SMART mål
Anpassningar ska tydligare synas i både planering och genomförande av undervisning
Skapa större förståelse hos eleverna för ämnets kunskapskrav och bedömning genom en formativ undervisning
HT 2020 - Vårboskolan
Anpassningar i undervisningen Bedömning Formativ bedömning Pedagogisk planering
Genomförs av
Jenny Olsson Mohammad-Ali, Johan Lind
Senast uppdaterad av Jenny Olsson Mohammad-Ali - 18 nov 2020

Slutsats

Ingen slutsats än


Effektiv undervisning
Förväntad effekt i verksamheten
  • Anpassningar ska tydligare synas i både planering och genomförande av undervisning
  • Utveckla lärarnas kompetens att genom en formativ undervisning skapa förståelse för ämnets kunskapskrav och bedömning hos eleverna



Mätpunkter:
Insats 1
  • har din förmåga att planera och tillgängliggöra anpassningar i din undervisning förändrats/ utvecklats i ditt samarbete med kvalitetsteamet?  

Insats 2
  • på vilket sätt har du som lärare förändrat din undervisning formativt för att ge eleverna en ökad förståelse för ämnets kunskapskrav och bedömning?
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Modellera tillsammans med berörd lärare
tillsammans med läraren planera undervisningen, genomföra lektioner och vara med vid bedömning
Reflektera över framgångsfaktorer för individer och grupp och elevernas behov i förhållande till planering
Säkerställa att det finns tydligt samband mellan långsiktig och kortsiktig planering av undervisningen
arbeta med bedömning i undervisningen

Genomförande
Insats 1
Lärarna planerar, genomför lektioner och reflekterar kring undervisningen tillsammans med kvalitetsteamet  så att anpassningar tydligare finns med i planering och genomförande av undervisning. 

- Upplever vi att lektionen gav förutsättning till lärande? 
- På vilket sätt blev det synligt?
- Hur går vi vidare?
- Vilken typ av anpassningar behövs? 
- Vilka stöttor ( bildstöd, checklistor, individuella genomgångar, transspråkande undervisningsmoment etc.) behövs förberedas?

Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 nov 2020
Effekt 1.1
Slutavstämning - skolledning 11 december 2020
Det har, enligt skolledningen, blivit synligt vad skolan och pedagogerna måste arbeta vidare med vad gäller anpassning av undervisningen. Även om märkbara resultat i pedagogernas planeringar och undervisning syns, menar skolledningen att anpassningar är en del av skolans fortsatta utvecklingsarbete. Kvalitetsteamets insats har möjliggjort skolans fortsatta utvecklingsprocess, som de har inlett parallellt med förstelärargruppen. Det har varit positivt att arbetet har involverat många pedagoger i skolans utvecklingsarbete. Avslutningsvis menar skolledningen att pedagogernas medvetenhet kring undervisning har ökat, vilket blev påtagligt vid medarbetarsamtalen.
Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 dec 2020
Effekt 1.2
Pedagogerna har i sina utvärderingar gett följande exempel på hur de har förändrat sitt sätt att planera och genomföra sin undervisning: 
  • under tvåveckorsperioder arbeta med olika moment (de olika förmågorna) i främst matten. Vi har arbetat i grupper där tre olika grupper gör olika aktiviteter under lektionerna, för att  få bedömningsunderlag från lektionerna (lyssna på deras resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga), så att eleverna utvecklar alla de fem förmågorna i matematik.

  • infört steg för steg mallar i det praktiska arbetet så att eleverna vet vad som förväntas av dem i den delen av processen där de befinner sig i förhållande till målet samt en tydlig bild av målet med elevexempel i E, C och A både praktiskt och teoretiskt. 

  • börjat planera utifrån kunskapskrav och bedömningsuppgift först för att sen lägga upp en undervisning som matchar det eleverna ska visa och ger dem möjlighet att träna på det och bli mer aktiva i sitt lärande under lektionerna

Anpassningar som utvecklats under ledning och stimulans:
  • planerar anpassningar för gruppen beroende på vilken grupp det handlar om och planerar anpassningar i början av planeringsfasen av en uppgift genom att tänka på extra tydliga men korta genomgångar. 
  • lektionerna är uppbyggda med stationer på slöjden vilket gör att eleverna vet vad de ska göra vid varje station. 
  • uppgifterna anpassas efter gruppen bl.a genom att överväga gruppens koncentrationssträcka, analysförmåga, behov av stöd samt gruppens motivation.
  • för att göra undervisningen anpassad och tillgänglig för fler så har alla  arbetar mot samma mål under två veckor, men med lite olika innehåll och på olika svårighetsnivåer. 
  • skapa tillgänglighet för alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Att skapa aktiviteter där alla i olika grupper kan delta med både  högre variation i undervisning och med praktiska övningar och konkret material
  • organiserad användning av bildstöd, begreppundervisning som kopplas till bildstöd. Att väcka elevernas intresse genom att utgå ifrån deras tidigare erfarenheter.
Anpassningar som utvecklats för att stötta individuellt:
  • konkret material tillgängligt i klassrummet
  • bildstöd
  • checklistor
  • tidsanpassade uppgifter
  • olika mallar och stöttor
  • individuellt utformade prov och inlämningar utifrån behov
  • träningsuppgifter utformade i likhet med bedömningsuppgiften

Effekt:
  • undervisningen har blivit mer differentierad med mer konkret material.
  • ny syn på undervisning, att reflektera över undervisning före och efter lektion har skapat mer säkerhet om vad det är som behövs förbättras, utvecklas eller bearbetas.
  • undervisningen är utformad för att möta eleverna i större utsträckning än tidigare
Senast uppdaterad av Johan Lind - 10 dec 2020
Effekt 1.3
Delavstämning 14 oktober 2020

Pedagogerna anser att samarbetet med kollegan från kvalitetsteamet att gjort att de har vågat prova olika anpassningar ex. stationssystem, anpassa klassrummet, bildstöd, checklistor, mall för skrivarbete, mer praktiska uppgifter, använt boken på annat sätt. Anpassningarna har i en del fall varit generella och i några fall individuella. Detta har lett till, enligt pedagogerna, att motivationen hos flertalet elever har ökat, vilket blir synligt genom att fler elever deltar aktivt vid de aktiviteter som presenteras och genomförs på lektionerna. 

Fortsättningsvis uppfattar pedagogerna att tillgången till generella anpassningar för alla elever har ökat och det har dessutom blivit mer synliga i klassrummen. Här finns en utvecklingspotential för att alla elever i klassrummen ska vara mer medvetna om vilka anpassningar som finns tillgängliga och var de finner dessa.

Att ha en reflekterande kollega med sig i klassrummet anser pedagogerna har varit lärorikt och givande.  De har fått idéer om hur olika anpassningar kan se ut och hur de svarar mot elevers behov. 
Pedagogerna är i samverkan med kvalitetsteamet i en process som syftar mot att ytterligare synliggöra och reflektera kring tillgången på anpassningar.
Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 nov 2020
Effekt 1.4
Delavstämning 14 oktober 2020
Pedagogerna har tillsammans med kollega från kvalitetsteamet reflekterat över vad anpassningar är. En del av av de anpassningar som görs är generella anpassningar som är tänkta att fungera för det stora flertalet i grupperna och hamnar då under ledning och stimulans. Pedagogerna strävar efter att eleverna ska ha tillgång till olika anpassningar och förstå hur de arbetar med dessa.
pedagogerna är i en tidig del av en process, där arbetet med att utveckla planeringen av undervisningen med anpassningar i fokus.

Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 nov 2020
Insats 2
Bedömning i undervisningen
- Hur planerar vi för bedömning i starten av ett arbetsområde
- Hur gör vi eleverna medvetna om vad som ska bedömas, hur de ska visa sina kunskaper och när?
- Hur gör vi eleverna delaktiga formativt?
Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 nov 2020
Effekt 2.1
Slutavstämning skolledning 11 december 2020
Skolledningen har uppmärksammat att det pågår många intressanta pedagogiska samtal med de deltagande pedagogerna, både vid enskilda samtal men också vid arbetslagsmöten. Det innebär att utvecklingsarbetet sprider sig då fler individer får input på sin undervisning, vilket i sin tur leder till förändringar. Skolledningen poängterar att det är av betydelse att pedagogerna är i en ständig lärandeprocess, vilket blev extra synligt med de pedagoger som samarbetat med kvalitetsteamet eller skolans förstelärare. De pedagoger som deltagit i samarbetet med kvalitetsteamet har utvecklat förståelse för att en bra planering ger bra underlag för bedömning, här finns ett område att fortsätta utveckla. Sammantaget är skolledningen nöjd med kvalitetsteamets insats samt nya frågeställningar har uppstått som skolan kan arbeta vidare med på egen hand. 
Senast uppdaterad av Johan Lind - 15 dec 2020
Effekt 2.2
Pedagogerna har i sina utvärderingar gett följande exempel på hur deras undervisning utvecklats för att skapa förståelse för ämnets kunskapskrav och bedömning hos eleverna:
  • inleder varje arbetsområde med att gå igenom centralt innehåll och syfte med kursen, visar  "elevexempel" för att visa dem HUR de ska göra för att t.ex klara provet.
  • tydliggjort för eleverna hur och när de bedöms, vad de ska arbeta mot och vad de ska kunna efter varje litet arbetsområde. 
  • enskilda samtal med eleverna samt varit extra tydlig med vad målet för de olika undervisningsmomenten har varit. 
  • i god tid före provtillfällen har eleverna nu fått veta vad exakt som kommer och varför, samt hur de ska visa sina kunskaper
  • eleverna får feedback - vart är jag nu? Vart är jag på väg? Hur tar jag mig dit? Med den feedbacken ser eleverna vad de har gjort bra samt vad de behöver utveckla för att nå målet utifrån kunskapskraven och bedömningen men även sina egna mål.
  • planering utifrån målet gör att fler lektioner kan innehålla moment som går att bedöma under tiden de arbetar och ger mer kunskap om elevernas förmågor under arbetets gång. 
  • genom att nu planera baklänges, utifrån kunskapskrav skapa en undervisningsplanering som håller ett större fokus där bedömningsuppgiften redan är klar.
  • möjlighet till muntliga reflektioner samt mallar för vad eleverna behöver få med i sina skriftliga reflektioner utifrån kunskapskraven och bedömningen.  


Effekt:
  • Eleverna har blivit mer medvetna om de olika förmågorna  och hur dessa hör ihop och kan resonera kring deras resultat utifrån betygsstegen
  • När eleverna blir trygga i vad de förväntas kunna och hur de ska visa det så delar de också med sig av sin kunskap, dvs blir lärresurser för varandra i klassrummet
  • Upplever att eleverna har fått stärkt självförtroende
  • Planerar utifrån förmågorna och att bedömningen inte bara blir en kunskapcheck. Vilka förmågor ska de använda till stoffet vi arbetar med.
  • Eleverna vet vad de förväntas reflektera om gällande arbetsprocessen och vad de har lärt sig. 
  • Reflektionen kring undervisning före och efter lektion har skapat mer säkerhet om vad det är som behövs förbättras, utvecklas eller bearbetas.
  • Högre måluppfyllelse, många av eleverna har höjt sina betyg
Senast uppdaterad av Johan Lind - 10 dec 2020
Effekt 2.3
Delavstämning 14 oktober 2020

Pedagogerna har, tillsammans med kollega från kvalitetsteamet, arbetat på ett strukturerat sätt för att planera för och genomföra lektioner med tillgång på anpassningar. Detta har lett fram till alternativa provupplägg och bedömningstillfällen. 
Arbetet fortsätter då vi är i en process som syftar till att fortsätta och det är då av vikt att pedagogerna äger sin egen process. det innebär att alla pedagoger är i olika faser av utvecklingsarbetet vad gäller bedömning av elevernas kunskaper och förmågor.

Senast uppdaterad av Johan Lind - 18 nov 2020