Genom ett mer aktivt arbete med texterna och vårt fortsatta arbetet där pedagogerna läser aktuell forskning vill man fortsätta att förbättra undervisningen. Efter att vi läst om vikten av högläsning för att främja elevers ordförråd, speciellt för elever med sämre avkodningsförmåga, sämre läsflyt samt med annat modersmål än svenska kommer vi välja andra texter. 

De texter eleverna får i läsläxa finns i två olika nivåer. Efter en del pedagogiska diskussioner om hur man tolkar dessa två nivåer och vad som då är "nivå1" och "nivå2" och vilken som är "lättast" har vi tänkt om. Nivå1 texten innehåller mindre text, är detta lättare? Nej blev svaret i vissa av kapitlen vi läst. Ibland gör mer text det lättare att förstå helheten även om avkodningen blir svårare. 
Efter dessa diskussioner valde vi att framöver alltid läsa "nivå2" texten när vi läser högt i skolan. Eleverna har sedan nivå 1 eller 2 i läxa beroende på vilken avkodningsförmåga eleven har. På så sätt så utmanar vi eleverna i ord och begreppsförståelse när vi läser högt och har text samtal. 

Genom att ändra vårt sätt att arbeta med texten eleverna har i läsläxa förväntar vi oss att eleverna ska tillägna sig texten och orden på ett djupare sätt och på så sätt öka sin förståelse inte bara för texten och orden utan även hur vi tar oss an texten.

Vi upplevde att läsläxan inte var en text som var viktig för eleverna. Den gjordes regelbundet men utan reflektion eller vidare samtal. Vi läste texten i skolan en gång gemensamt, eleverna läste den hemma ett par gånger under veckan och svarade därefter på frågor om texten. Svaren lämnades in och sen pratade man inte mer om texten.

För att öka elevernas förståelse för texten och vikten av läsning gjorde vi om vårt arbete med texten. När vi läser texten högt i skolan så "modellerar"  läraren läsningen. Läraren stannar upp vid givna tillfällen och tänker till exempel högt "ohh, detta får mig att tänka på..." eller " jag undrar vad... betyder, kan någon förklara det med ett annat ord?".

Dessutom har vi genom andra tester blivit medvetna om att många elever har ett svagt ordförråd. Därför kommer vi att arbeta med ord och begrepp från texten mer aktivt under hela veckan i t.ex "hitta paret" som en rörelse paus. Detta innebär att eleverna får vars ett kort med antingen begreppet eller förklaringen till ordet så ska man hitta de som hör ihop. På så sätt får eleverna rörelse samtidigt som de möter begreppen och förklaringarna till dessa. 

Eleverna är klara med sin text och sin bild.
Vinsterna med arbetssättet har varit många men när vi summerar arbetet är där vissa vinster som blir väldigt tydliga.

Det blev tydligt att det finns många vinster mer att arbeta med AI texter. Man behöver vara tydlig i arbetsgången och det behöver ännu tydligare än vid "traditionellt" klassrumsarbete finnas ramar och riktlinjer. 

Detta är ett lustfyllt arbetssätt och alla elever är väldigt aktiva. Det vi märker är att elever som i vanliga fall inte producerar så mycket får till en prompt rätt så fort och är nöjda med att ha ett första utkast. Elever som i vanliga fall skriver mer har svårare att begränsa sig i prompten och vid några tillfällen så reflekterar till och med eleverna själv över att deras propt är för lång. 
Vi upplever också att färre elever behöver hjälp, ibland med det tekniska men själva uppgifter arbetar eleverna väldigt självständigt med. Detta har till stor del att göra med att eleverna har sin mall att luta sig mot. De har hela tiden planeringen bredvid sig när de läser sin text och försöker få in faktaord och specifika egenskaper som AI kan ha missat. 
Nästa steg som vi arbetar vidare med är att eleverna redigerar sin text, där eleverna ska ändra minst 5 saker. Därefter ska eleven kunna beskriva vad de ser framför sig alltså vad man kan ha för bild som då passar till berättelsen man har skrivit. 

Eleverna skriver en prompt med hjälp av sin planering kring huvudperson, miljö, problem och faktaord. Denna prompt har vi pedagoger vid tre tillfällen modellerat och visat steg för steg för eleverna hur man kan formulera och förbättra. Alla elever skriver ner sin prompt och sparar den som ett led i bedömning och utvärdering både av deras kunskaper men också för vårt arbete. Därefter får eleverna prompta sin berättelse. Blir eleven inte alls nöjd förstå gången får de lov att omformulera sig och prompta en gång till. När eleven promptat en/två gånger så har vi vårt första utkast till berättelsen. Eleven ska nu läsa AI'ns berättelse och se om den stämmer överens med mallen eleven gjorde tidigare. 

När vi gått igenom alla "tider" inom forntiden har det blivit dags att se hur mycket eleverna lärt sig. Vi har då en extra spaning på vilka källor eleverna refererar till när de återberättar vad de vet. Det blir tydligt att vi har elever som lär bäst genom att läsa men också elever som lär sig mer genom att titta på film och lyssna. Detta är något vi tar med oss i vårt fortsatta arbete.

Alla elever får sitta i en grupp på ca 6 elever och försöka minnas allt de kan om en viss tid. Vi skriver ner i en fyrfältare vad de kommer ihåg med hjälp av stödord. 
Utifrån dessa stödord börjar nu eleverna att planera sin berättelse.
Eleverna får en mall där de ska beskriva huvud personen, miljön, problem och faktaord som de ska ha med i sin berättelse. Detta blir en mall av den berättelse de sedan ska skriva. 

Det stora arbetet är att lära ut all information eleverna ska få kring forntiden. 
Detta har vi gjort genom att eleverna läst texter i par genom parläsning. När de läst texterna har de gjort en fyrfältare i paren sedan har hela klassen fyllt på en gemensam fyrfältare. VI har här lyft fram begrepp som är specifika för tiden och för ett visst område så som redskap, mat, boplats och begravning. 

När eleverna läst texterna, skrivit fyrfältaren och sen fått skriva en egen liten text har vi även fyllt på med en dokumentärserie inspelad som en spelfilm där samma information och lite till presenterats.