Slutavstämning juni 2025

1. Undervisningshandlingar

Under terminen har undervisningen fokuserat på att stärka elevernas läs- och skrivförmågor genom kreativa och upprepade övningar, såsom att spela in egna texter, läsa och skriva med stöd av bilder, samt arbete med högläsning och gemensam textbearbetning. Modeller som fyrfältare, bildscheman och tankekartor har använts systematiskt, liksom strukturerade lektionsupplägg med mycket repetition.

Läslust och engagemang: Elevernas läsengagemang har tydligt ökat. Fler väljer spontant att läsa när de får tid över, och tyst läsning har utvecklats till ett uppskattat inslag i vardagen. Inför lässtunder förs samtal mellan elever om böcker de läser – de byter böcker, tipsar varandra och visar intresse för vad klasskamraterna läser. Dessa diskussioner har inte förekommit tidigare i samma utsträckning.

Elever uttrycker själva att de gillar att läsa, vilket speglas i Legilexi-enkätens indikatorer (t ex. elever som gått från neutralt till positivt inställda smileysymboler).

Lärarnas egen delaktighet i lässtunderna har också spelat en viktig roll. När pedagogerna själva läser och berättar om sina böcker skapas en gemenskap kring läsning där eleverna blir nyfikna på de vuxnas litteraturval. Detta har lett till samtal som både inspirerar och visar att det är okej att inte gilla allt man läser – det viktiga är att ha en relation till texten.

Läsförmåga: Resultaten från Legilexi visar att flera elever förbättrat sin avkodning. Arbetet med upprepade läsningar, att läsa samma text på olika nivåer, samt att arbeta med mallar där eleverna fyllt i ord, har stärkt deras förmåga att koppla bokstav till ljud och utvecklat deras avkodningsstrategier. För elever som kommit längre har detta även bidragit till ökad läshastighet. Det framhålls också att man bör tolka tester med viss försiktighet, eftersom faktorer som dagsform kan påverka, men trenden tyder på positiv utveckling.

Ordkunskap: Utvecklingen i ordkunskap är inte lika tydligt mätbar, men lärarna upplever att eleverna blivit mer precisa och nyanserade i sitt språk, särskilt när de arbetar med bild och text. Arbetet med högläsning och faktatexter har också gett eleverna tillgång till nya begrepp, vilket hörs i klassrumsdiskussioner.

Läsförståelse: Eleverna visar förbättrad förståelse, både genom högre resultat i bedömningsstödet och genom mer utvecklade svar. De har blivit bättre på att tolka texter och att uttrycka sig kring dem, vilket också märks i samtal om böcker och i deras återberättande. Repetition, struktur och meningsfullt innehåll har varit avgörande faktorer.

Lärarna upplever att deras kompetens inom läs- och skrivundervisning har fördjupats, särskilt vad gäller vikten av upprepning, att arbeta systematiskt med modeller och att fokusera på process snarare än färdiga produkter. De har också blivit tryggare i att låta undervisning ta tid och att skapa struktur kring återkommande övningar. Att integrera samtal om läsupplevelser i klassrummet har också varit ett nytt grepp som stärkt relationen till litteratur – både för lärare och elever.

Skolan har etablerat arbetssätt som kan fortsätta användas: strukturerade lektionsmodeller, kontinuerlig repetition och arbete med multimodala uttrycksformer. Insikterna om hur elevernas motivation och lärande påverkas av tydliga processer och stödstrukturer kan bli en integrerad del av den fortsatta undervisningen. Dessutom finns en ny förståelse för betydelsen av att även vuxna i klassrummet aktivt visar sitt engagemang i läsning som modell för eleverna.

Avstämning april 2025

Vi ser utveckling hos eleverna i förskoleklassen; flera elever skriver istället för att enbart räkna ljud.

Ettorna har arbetat strukturerat med faktatexter, nyckelord och fyrfältare. De  är välbekanta med texternas uppbyggnad. De har även utvecklat sin förmåga att läsa bilder; att se information i dem och förstå vilken betydelse det har för deras läsning.

Eleverna i årskurs två upplevs tryggare i att läsa högt, med inlevelse.
Det syns även stor utveckling i tvåornas analysförmåga gällande enskild läsning, vilken betydelse dialoger, betoningar etc har.