Slutavstämning 27 maj
Undervisningshandlingar
Undervisningen har haft ett tydligt fokus på att göra eleverna medvetna om olika strategier för läsförståelse. Genom modellerande har lärarna visat hur strategierna används, och eleverna har fått möjlighet att pröva dem i varierade sammanhang. Arbetet har präglats av mångfald i uttrycksformer – eleverna har läst själva och i par, lyssnat på högläsning, sett film, skapat serier, arbetat med bildprompter och producerat egna bilder. Denna bredd har gjort det möjligt att differentiera undervisningen och engagera elever på olika nivåer.

Effekt på elevernas lärande
Elevernas förståelserepertoar har vuxit – de har börjat använda strategier i olika ämnen och kan i högre grad identifiera när något är oklart, vilket är en viktig metakognitiv utveckling. Arbetet med olika typer av texter och medier har fördjupat deras förståelse, särskilt inom tematiska områden som forntiden. Det märks även i deras fria lek, där kunskapen lever vidare, exempelvis i lekar som anknyter till Bronsåldern.

Effekt på lärarnas undervisning
Lärarna har blivit mer medvetna om behovet av att undervisa explicit i både text- och bildförståelse. De ser vikten av att arbeta strukturerat med strategier, modellera hur man gör och att tidigt introducera skolspråk och begrepp. En viktig insikt är att förskolan redan bedriver undervisning i förståelsestrategier – men med fokus på att tolka och förstå bilder. När eleverna sedan möter skolans starka fokus på textavkodning riskerar denna dimension att gå förlorad. Därför behöver undervisningen i skolan i högre grad integrera både text- och bildtolkning som en gemensam helhet i arbetet med förståelse.

Avstämning 22 april
Eleverna visar stort engagemang i arbetet och har en välfungerande strategi för att bearbeta faktatexterna. För att ytterligare stärka förståelsen används visuella stöd som bilder, filmer och skisser, särskilt vid genomgång av ämnesspecifika begrepp. Vidare arbete kommer att fokusera på att använda fler undervisningsstrategier, som att koppla frågor till underrubriker och låta eleverna skapa egna illustrationer, vilket kan bidra till en ännu djupare förståelse av innehållet.

Arbetet i åk tre har varit drabbat av nationella proven så många lektionstillfällen har gått bort. Med reflektioner som lärare gör är bland annat att de fått syn på bildens betydelse för elevernas förståelse. En lärare sa det som att hen tidigare tänkt att billden stöttar texten, nu tänkter han omvänt att texten stöttar bilden.
Lärarna lyfter också att när eleverna läser och producerar både faktatexter och berättande texter så ökar deras förståelse för innehållet.

Slutavstämning 2 juni:
Undervisningshandlingar

Samarbetet med kvalitetsteamet har gett läraren möjlighet att pröva, justera och reflektera över sin undervisning direkt i klassrummet. Fokus har legat på att utveckla undervisning som stödjer reflekterande läsning – att eleverna tänker aktivt under pågående läsning. Genom högläsning har läraren modellerat hur man gör inferenser och stannar upp i texten. Ett nytt arbetssätt med parläsning och markerade reflektionspunkter har utformats, där eleverna stannar upp och diskuterar eller skriver kring texten.

Arbetet har kuggat i skolans övriga utvecklingsarbete, där elevcase, bokdiskussioner och förstelärargruppens forskningstillämpning bildat en gemensam grund. Kvalitetsteamets insats har därmed förstärkt både klassrumspraktiken och skolans kollegiala lärande.

Effekt på elevernas lärande

Eleverna har visat ökat engagemang under högläsningen och blivit mer delaktiga i berättelserna. De har utvecklat förmågan att stanna upp och reflektera i sin läsning, både muntligt och skriftligt. Parläsningen med reflektionspunkter har tränat eleverna i att resonera, tänka kritiskt och göra inferenser – centrala delar i fördjupad läsförståelse.

Samtidigt är det fortfarande långt kvar tills alla elever självständigt reflekterar under sin läsning. Det är en komplex förmåga som kräver tid att utveckla. Den undervisning som utformats under terminen har dock på ett tydligt sätt stöttat elevernas lärande och gett dem strukturer och språk för att öva detta i stöttade former.

Effekt på lärarens professionella utveckling

Läraren beskriver arbetet som en personlig och professionell resa. En avgörande insikt har varit vikten av att låta eleverna reflektera under läsningens gång, snarare än enbart efteråt. Läraren har lämnat det traditionella upplägget med frågor i efterhand till förmån för en mer aktiv och tänkande läsning.

Läraren har utvecklat:

Det nära samarbetet med kvalitetsteamet har varit avgörande för att möjliggöra prövande, justeringar och reflektion i praktiken.

Eleverna är engagerade i både läsning och skrivande, särskilt genom att arbeta med genretypiska ord. Att förutspå handling och analysera språket har ökat deras förståelse för hur berättelser byggs upp. Nästa steg är att fortsätta skriva egna texter och fördjupa diskussionerna om genredrag.

Avstämning 21 maj
Effekt på elevernas lärande
Arbetet under terminen har lett till att elevernas tysta läsning blivit mer aktiv, meningsskapande och social. Genom att skapa utrymme för samtal om det lästa har eleverna visat ett ökat engagemang och en vilja att dela sina tankar. Arbetet har främjat elevernas ordförståelse och deras förmåga att formulera sig, vilket även har haft positiv inverkan på deras skrivutveckling. Läraren uppmärksammar särskilt att elever som vanligtvis är tysta har blivit mer delaktiga, vilket breddat deltagandet i klassrummet.

Lärarens professionella utveckling
Läraren beskriver att samarbetet med en kollega – att ha en axelkompis – varit avgörande för den egna utvecklingen. Genom reflektion och kollegial dialog har hon fått bekräftelse på sina didaktiska val och utmanats i sitt tänkande. Arbetet har väckt insikter om vikten av att skapa ett språkutvecklande klimat där elever vågar fråga och delta, samt om behovet av att vara självkritisk och öppen för förändring. Särskild uppmärksamhet har riktats mot att identifiera och bemöta språkliga hinder i undervisningen, inte minst för SVA-elever, vilket läraren lyfter som ett fortsatt utvecklingsområde.

Förvaltning av uppdraget inför kommande läsår
Inför nästa läsår vill läraren fortsätta utveckla arbetet med aktiv läsning, med särskilt fokus på att stärka elevernas ordförståelse och ge utrymme för reflekterande samtal. Ett prioriterat utvecklingsområde är att integrera mer högläsning i undervisningen för att modellera lässtrategier och stödja förståelsen. Läraren ser också möjligheter i att involvera fritidsläraren i reflekterande samtal, trots begränsade planeringstillfällen – exempelvis genom att ta tillvara spontana stunder för dialog. På så sätt vill hon bygga vidare på de lärdomar som uppdraget gett, med fokus på en inkluderande och språkmedveten undervisning.

Eleverna visar större fokus och engagemang i sin läsning. Utmaningar finns i att hålla hela gruppens uppmärksamhet vid genomgångar, vilket hanteras genom parvisa diskussioner och justeringar av upplägget. Nästa steg är att utforska AI-stödd ordförståelse och införa personliga ordböcker för att ytterligare förstärka lärandet.

Slutavstämning 28 maj

Undervisningshandlingar
Undervisningen under terminen har präglats av ett tematiskt läsprojekt med syfte att utveckla elevernas läsförmåga och skapa ett läsengagemang. Arbetet har varit elevnära och processinriktat, där de olika böckerna fungerat som utgångspunkt för samtal, reflektion och kreativt utforskande. Arbetet har haft en tydlig riktning, men lärarna har utgått från elevernas nyfikenhet och behov, vilket möjliggjort en mer fördjupad och meningsfull undervisning.

Effekt på elevernas lärande
Eleverna har utvecklats från passiva till aktiva och reflekterande läsare. De visar ökad förståelse för text, förmåga att ställa frågor och mod att ge sig i kast med mer komplexa böcker. Läsningen har blivit något socialt och lustfyllt. Många elever har också börjat använda strategier för att förstå svåra ord och innehåll, såsom att läsa om texten, använda bilder eller AI-stöd.

Effekt på lärarnas undervisning
Lärarna har fått en ökad medvetenhet om vikten av att anpassa undervisningens tempo och form. Genom att låta arbetet ta tid och bygga på elevernas intressen har de sett hur förståelse och engagemang fördjupats. Insikten om värdet av att hålla kvar vid en uppgift, istället för att hasta vidare, har bidragit till en lyhörd och relationsskapande undervisning.

Eleverna är engagerade och visar stort intresse för böckerna, särskilt genom de kreativa inslagen. Parläsningen fungerar bra, men det är en utmaning att få lyssnaren att vara aktiv och fokuserad. Flera strategier testas för att stötta lyssnandet och sammanfattningsförmågan, bland annat nyckelordsjakt och bildskapande. Lärarna ser att elevernas förståelse utvecklas, men fortsatt arbete behövs för att stärka deras förmåga att sammanfatta och reflektera kring textens innehåll.

Eleverna har varit mycket engagerade och motiverade av arbetssättet. De har blivit mer självständiga i sitt skrivande, med ett tydligt lyft i förmågan att förstå och bygga berättelser. De har börjat se vikten av berättelsens olika delar (karaktär, miljö, händelse, lösning) och förstå att en berättelse behöver helhet. Det lekfulla och konkreta upplägget har särskilt stöttat elever som ännu inte behärskar skriftspråket fullt ut, och möjliggjort meningsfullt deltagande på flera nivåer. Läsförmågan har ännu inte påverkats direkt, men förståelsen för textstruktur förväntas stödja läsutvecklingen på sikt.

Arbetet har gett lärarna inspiration och ny energi. De upplever att det varit både roligt och utvecklande att undervisa på ett sätt som integrerar lek, teknik och kreativitet. Det har funnits en större öppenhet kring att använda AI som stöd i undervisningen, och lärarna upplever att deras eget engagemang smittat av sig på eleverna. Den lekfulla ingången har skapat nya möjligheter att möta elevernas språkutveckling där de befinner sig.

De positiva erfarenheterna från sagomaskinsarbetet kommer att tas med vidare i fortsatt undervisning. Lärarna ser det som en bra grund för att bygga vidare på elevernas skrivutveckling och berättarförmåga även i nästa årskurs. Att kombinera muntligt och skriftligt arbete, samt använda teknik som stöd, har visat sig effektivt och kommer fortsätta vara en del av skolans arbetssätt. Arbetet har också visat värdet av kollegialt lärande och reflektion i samarbete med kvalitetsteamet, något man önskar bevara och vidareutveckla.