bygga undervisningen kring elevernas upplevelser och egna uttryck.
4. Så förvaltar skolan lärdomar från uppdraget
Skolan planerar att ta med sig strukturen och metoden in i kommande läsår. Redan i höst finns planer på att återuppta arbetet med "sagomaskinen" som startpunkt, då eleverna visat stor glädje och engagemang kring detta moment. Lärarna diskuterar även hur de kan vidareutveckla arbetet genom att introducera film, rörlig bild och ljud för att ge berättelserna ytterligare liv. Det finns också tankar om att fördjupa arbetet med ordklasser, beskrivningar och textstruktur utifrån elevernas egenproduktion. Skolan ser värdet av att arbeta långsiktigt och upplevelsebaserat, där elevernas språk utvecklas genom att de får skapa, uttrycka och dela egna berättelser.


Senast uppdaterad av Petra Alven - 09 jun 2025
Insats 2
1:or:
Läsa faktatexter, organisera information i fyrfältare och skapa egna faktatexter med text, bild och ljud i Pages.
2:or:
Läsa faktatexter, arbeta med olika förståelsestrategier, skriva texter och läsa in text.
Senast uppdaterad av Petra Alven - 29 apr 2025
Effekt 2.1
Slutavstämning juni 2025

1. Undervisningshandlingar
Undervisningen har fortsatt att präglas av en väl genomtänkt och flexibel struktur där eleverna får möta texter, arbeta med ord och uttrycka sig genom både skrivande, muntligt berättande och drama. Arbetssätten har varierats med högläsning, parläsning, responsarbete och digitalt skapande. Det har funnits en röd tråd i att texterna bearbetas gemensamt: först via lyssnande, därefter samtal om ord och betydelser, följt av eget skrivande och förbättringsarbete. Arbetet har integrerats med andra ämnen (t.ex. NO och SO) och har varit förankrat i elevernas intressen och behov. Fokus har legat på att göra läsning och skrivande meningsfullt och förankrat hos eleverna.
2. Effekt på elevernas lärande
Elevernas läslust har ökat markant. Det märks i hur de pratar om böcker, vill läsa mer och hur de deltar aktivt i textbearbetning. Att eleverna får skriva egna texter och använda sina egna idéer har skapat ägarskap och engagemang. Även läskunnigheten och läsförståelsen har stärkts, särskilt genom arbetet i mindre grupper där undervisningen kunnat vara mer träffsäker. Många har visat tydliga framsteg i avkodning och förståelse, även om spridningen är stor. Ordkunskapen har breddats genom att eleverna lyssnat aktivt, samtalat om textens ord och sammanhang och använt orden i egna texter. Arbetsgången – att lyssna, samtala, skriva, ge och få respons – har gjort textbearbetningen konkret och begriplig. Några elever har även visat intresse för att förbättra sina texter självmant, vilket visar på en växande medvetenhet om skrivprocessen.
3. Effekt på lärarnas professionella utveckling
Samarbetet har varit positivt – det har funnits en öppenhet att pröva nya idéer, reflektera tillsammans och justera undervisningen utifrån det som händer i klassrummet. Arbetet har gett utrymme för både spontanitet och långsiktig planering. Det har varit värdefullt att ha möjlighet till gemensam reflektion, både under planering och efter undervisningstillfällen. Den ökade användningen av digitala verktyg, såsom textrespons på iPad och skapande av filmer, har också gett  nya redskap och idéer att bygga vidare på.  Att träffa rätt i stöd och utmaning till varje elev har stärkts genom detta arbetssätt.
4. Så förvaltar skolan lärdomar från uppdraget
Det finns en vilja att vidareutveckla arbetet – t.ex. genom att skapa kapitelböcker med elevskapade bilder, eller göra gemensamma filmer där elevernas berättelser levandegörs. Att hålla undervisningen relevant och språkutvecklande betonas, snarare än att skapa "projekt vid sidan av". Man vill fortsätta arbeta tematiskt och integrera läsning, skrivning och samtal i vardagen, med en tydlig koppling till elevernas utveckling och behov.


Senast uppdaterad av Petra Alven - 09 jun 2025
Effekt 2.2
Avstämning april 2025

I årskurs ett har eleverna blivit säkrare på att ta ut nyckelord ur texter, organisera dem i fyrfältare och att skriva faktatexter.  Samarbetet mellan eleverna fungerar bra och de hjälper gärna varandra och vill visa sitt arbete för klassen. 
Lärarna gör egna mallar och använder fyrfältare även i andra ämnen som matematik och de har även använt sig av Venn-diagram. Lärarna upplever att de nu äger hela processen från att skapa mallar, lägga dem i Classroom och till elevernas användande för olika arbetsuppgifter.

I årskurs två har vi kunnat vara följsamma och flexibla efter behov där och då och kunnat utmana eleverna i stunden när vi har arbetat i mindre grupper. Eleverna har haft möjlighet att få den stöttning och/eller utmaning de behövt och de har varit engagerade i undervisningen. Vi har tydligt kunnat följa deras förståelse av olika sorters texter i våra gemensamma diskussioner i grupperna och vi har kunnat träna på olika förståelsestrategier som varit aktuella. Eleverna har varit engagerade i läsningen och skrivandet av olika sorters texter och gärna delat med sig till varandra.



Senast uppdaterad av Petra Alven - 09 jun 2025