Sammanfattningsvis konstaterar lärarna att arbetet har bidragit till:

Lärarna lyfter samarbetet mellan kollegor som den viktigaste förklaringen till den utveckling som har skett. Genom att dela erfarenheter, analysera undervisningen tillsammans och inspireras av varandra har de skapat en gemensam förståelse för framgångsrika undervisningshandlingar för just deras elever. 

Vidare menar lärarna att insatser som screeningtester med Legilexi och lektionsdokumentation har skapat data med vilka lärarna har fått syn på både styrkor och utvecklingsområden hos sina elever. Detta har hjälpt lärarna att anpassa undervisningen för att bättre möta elevernas behov, särskilt när det gäller avkodning och läsförståelse. Arbetet med att analysera lektionsdokumentation och reflektera över undervisningens effekter har varit centralt när det handlar om utvecklingen av förmågan att se sambandet mellan sina undervisningshandlingar och elevernas lärande.

Mycket arbete återstår dock. Hittills har lärarna fokuserat på utveckling av elevers ordförråd och på att pröva undervisningshandlingar före läsning som ger elever förförståelse och ökar elevernas engagemang när de läser. Till viss del har de också planerat undervisningen utifrån den forskning som finns kring betydelsen av lässtrategier. Fortsättningsvis vill de fokusera mer på utveckling av elevers avkodning och läshastighet samt undervisningshandlingar under och efter läsning som innebär att eleverna förstår texter bättre och på sikt utvecklar sin läsförståelse. Lärarna menar också att det är viktigt att de hittar sätt att undervisa som innebär att eleverna utvecklas till självständiga läsare som är medvetna om hur de kan göra för att förstå texter de läser och använda dem som stöd när de lär sig saker. 

När det gäller likvärdighet anser lärarna att de behöver utveckla en samsyn vad likvärdighet innebär ur dels ett undervisnings-, dels ett elevperspektiv. Lärarna gör bedömningen att likvärdigheten är högre mellan klasser i de olika årskurserna än mellan olika årskurser ur ett undervisningsperspektiv, men att det återstår mer arbete för att nå en högre grad av likvärdighet mellan årskurserna. Ur ett elevperspektiv återstår arbete både årskursvis och mellan årskurserna.

I det fortsatta arbetet efterfrågar lärarna mer tid för att orientera sig i relevant forskning och forskningsbaserade metoder. De ser vikten av att läsa och fördjupa sig i forskningslitteratur för att ytterligare stärka sin undervisning. I det arbetet bedömer de att de särskilt behöver mer kunskap om undervisning för elever som läser svenska som andraspråk och lässtrategier. 

Rektorerna ser att arbetet har stärkt lärarnas professionella omdöme och att det skett förflyttningar från kollegialt till ett mer kollektivt lärande. Detta sammantaget har på ett positivt sätt påverkat hela skolans utvecklingsarbete. När det gäller undervisningen menar rektorerna att lärarna gjort medvetna betydelsefulla strukturella förändringar av undervisningen som innebär att undervisningen idag skapar fler möjligheter till språkutveckling för eleverna. Särskilt fokus har varit på undervisningshandlingar före läsning och i det arbetet har nu arbetet med bilder en självklar plats, vilket har ökat elevernas möjlighet att aktivt delta i undervisningen och lära. Utvecklingen som har skett kopplar rektorerna till: