SMART mål
Öka elevernas medvetenhet kring läsning genom att eleverna ska kunna identifiera och effektivt använda sig av olika läsförståelsestrategier vid faktaläsning.
Förbättra elevernas uthållighet vid texthantering genom att öka deras förmåga att läsa och analysera faktatexter.
Lärarna implementerar och utvärderar strategier för läsförståelse.

HT 2024 - Vårboskolan
Språkutveckling
Genomförs av
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven - 19 dec 2024

Slutsats

Överlag visar resultatet positiva trender i hur eleverna använder och känner sig säkra på sina lässtrategier. Eleverna uppger att de inte använder sig av så många olika läsförståelsestrategier vid arbete på egen hand. Däremot känner de sig säkrare på vilka strategier de ska använda. De är mer självgående i sitt lärande och tar större ansvar. Inlärningen som sker ger en djupare förståelse än tidigare arbetssätt. Det är en ökad aktivitet på lektionerna, eleverna gör uppgifterna. Arbetet på lektionerna blir mer meningsfullt för dem eftersom de har möjlighet att visa sina kunskaper på lektionerna på ett annat sätt än tidigare, läraren ser deras arbete. Resonemangsförmågan har ökat, de visar ett mer utvecklat språk i resonemangen och även bättre begreppsförståelse än tidigare. De använder ämnesspecifika ord i större utsträckning och arbetssättet hjälper dem att uttrycka sig bättre.

Vi ser ett positivt resultat för elevernas förståelse av faktatexter och struktur av anteckningar. Eleverna diskuterar gärna texter (främst åk 8) och de som tidigare inte varit säkra på strategierna upplever att de blir hjälpta av arbetssättet i större utsträckning.

Lärarna använder strategier för läsförståelse i sin undervisning och vi måste fortsätta med att tydliggöra syfte för eleverna kontinuerligt. Att samarbeta inom ett arbetslag, där vi har flera olika ämnen som vi undervisar i, är ytterligare en möjlighet för att få en spridning i hur man kan använda lässtrategier i undervisningen.



Läsförståelsestrategier och uthållighet vid texthantering
Förväntad effekt i verksamheten
  • Eleverna kommer att få ökad förståelse för hur de ska närma sig olika typer av texter, vilket i sin tur kommer att leda till förbättrad läsförståelse och en ökad uthållighet vid läsning. Detta förväntas också ha en positiv inverkan på elevernas prestationer i ämnena.

  • Läsförståelsestrategier är en integrerad del av lärarnas undervisning.  




Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
  • Vara en reflekterande kollega som deltar i klassrumsaktiviteter och hjälper till att planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment kring läsförståelse.

  • Bidra kring läsförståelsestrategier och deras implementering i olika ämnen så att metoderna blir en integrerad del av undervisningen.



Genomförande
Insats 1
Enkät läsning december 2024 med 7 påståenden där eleverna tar ställning genom att välja en av siffrorna 1-4, där 1 står för håller inte alls med och 4 står för håller helt med.

  1. Jag använder mig av flera olika lässtrategier när jag läser faktatexter.
2. Jag känner mig säker på vilka lässtrategier jag ska använda när jag läser faktatexter.
3. Jag förstår olika sorters faktatexter.
4. Jag läser gärna faktatexter.
5. Jag diskuterar gärna faktatexter.
6. Jag har struktur när jag antecknar.
7. Mina anteckningar hjälper mig att lära.

Senast uppdaterad av Petra Alven - 19 dec 2024
Effekt 1.1
Svar enkät åk 9 (två klasser):
Överlag visar enkäten positiva trender i hur eleverna använder och känner sig säkra på sina lässtrategier, samt i deras förståelse av faktatexter och struktur av anteckningar. 
Vi ser behov av att undersöka minskningen i intresset för att läsa faktatexter och diskutera dem.
Senast uppdaterad av Petra Alven - 19 dec 2024
Effekt 1.2
Svar enkät åk 8 (fyra klasser):
Enkäten visar en minskning kring en del av påståendena (det är ingen alarmerande minskning och resultatet är förhållandevis högt). Det har ökat när det gäller att Diskutera och Säker på lässtrategier. Störst minskning Läser gärna faktatexter.

Två klasser skattar sig  generellt högre än de andra två. I en klass skattar sig en grupp ofta högre än den andra. 

Klasserna med lägst skattning av påståendena
Ena klassen har den lägsta självskattningen men har skattar sig högre på vissa områden. Den andra klassen har också låg självskattning men gör framsteg.

Förståelse av Faktatexter:
Klasserna med lägst skattning generellt skattar sig lägre på att förstå faktatexter jämfört med övriga klasser.

Lässtrategier:
Två klasser (de med högst självskattning) har skattat sig högre än tidigare, medan klasserna med lägst självskattning har skattat sig lägre.

Anteckningar:
Alla elever i en klass ( ytterligare en klass har hög självskattning) känner att deras anteckningar hjälper dem, till skillnad från klasserna med lägst självskattning.


 

Senast uppdaterad av Petra Alven - 19 dec 2024
Insats 2
Enkät läsning september 2024 med 7 påståenden där eleverna tar ställning genom att välja en av siffrorna 1-4, där 1 står för håller inte alls med och 4 står för håller helt med.

  1. Jag använder mig av flera olika lässtrategier när jag läser faktatexter.

2. Jag känner mig säker på vilka lässtrategier jag ska använda när jag läser faktatexter.

3. Jag förstår olika sorters faktatexter.

4. Jag läser gärna faktatexter.

5. Jag diskuterar gärna faktatexter.

6. Jag har struktur när jag antecknar.

7. Mina anteckningar hjälper mig att lära.


Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024
Effekt 2.1
Svar enkät åk 8 (fyra klasser):
Lässtrategier
Ungefär hälften av eleverna uppger att de använder sig av lässtrategier när de läser faktatexter. En klass skiljer sig åt, där är det cirka en tredjedel av eleverna som använder sig av lässtrategier. Lite fler än hälften av eleverna känner sig säkra på vilka lässtrategier de ska använda, två klasser avviker och där är det över 70 procent som känner sig säkra.
Läsa faktatexter
När det gäller att förstå olika sorters faktatexter uppger cirka 70 procent att de gör det. Nästan 60 procent uppger att de gärna läser faktatexter, resultatet är lägre ( cirka 40 %)  i två klasser. Cirka hälften av eleverna diskuterar gärna faktatexter. Resultatet är lägre i en klass, strax över 30 procent.
Anteckna
Nästan 70 procent av eleverna anger att de har struktur när de antecknar. Två klasser ligger runt 40 procent. Nästan 90 procent av eleverna uppger att deras anteckningar hjälper dem att lära. En klass har lägre resultat, omkring 65 procent. 

Senast uppdaterad av Petra Alven - 08 nov 2024
Effekt 2.2
Svar enkät åk 9 (två klasser):
Lässtrategier
Få elever uppger att de använder sig av lässtrategier när de läser faktatexter. Det är däremot fler som känner sig säkra på vilka lässtrategier de ska använda, fler i ena klassen än i den andra.
Läsa faktatexter
Eleverna uppger att de förstår faktatexter, fler ger högsta poäng i den ena klassen (samma klass angående lässtrategier). Lite mer än 50 procent av eleverna uppger att de gärna läser faktatexter och att de gärna diskuterar dem.
Anteckna
Eleverna uppger att de har struktur när de antecknar (ca 68%) och att anteckningarna hjälper dem att lära (ca 77%).





Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024
Insats 3
Vi arbetar systematiskt och strukturerat med läsning i SO-undervisningen (åk 8 och åk 9) för att eleverna lättare ska förstå innehållet i texter.

För att förbereda själva läsningen i läroboken och inspirera och motivera eleverna Före läsningen kommer vi tillsammans att genomföra olika aktiviteter som exempelvis utgå från bilder som behandlar aktuellt ämnesområde. Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper lyfts fram i dessa aktiviteter och eleverna ges möjlighet att ta sig in i det ämnesspråk som de kommer att möta i lärobokstexten.

Vid läsning av ämnestexter kommer vi att synliggöra olika strategier och prata med eleverna om läsningen genom att modella. Vi visar hur vi tar oss an texter genom att:
  • Under läsningen ställa frågor till texten och förtydliga ord och begrepp.
  • Efter läsningen sammanfatta, reflektera och dra slutsatser kring innehållet.

Eleverna får under arbetets gång ta del av varandras reflektioner på olika sätt, bland annat genom att samarbeta parvis, arbeta enskilt och i grupper. 
Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024
Effekt 3.1
Slutavstämning december:
Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024
Effekt 3.2
Avstämning november v 48; lärare, rektor och Kvalitetsteamet:

Åk 8 och 9: Det är viktigt att läraren modellerar sin läsning av texten, före, under och efter läsningen. Läraren identifierar det centrala i texterna för att de ska kunna bearbeta det, förklarar begrepp, samband, tar ut nyckelord och förklarar dem, både ämnesspecifika och andra begrepp. Läraren behöver tydliggöra att vi arbetar med lässtrategier när vi gör på detta vis. Det är även viktigt att vara tydlig med varför vi gör som vi gör - syftet med det. Nu gör vi detta och det kommer att leda till…Varför kommer du att behöva detta?

För att få eleverna att vara mer aktiva och för att koppla på deras förförståelse är det effektfullt att börja lektionen med att de läser sina anteckningar och sammanfattningar från förra lektionen. Därefter läser läraren texten (påpeka att eleverna ska följa med i texten) och antecknar på tavlan, både frågor, nyckelord och sammanfattning. Det kan vara bra att sammanfatta muntligt först, antingen läraren eller eleverna två och två, innan de skriver sina sammanfattningar. Till en början behöver läraren skriva sammanfattningar på tavlan eftersom eleverna upplever detta som svårt. Läraren behöver även visa hur frågorna som läraren skrivit i början är till hjälp för att skriva sammanfattningen, att svaren på dem utgör själva sammanfattningen. Att påbörja meningar är också till hjälp. Det är viktigt att eleverna får träna på att skriva kortare sammanfattningar. Ett sätt är att göra sammanfattningar av flera sammanfattningar vid några tillfällen under arbetets gång så att inte allt sparas till slutet.

Vi har upptäckt att det är bra att bocka av på en lista att de har gjort vad de ska. Eleverna tar uppgifterna/arbetssätten på större allvar då och vi tänker att vi signalerar att det är viktigt.

Eleverna behöver även träna på att läsa texten enskilt/par och anteckna, skriva sammanfattningar osv. Detta kan man göra när eleverna blivit mer självständiga. Det är viktigt att bryta arbetssättet ibland t ex Freeform eller andra digitala verktyg och att samla deras anteckningar från lektionerna för att de lättare ska kunna få en överblick och bearbeta innehållet. Vi behöver visa att metoderna fungerar även när vi använder filmer och bilder. 

Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024
Effekt 3.3
Avstämning oktober v 42; lärare, rektor och Kvalitetsteamet:

Åk 8:
Vi är igång med strategier, de har fått dem men de använder dem inte effektivt och självständigt ännu men vi ser en utveckling hos dem. Resonemangsförmågan har ökat, de visar ett bättre språk i resonemangen och även bättre begreppsförståelse än tidigare. Nu har vi fokus på att eleverna ska se, förstå och tränas i hur strategin fungerar, de gör det lite mer per automatik nu och vi vill att de blir mer självständiga. När eleverna höll i egna lektioner kunde vi se att de använde sig av de strategier vi tränat, flera valde att utgå från texterna i boken och bearbeta dem tillsammans i klassen genom att använda sig av lässtrategier och anteckningsmetoder som vi tränat. Det vi behöver fördjupa är förflyttningen från boken till eget skrivande och anteckningar. Ett sätt att göra detta är genom att svara på en resonemangsfråga med hjälp av deras anteckningar och sammanfattningar och att införa digitala sammanställningar som eleverna gör av sina anteckningar.

Det är svårt att avgöra om elevernas uthållighet vid texthantering ökat, de tröttnar emellanåt på arbetssättet. Därför kommer vi att ha ett system där vi checkar av att de gjort vad de ska. Vi behöver också vara tydliga gentemot eleverna vad syftet är med arbetssättet och visa hur det kan hjälpa dem i deras lärande. Vi behöver stötta mer när de ska sammanfatta och visa dem. Ett annat sätt är genom att i början av lektionen repetera förra lektionens innehåll genom att de läser sina anteckningar och återberättar innehållet.


Åk 9:
Det finns ett stort behov av lärande undervisning fortfarande, de är inte självständiga ännu. Vi behöver identifiera det centrala i texterna för att de ska kunna bearbeta det, förklara begrepp, samband, ta ut nyckelord och förklara dem, både ämnesspecifika och andra begrepp. Vi ser en utveckling, det händer saker, de behöver mindre och mindre stöd när de ska bearbeta och sammanfatta. De blir mer självgående i sitt lärande och tar större ansvar. Inlärningen som sker ger en djupare förståelse än tidigare arbetssätt. Det är en ökad aktivitet på lektionerna, eleverna gör uppgifterna.

Många elever har dock svårare att lyfta blicken men de gör det nu i större utsträckning. De flesta eleverna är positiva till arbetssättet, det ser vi i enkäten. De är stolta över sina anteckningar, ser det som deras egen produkt och det blir tydligt för dem att de har gjort mycket på lektionerna.

Det är svårt att avgöra om elevernas uthållighet vid texthantering ökat. Det är viktigt att bryta arbetssättet ibland, t ex Freeform eller andra digitala verktyg och att samla deras anteckningar från lektionerna för att de lättare ska kunna få en överblick och bearbeta innehållet. Vi behöver visa att metoden fungerar även när vi använder filmer och bilder. Vi behöver dessutom synliggöra strategierna mer. 



Senast uppdaterad av Petra Alven - 28 nov 2024