Utvärdering och sammanfattning enkät december 2024:

Användningen av lässtrategier har ökat i alla klasser, troligtvis på grund av att vi pratat om olika strategier. Det är färre elever än i tidigare enkät som inte använder strategier. Det verkar som att fler blir osäkra kring vilka strategier de ska använda, men trots det har det ökat lite i alla tre klasser. Det är nog fortfarande lite förvirrande för eleverna, men vi ser en positiv utveckling.

För en del elever är några av frågorna i enkäten för svåra, tror vi. Vi behöver förenkla och ge olika alternativ att välja mellan. T.ex. innan jag läser så a) kollar jag hur många sidor det är, b) läser rubriker, c) tittar på bilder, d tittar på … Vi behöver även fortsätta prata om lässtrategier.

Det är få elever som anger olika lässtrategier de använder sig av vid läsning av olika sorters texter. Däremot skattar de sig själva högre i enkäten. Det märks framför allt i en klass när det gäller att ange strategier eleverna använder sig av efter läsning. Klassens resultat är lägre än övriga klasser, trots att den ligger ganska lika övriga klasser i självskattning av användande av lässtrategier.

.

När det gäller att förstå olika sorters texter har eleverna överlag skattat sig själva högre från de lägsta, men inte på de högsta. Det har minskat i två klassen på punkt fem. “Mittenkategorin” (3) har ökat.

Vi tror att det handlar om att vi haft fler ämnen i NO och SO, samt ökat tempot i ämnena, vilket gör att de inte skattar sig så högt. Eleverna har svårare att förstå historia jämfört med geografi, samt svårare att förstå kemi jämfört med biologi.

När vi jämför med föregående projekt (3 år sedan) såg vi inte heller något märkbart resultat första terminen i år 7. Däremot såg vi en stor effekt över tid, särskilt när de gick ut år 9.

Alla klasser skattar sig högt gällande varför det är bra att prata om texten de läst. Resultatet är högt, över nittio procent ger exempel. De ger dock inte särskilt många exempel på vad de vill diskutera när de läst skönlitteratur. Det är bara en klass som har ett resultat över 50%.

Eleverna arbetar gärna i par, det har ökat sen förra enkäten förutom i en klass där det minskat jämfört med en klass där det ökat markant. Det är märkligt för att klassen där resultatet har minskat brukar det efterfrågas att arbeta i par ( i svenska) och det finns en motvilja att arbeta på egen hand. Klassen som ökat sitt resultat i enkäten brukar inte vilja arbeta i par (även det i svenskämnet). 

I alla klasser har det skett en liten ökning när det gäller huruvida de tycker om att läsa olika sorters texter i skolan. I en klass har intresset ökat markant, däremot har det minskat i en klass.

.

Lässtrategier:
Vi ser att eleverna inte använder sig av lässtrategier i någon högre grad och de känner sig inte heller säkra på vilka strategier de ska använda.
Alla tre klasser behöver medvetandegöras om strategierna och påminnas om att använda dem. Vi behöver fortsätta ge eleverna i uppgift att använda strategier.

Läsning:
Eleverna skattar sig själva högt i läsning, men är inte motiverade att läsa.
Vi behöver höja deras motivation att läsa olika texter.

Läspar:
Det är färre än vi räknat med som tycker att läspar hjälper dem. I en av klasserna tycker de att det är hjälpsamt, men inte i de andra två.

Vi behöver visa eleverna och modellera hur man börjar med att titta på bilder, rubriker eller konkret visa film. Levandegöra före läsning av texter. Vi behöver också vara mer tydliga med varför vi parläser och varför vi bearbetar texter parvis.