SMART mål
Under vårterminen 2025 skapar lärarna didaktiska broar mellan teori och praktik i NO genom att använda hållbara arbetsformer för praktiska och laborativa arbetssätt. Fokus ligger på lärarledd, datadriven undervisning och professionellt omdöme. 
Målet är att utveckla elevernas begreppsförmåga, läsförståelse och lässtrategier i samband med faktatexter.
VT 2025 - Vårboskolan
Språkutveckling Utvecklingsområde: Elevaktivitet Art. 28 Utbildning, rätt till
Genomförs av
Johan Lind
Senast uppdaterad av Johan Lind - 03 jun 2025
Slutsats
Under vårterminen 2025 har NO-lärare på Vårboskolan bedrivit ett systematiskt och målinriktat utvecklingsarbete med fokus på att bygga didaktiska broar mellan teori och praktik. Genom att medvetet integrera ämnesspecifika begrepp, texter och muntligt språk med laborationer i en tydligt strukturerad undervisning har lärarna skapat nya vägar in i ämneskunskaperna för eleverna. Arbetet har präglats av professionell nyfikenhet och kollegial förankring med ett tydligt fokus på elevers språkliga och begreppsliga utveckling.

 
Det är tydligt hur kombinationen av laborativa moment, språkutvecklande arbetssätt, digitala verktyg och kollegial återkoppling har bidragit till ökad begreppsförståelse och ett mer utvecklat ämnesrelaterat språk hos eleverna. Parallellt har lärarna stärkt sin förmåga att planera, analysera och justera undervisningen utifrån identifierade elevbehov.

Skapa didaktiska broar mellan teori och praktik
Förväntad effekt i verksamheten
Lärarna skapar undervisning där didaktiska broar mellan teori och praktik stödjer elevers utveckling och användning av begrepp i NO, samt förbättrar deras läsförståelse och användning av lässtrategier.

Effekten uppnås genom
  • Återkommande utvärderingar
  • Gemensam planeringstid
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
  • Läraren från Enheten för kvalitets- och utveckling (EKU) arbetar tillsammans med lärarna i ämneslaget i NO och med enskilda lärare för att utforma och designa arbetsformer som kopplar teori till praktik. 
  • EKU-läraren stödjer även analysen av elevernas lärande i relation till begreppsförståelse och läsförståelse. Dessutom i analysen av undervisningen kopplat till elevernas resultat. Här kommer casemetodiken att användas.
  • Dessutom deltar EKU-läraren vid planering, genomförande, eftertanke och framåttänkande av undervisningen.
  • Vi arbetar kontinuerligt med skolans SKA-mål
    • Här omformulerade till frågeställningar
      • Hur arbetar vi mot fördjupad förståelse för naturvetenskapliga begrepp?
      • Hur arbetar vi med naturvetenskapliga texter?
      • Hur skapar vi förutsättningar för eleverna att applicera naturvetenskapliga kunskaper i olika sammanhang?
      • Hur bedriver vi systematiska undersökningar som relaterar teori och praktik?
      • Hur arbetar vi med lässtrategier vid textläsning i NO?
      • Hur designar vi en undervisning som bygger på en kommunikativ, verbal och skriftlig undervisning?
      • Hur skapar vi förutsättningar för interaktioner mellan elever och lärare?


Avstämningar
Vecka 3   -15 januari (fastställa uppdraget och medverkande lärare)
Vecka 11 - 10 mars
Vecka 19 - 7 maj
Vecka 23 - 2 juni (slutavstämning - slutsats)


Genomförande
Insats 1
Slutavstämning 2 juni (Susanne, Samad, Shakila och johan)

Undervisningshandlingar
Två huvudsakliga utvecklingsspår: 
1. Gemensam textläsning i NO
2. Didaktiska broar mellan teori och praktik med fokus på laborationer och lektionsstruktur.

Den gemensamma textläsningen har präglats av högläsning av faktatexter i kombination med återkommande frågor på olika nivåer (på raden, mellan raderna, bortom raderna) samt kopplingar inom och mellan texter och till elevernas egna erfarenheter. Läraren har stannat upp i texten för att ställa frågor, förklara begrepp och använda bilder och vardagsnära exempel för att kontextualisera innehållet.

I det andra spåret har teori och praktik integrerats i en strukturerad undervisningscykel (6 lektioner) där textläsning, laboration, rapportskrivning, repetition och loggbok sammanfogats till ett helhetsperspektiv på lärande. Eleverna har exempelvis fått skriva hypoteser, genomföra experiment, fotografera material, diskutera i par och smågrupper och skriva laborationsrapporter med fokus på begrepp, analys och riskbedömning.

Lärarna har också använt visualiseringar, filmer, bilder och illustrationer samt byggt upp begreppslistor som arbetats med både analogt och digitalt.

Exempel från undervisningen visar att detta upplägg inte bara stödjer elevernas läsförståelse, utan även hjälper dem att utveckla ett ämnesspecifikt språk genom aktivt deltagande, diskussion i smågrupper och användning av digitala verktyg som Quizlet och Phet.

Effekt på elevernas lärande
  • Elever visar prov på ökad begreppsförståelse och utvecklandet av ett tydligare ämnesspecifikt språk, särskilt när undervisningen sker parallellt med praktiska moment.
  • Repetition och variation av arbetssätt (t.ex. text, bild, diskussion, laboration) gynnar elevernas inlärning och stärker deras självförtroende.
  • Två jämförda elevcase visar på att både närvaro och tillgång till lärarledd undervisning är avgörande. Det syns tydligt skillnader i elevernas resultat och språkbruk.
  • Elever ges fler ingångar till kunskap, vilket ökar deras möjlighet att hitta sitt sätt att förstå och visa kunskap.

Den gemensamma textläsningen och laborativa arbetet har gett eleverna fler vägar in i ämnesstoffet. De har visat ökad begreppsförståelse och ett mer utvecklat ämnesspråk, särskilt i diskussioner, laborationsrapporter och loggboksarbete.

Undervisningen i smågrupper, t.ex. vid tvärgruppspresentationer kring material som glas, papper eller plast, har ökat tryggheten och gett fler elever möjlighet att uttrycka sina tankar och resonemang.

Contest-frågor och andra repetitionsmoment har bidragit till att eleverna fått testa sina kunskaper i varierade former, samtidigt som de övat samarbete och strategiskt tänkande.

I laborationerna har eleverna fått träna på att koppla teori till praktik genom frågor som:

– ”Vad tror du händer om…”,

– ”Hur kan du använda dina observationer för att förklara…”,

– ”Vilka begrepp skulle du använda om du skulle förklara det här för en kompis?”

Denna typ av frågor har främjat elevernas förmåga att resonera och använda naturvetenskapligt språk i nya sammanhang.

Effekt på lärarnas undervisning
  • Lärare har förändrat och utvecklat undervisningen genom kontinuerlig återkoppling och samarbete med kollega från enheten för kvalité och utveckling (EKU)
  • Lärarna har utvecklat en större medvetenhet kring strukturen i undervisningen, t.ex. genom fasta lektionsserier och tydligare progression.
  • Lärare har blivit mer reflekterande och datadrivna i sina analyser av elevresultat och undervisningens effekter. På så sätt har lärarnas undervisning utvecklats.

Lärarna har utvecklat sin undervisning genom kollegialt lärande, gemensam planering och kontinuerlig reflektion. Genom användning av loggböcker, digitala verktyg, contest-aktiviteter och laborationsrapporter har de samlat in elevdata som analyserats för att justera undervisningen utifrån elevers behov.

Undervisningscykler med tydlig struktur, från teori till praktik, analys och repetition, har stärkt lärarnas förmåga att bygga progression över tid. Den ökade medvetenheten om språkets roll i NO har också påverkat hur lärarna introducerar begrepp, använder visualiseringar och för samtal med eleverna i klassrummet.

Lärdomar från uppdraget
  • Lärarnas arbetssätt och struktur, t.ex. sexveckorsintervaller och textnära arbete, lyfts fram som modeller att återanvända i fler ämnen under följande läsår.
  • Kollegialt lärande och öppna klassrum (t.ex. med handledning av kollega/kvalitetsteam) ses som en framgångsfaktor.
  • Lärarna uttrycker ett starkt engagemang att fortsätta utveckla sin undervisning, med tydligt stöd i praktiska verktyg och kollegial dialog.

Strukturer som gemensam textläsning, laborativa moment och analys genom loggbok ses nu som bärande inslag i lärarnas undervisningsmodell. Kollegialt lärande och återkommande reflektioner har blivit verktyg för både professionsutveckling och undervisningsutveckling.

Lärarna menar att språkutvecklande arbetssätt och växelverkan mellan teori och praktik inte bara stärker elevers lärande, utan också skapar engagemang och trygghet i klassrummet. Lärarna har uttryckt vilja att fortsätta arbeta med dessa strukturer även i andra ämnen, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt skolutveckling.
Senast uppdaterad av Johan Lind - 02 jun 2025
Insats 2
Gemensam läsning av texter i NO

För att utveckla elevers förståelse för ämnesområdet väljer läraren att låta eleverna läsa högt. Vid högläsningen stannar läraren upp och ställer frågor kring den lästa texten. Här ligger fokus på att fördjupa elevers förståelse av begrepp och terminologi genom att kontextualisera med hjälp av bilder och förklaringar.

  1. Frågorna är tänkta att relatera till (på olika svårighetsnivåer):
  • läsning på raderna
  • läsning mellan raderna
  • läsning bortom raderna

  • kopplingar inom texten
  • kopplingar mellan olika texter
  • kopplingar till egna erfarenheter

2. Eleverna skapar kortare presentationer kring utvalt område t.ex. papper, glas eller plast. 
Presentationerna genomförs i små tvärgrupper för att möjliggöra fler interaktioner mellan eleverna. Det skapar en ökad trygghet att presentera och diskutera i mindre grupperingar. 

3. Enklare experiment kopplade till den lästa texten

4. Frågor för att koppla ihop teori och praktik (i laborationsrapporten)
  • Vad tror du händer med…
  • Varför tror du att…
  • Hur kan du använda dina observationer… för att förklara…
  • Kan du tänka på andra situationer i vardagen där…
  • Om du skulle förklara för en kamrat varför … vilka begrepp och teorier skulle du använda?
  • Hur kan dina resultat från experiment hjälpa dig förstå hur….

Senast uppdaterad av Johan Lind - 02 jun 2025
Effekt 2.1
Reflektion 28 januari 2025
Eleverna presenterade vars ett område i mindre grupp (papper, glas och plast), tvärgruppsredovisningar.
  • Övade samarbetsförmåga
  • Ökad trygghet att presentera för minde antal elever
  • Övade på att lyssna på varandras presentationer
  • Ökat lärande då eleverna är tvungna att interagera med varandra på ett annat sätt än när de lyssnar på helklass presentationer. Det innebär att de kan hjälpa åt att förstå texterna/presentationerna på djupet, med andra ord ge eleverna möjligheter att göra olika former av kopplingar mellan verkligheten och texten samt förstå innehållet bortom texten.

Reflektion (Shakila & Johan) 4 februari
  • Fånga elevernas uppmärksamhet i starten av lektionen genom att koppla an till föregående lektion
  • Stanna upp under lektionen och hämta hem eleverna innan de går vidare
  • Berätta kort varför väte (H) har en koppling (ett hål)
  • Eleverna använder händerna - praktiskt arbete - samtidigt som de tänker på begreppen atom, molekyl och kemisk förening
  • Upptäcker att eleverna förstår begreppen bättre efter att de fått tillfälle att arbeta med atommodellerna och samtidigt arbeta med begreppen skriftligt

Reflektion (Shakila och Johan) 2 mars
Lektionen har en tydlig struktur som kopplar tillbaka till tidigare lektion och lärande, vilket är viktigt för att skapa en fördjupad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Genom att diskutera joner, skillnaden mellan atomer och joner, och exempel som vatten och natriumklorid, får eleverna en grundläggande förståelse för viktiga kemiska begrepp. 

Förslag på förändringar
  • Skriva upp centrala ord och begrepp på tavlan.
  • Använda digitala verktyg för att visa bilder och filmer kan ytterligare förstärka elevernas begreppsförståelse. Läraren använder inte dessa verktyg i det inledande arbetet med nya begrepp, utan först efter några lektioner där eleverna har uppnått en grundläggande förståelse för begreppen, för att undvika förvirring.
  • Använda illustrationerna i läroboken för att initiera samtal och interaktioner.
  • Uppmuntra eleverna att diskutera och reflektera över begreppen i smågrupper tex parsamtal.
  • Använd grupparbeten och diskussioner för att främja interaktion mellan elever och lärare.

Reflektioner och observationer - (johan & Shakila) 22 april

Under en lektion i kemi observerade jag en undervisningsmetod som involverade Läraren arbetar med gemensam högläsning och efterföljande frågor. 

Gemensam högläsning:
 
  • Eleverna deltar i gemensam högläsning av lärobokstexten. Detta skapar en strukturerad och fokuserad miljö där alla elever är involverade i samma aktivitet samtidigt.
  • Högläsningen hjälper eleverna att förbättra sin läsförståelse och ger dem möjlighet att höra korrekt uttal och betoning av vetenskapliga termer.
 
Frågor efter varje stycke:
 
  • Efter varje stycke text ställer läraren frågor till eleverna. Detta uppmuntrar dem att vara uppmärksamma och tänka kritiskt kring det de just har läst.
  • Frågorna fungerar som en form av kontinuerlig bedömning, vilket hjälper läraren att identifiera vilka elever som behöver ytterligare stöd.
 
Interaktion och diskussion:
 
  • Eleverna har möjlighet att diskutera sina svar med varandra innan de svarar högt. Detta främjar samarbete och gemensamt lärande.
  • Diskussionerna ger eleverna chansen att uttrycka sina tankar och lyssna på andras perspektiv, vilket utveckklar deras förståelse av ämnet.
 
Lärarens roll:
 
  • Läraren styr diskussionerna och ger feedback på elevernas svar. Detta skapar en stödjande lärandemiljö där eleverna känner sig trygga att dela sina idéer.
  • Genom att ge omedelbar feedback kan läraren korrigera missförstånd och förstärka korrekt information, vilket bidrar till en djupare förståelse av ämnet.

Reflektion (johan och Shakila) 12 maj 2025

Användning av visualiseringar

  • Filmer och bilder: Läraren använde visualiseringar såsom filmer och bilder i läroboken för att förklara komplexa begrepp. 
Dessa visualiseringar hjälpte eleverna att bättre förstå och minnas information genom att koppla text och muntliga förklaringar till visuella representationer.

  • Tavlan: Läraren använde också tavlan för att illustrera begrepp.
  • Gester: Läraren använde gester för att förklara och förstärka förståelsen. 
Denna kombination av visuella och fysiska förklaringar gör det lättare för eleverna att greppa abstrakta koncept och relatera dem till verkliga exempel.

Laborationer

  • Laborationsrapport
    • Klassen läser tillsammans instruktionen. Eleverna läser först själva och diskuterar sedan med en labkamrat vad texten/instruktionen betyder och hur de ska gå tillväga. Därefter pratar vi i helklass om hur laborationen ska genomföras.
    • Eleverna skriver en hypotes och listar material som ska användas. De använder kameran för att fotografera materialet, vilket hjälper dem att minnas.
    • Eleverna genomför laborationen och skriver en labbrapport efteråt. Rubriken på laborationen hjälper dem att identifiera vilka begrepp och ord som ska inkluderas i rapporten.
    • Klassen pratar om regler som gäller i labsalen, vilket ger eleverna kunskaper om olika risker med att laborera, exempelvis att sätta upp långt hår och ta av sig ytterkläder. Generella regler inkluderar användning av skyddsglasögon och förkläde.
    • I slutsatsen skriver eleverna vad som var svårt och hur de ska undvika dessa svårigheter nästa gång. De skriver också en riskanalys om vilka material som kan vara farliga, exempelvis glasbägare som kan gå sönder eller ämnen som kan ge allergiska reaktioner.
  • Anteckningshäfte
    • Eleverna antecknar från alla lektioner och filmer som visas under dem. Dessa anteckningar sparas tills de slutar år 9 och används för att återkoppla till tidigare arbete.
    • Anteckningar finns både digitalt (classroom) och analogt (skrivhäfte), vilket ger eleverna tillgång till sina anteckningar genom hela högstadiet.
    • Läraren använder anteckningarna som en del i bedömningsunderlaget för eleverna.
    • En del av anteckningarna handlar om reflektioner efter laborationen kring hur arbetet fungerat. Läraren kommenterar dessa anteckningar, vilket innebär att läraren kan följa elevernas utvecklingsprocesser och begreppsutveckling på nära håll.

Slutsats

Laborationer har visat sig vara en effektiv metod för att fördjupa elevernas förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Genom att följa tydliga instruktioner, skriva hypoteser och genomföra praktiska experiment, får eleverna möjlighet att tillämpa teoretisk kunskap i praktiska sammanhang. Den strukturerade processen med att skriva laborationsrapporter, inklusive riskanalys och reflektioner, hjälper eleverna att utveckla begreppsförståelse och problemlösningsförmåga. 

Användningen av både digitala och analoga anteckningar ger eleverna kontinuerlig tillgång till sina lärdomar och möjliggör en långsiktig utveckling av deras kunskaper. Lärarens kommentarer och feedback på elevernas anteckningar och reflektioner bidrar till en nära uppföljning av deras begreppsutveckling och lärandeprocesser. Sammantaget skapar laborationerna en engagerande lärandemiljö där eleverna aktivt deltar och utvecklar en djupare förståelse för naturvetenskapliga ämnen.
Senast uppdaterad av Johan Lind - 12 maj 2025
Insats 3
Koppla ihop teori och praktik genom laborationer i NO

För att bygga didaktiska broar mellan teori och praktik i NO, samt inkludera hållbara arbetsformer, genomförs följande upplägg:

Lektion 1: Teori
Teoridelen komprimeras och inkluderar både föreläsande delar och elevers eget arbete, till exempel med instuderingsfrågor och textläsning. Detta kopplar till att integrera förståelse- och lässtrategier i NO.

Lektion 2: Laboration
Laborationsdelen är till största delen praktisk, med en kort introduktion (max 10 minuter) av läraren. Eleverna uppmanas att fotografera delar av laborationen för att underlätta skrivandet av labbrapporten. Detta främjar ett aktivt och praktiskt lärande.
 
Lektion 3-4: Labbrapport
Eleverna skriver labbrapporten under lektionstid, inklusive syfte, genomförande, metod, resultat och analys. Analysen kopplar teorin från första lektionen till det praktiska arbetet i laborationen, vilket stärker elevernas begreppsförståelse och förmåga att analysera vetenskapliga resultat. Detta fokuserar på att skriva faktatexter för att förstärka förståelsen.
 
Lektion 5: Repetition
Repetition genom olika elevaktiviteter, såsom con-test, sant eller falskt, för att stärka begreppsförståelsen. Läraren genomför också en demostrationslaboration, för att problematisera och ytterligare förankra begreppen, vilket stödjer elevernas förmåga att resonera och argumentera.
 
Lektion 6: Loggbok
Loggboken används för avstämning av området och innehåller frågor på olika nivåer (beskriva, resonera, argumentera). Detta hjälper eleverna att reflektera över och bredda sina kunskaper, i linje med hållbara arbetsformer.

Detta upplägg hjälper eleverna att utveckla och använda begrepp i NO, samt förbättrar deras läsförståelse och användning av förståelse- och lässtrategier.

Tankar och reflektioner 
28/1
  • Digital labbrapport delas via classroom
  • Eleverna får möjlighet att fotografera delar av labben ex utrustning de använt
  • Loggboken måste innehålla olika svårighetsgrader på frågorna, t.ex. kunskapsfrågor = godkänd nivå och Argumenterande frågor = utmanande nivå
  • Frågorna i loggboken kan knytas till tidigare arbetsområde i fysik men också till ex kemi eller teknik
11/2
  • Arbeta både analogt och digitalt
  • Skapa en begreppslista (eleverna noterar analogt i anteckningsbok, är med vid skrivandet av loggbok; läraren skriver fortlöpande i digital lista som delas med eleverna i classroom).
  • Arbeta med begreppen från listan i form av flashcards, både analogt och digitalt (quizlet)
  • Vid laboration antecknar eleverna analogt i sin labbbok, skriver labbrapport digitalt
  • Utmanande frågor där eleverna kopplar teori och praktik
Senast uppdaterad av Johan Lind - 02 jun 2025
Effekt 3.1
Avstämning (Susanne, Samad och Johan) 10 mars

Reflektion och tankar kring arbetet med att integrera praktiska övningar med teoretiska inslag för att öka elevers förståelse för begrepp i fysik
 
  • Hur kan vi på ett systematiskt sätt fortsätta utveckla och integrera laborativa inslag, teoretiska genomgångar och olika uttrycksformer (text, samtal, visuella exempel) för att både fördjupa elevernas begreppsförståelse och stärka deras analysförmåga, samtidigt som vi säkerställer att alla elever får det stöd de behöver för att nå målen?
 
  • Hur kan vi fortsätta integrera högläsning, fördjupande begreppsdiskussioner och praktiska experiment så att eleverna får möjlighet att fördjupa sin förståelse och koppla teori till vardagliga exempel, samtidigt som vi stöttar deras samarbetsförmåga och trygghet i att presentera och reflektera över sitt lärande?

Avstämning 7 maj

Avstämning 3 juni
Senast uppdaterad av Johan Lind - 28 apr 2025
Effekt 3.2
Reflektion (Samad & Johan) 4 februari
  • Teoridelen byggs ihop med laborativa inslag genomförda av läraren
    • Elever funderar på vad de tror händer när….
    • Eleverna skriver ner sina tankar
    • Efter lärarexperimentet analyserar eleverna genom att koppla på sina kunskaper från teorin
  • Högläsning av vissa delar av texten som ger dem förförståelse av experimentet läraren gör
  • Viktigt att låta detta arbete ta tid då det är en viktig kunskap i no: att skriva labbrapporter och koppla teorier och kunskaper till de resultat de fått
    • Utveckla förståelse för hur vi genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett noggrant sätt.
  • Eleverna begreppsförståelse inom fysik stärks genom att de på olika sätt diskuterar och skriver om fysiska fenomen.

Reflektion (Samad & Johan) 11 februari
  • Läraren kopplade laborativa inslag tillsammans med teorin genomgång (värme påverkar densitet), vilket skapade engagemang och nyfikenhet hos eleverna.
  • Läraren ger eleverna tid att bearbeta innehållet t.ex genom att stanna kvar i arbetsområdet vid behov. Detta leder till djupare lärande som eleverna kan använda senare i sitt arbete i NO.
  • Läraren kombinerar olika uttrycksformer (verbalt, visuellt, text), detta visar sig viktigt för elevernas förståelse av ämnet och de termer som innehållet berör tex komprimera och expandera. Dessutom använder läraren konkreta vardagliga exempel för att tydliggöra fysikaliska fenomen och begrepp. Uppgifter läggas i gemensamt google classroom, till exempel genom repetition av lektionerna 
    • lärarens presentationer från lektionerna
    • contest-frågorna, titta tillbaka på frågorna

Eleverna hjälper varandra för att bygga på resonemang och analys av laborationens resultat
Vi fortsätter diskutera hur vi kan fortsätta att utforska och implementera laborativa inslag i undervisningen som ett sätt att skapa engagemang och förståelse hos eleverna

Summativ bedömning:
  • Återkommande frågor i loggboken: Samlar data över tid för att bedöma elevers kunskapsutveckling och prestation (används som en del av analysen efter arbetsområdets slut)

Skriva labbrapport:
  • Bedömning av elevernas förmåga att analysera resultat och koppla teoretiska begrepp till laborationens resultat.

Formativ bedömning:
Contest-frågor:
  • Elever arbetar i par och svarar gemensamt med hjälp av läroboken: Samlar data om samarbetsförmåga och begreppsförståelse.
  • Identifierade behov formar nästa lektion: Data används för att anpassa undervisningen efter elevernas/gruppens behov.
Sant/falskt-frågor:
  • Ger läraren direkt återkoppling på elevers förståelse: Snabb datainsamling för att justera undervisningen i realtid.
  • Används för att designa nästa lektion: Data hjälper till att planera nästa steg i undervisningen.
Loggbok:
    • Ger data för att planera nästa arbetsområde så att alla elever når målen: Kontinuerlig dataanalys för att säkerställa att undervisningen är effektiv och inkluderande.
Laborativa inslag
    • Ger tydlig feedback under aktiviteterna för att hjälpa eleverna att förbättra sin förståelse och tillämpning av begreppen.
Skriva labbrapport:
    • Läraren kan utmana eleverna under skrivprocessen och ge feedback som hjälper dem att förbättra sina analytiska färdigheter och förståelse av teoretiska begrepp.

Analys efter arbetsområdets slut:
Läraren analyserar enskilda elevers kunskapsutveckling: Samlar detaljerad data om varje elevs framsteg.
  • Leder till design av lektioner för nytt arbetsområde: Data används för att skapa lektionsplaneringar som möter elevernas behov inom nästa arbetsområde.
 
Reflektion (Samad & johan) 8 april
Det här har vi identifierat (utifrån case)

  • Elever befäster sina kunskaper genom en balans mellan teori och praktik – det praktiska arbetet fördjupar den teoretiska förståelsen och vice versa
  • Intresset för NO ökar när undervisningen varierar och eleverna ser tydliga kopplingar mellan teori och laborationer (praktik)
  • Analysförmågan stärks – i loggboksarbetet visar många elever att de inte bara kan beskriva experimenten utan också använda relevanta begrepp på ett korrekt sätt
  • Eleverna blir tryggare i att diskutera i mindre grupper, vilket stärker deras interaktion och begreppsförståelse
  • Undervisningen anpassas mer träffsäkert till elevernas behov tack vare löpande analys av deras arbete och progression

 Reflektion kring elevers lärande och kopplingen mellan praktiskt arbete och teori - (johan) 27 april

En del av undervisningscykeln innehåller ett tävlingsbaserat undervisningsmoment - Contest, där eleverna arbetar i grupper för att svara på frågor. Frågorna presenteras på tavlan så att alla kan se, en fråga i taget. Läraren går runt och interagerar med elevgrupperna samtidigt som han diskuterar deras lösningar. Eleverna får sedlar om de klarat uppgiften. Det är ett visst mått av tävling men inte i den utsträckningen att eleverna har svårt att kontrollera sina känslor om de svarat fel. 

Vi har noterat flera viktiga aspekter som påverkar elevernas lärande och engagemang vid detta arbete.

Fördelar med momentet

  1. Ökat fokus och engagemang: Genom att ha frågorna synliga på tavlan och låta eleverna arbeta i grupper märker vi att det blir ett större fokus och mindre prat mellan grupperna. Alla elever är engagerade i att läsa, rita och skriva, vilket skapar en mer koncentrerad arbetsmiljö.
  2. Användning av resurser: Eleverna fick använda tillgängliga läromedel och anteckningar för att svara på frågorna. Detta främjar ett aktivt lärande där de rör sig mellan skriven egen text, lärobokstext och samtal med både lärare och kamrater. Detta skapar förutsättningar att gemensamt utveckla ett ämnesspecifikt språk. 

Gruppdynamik och samarbete

  1. Gruppsamarbete: Eleverna arbetar tillsammans i grupper, vilket främjar samarbete och gemensamt lärande. De delar med sig av sina kunskaper och lyssnar på varandra, särskilt vid svårare frågor som exempelvis hur spänning uppstår i ett batteri.
  2. Kontinuerlig feedback: Läraren möter varje elevgrupp efter varje fråga, lyssnar, bedömer, berömmer och belönar deras insatser. Detta skapade en kontinuerlig feedbackloop som hjälper eleverna att förstå sina styrkor och områden som behöver förbättras.

Pedagogiska insikter

  1. Mångsidig information: Eleverna får information genom flera förklaringar per lektion, både från läraren och från sina kamrater i gruppen. Detta bidrar till en djupare förståelse av fysikämnet genom att de får höra olika perspektiv och förklaringar.
  2. Nya lärandesituationer: Efter varje fråga och vid varje möte mellan lärare och elev uppstår nya lärandesituationer. Detta dynamiska lärande skapar en miljö där eleverna kontinuerligt utmanas och utvecklas.


Senast uppdaterad av Johan Lind - 28 apr 2025