SMART mål
S Lärarna kopplar KL till sin planering och bedömning. Planering av lektionsinnehåll och bedömning kommer först, därefter planerar lärarna vilken struktur/övning enligt KL de ska använda. Den formativa bedömningen i undervisningen ökar. M Lärarnas planering tar sin utgångspunkt i läroplan och bedömning, därefter väljs vilken KL-struktur som ska användas. Den formativa bedömningen är mer synlig i undervisningssituationerna, i lärarnas planering och i deras tal om undervisningen. A Målet är accepterat av ledningsgruppen. R Vi vill se en progression från dagsläget men utvecklingen kommer fortsätta även när vi lämnar uppdraget. T Höstterminen 2018
HT 2018 - Svanetorpskolan
Kooperativt lärande
Genomförs av
Emelie Friberg
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 06 maj 2020

Slutsats

Ingen slutsats än


Kooperativalärstrukturer - planering och bedömning
Förväntad effekt i verksamheten
I beställningen står “Om två år ska undervisningen genomsyras av KL och bedömningen blir mer formativ. Bedömningen sker i pågående processer. Möjlighet till att stärka individens självkänsla genom att erbjuda olika strukturer för inhämtande av kunskaper samt sätt att uttrycka sig. Mer språkutvecklande arbete, delaktighet i lärandet, eleverna tar mer ansvar för sitt eget lärande”. Lärarna kopplar KL till sin planering och bedömning. Planering av lektionsinnehåll och bedömning kommer först, därefter planerar lärarna vilken struktur/övning enligt KL de ska använda. På just Svanetorp lade jag även ett försök på fokus kring kollegialt arbete. 
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet

Inget förväntat stöd definierat än


Genomförande
Insats 1
Vårt fokus låg på formativ bedömning i pågående processer, utvärdering och uppföljning. Ledningsgruppen gjorde en grovplanering för terminen, som innehöll gemensamma möten var fjärde tisdag. Dessa möten hade för mål att bli startpunkten för en loop, som ska innehålla inläsning, genomförande och reflektion av en KL-struktur, kopplat till Kvalitetskortet. Tre eller fyra loopar hinns med under terminen. Vi startade v. 33 med att tillsammans med de tre olika arbetslagen sätta ett nuläge. Vi kollade av var de olika skolorna befann sig och vad deras förväntningar för denna terminen var. Vi fick även en bild av deras önskemål kring upplägget för vår tid här. Det blev tydligt att skolorna hade kommit olika långt gällande KL. Vi kunde även läsa av att skolorna önskade att ha en och samma pedagog som kom till dem. Efter vårt möte med en nuläges avstämning beslutade vi att dela på oss varannan vecka. Vi beslutade att vara varannan vecka på Lilla Dalslund gemensamt och varannan vecka delade vi på oss och en var på Södervång och en var på Svanetorp. På Lilla D delade vi lärarna mellan oss så att vi fick en jämn arbetsfördelning och kunde följa samma lärare de veckor vi var där. Vi lyfte vårt förslag på ledningsgruppsmötet och det accepterades. Vi gjorde under v.35 observationer genom google formulär för att sätta ett nuläge. Vi fick en tydligt bild av hur lektionerna såg ut i förhållande till struktur och bedömningssituationer. Utefter de resultat vi fått av observationerna arbetade vi de kommande veckorna operativt. Vi följde den grovplanering vi gjort i början av uppdraget men det fick ett litet avbräck då rektorn blev sjukskriven och vi upplevde att tiden som var avsatt till oss och vårt arbete gled lite mellan stolarna. För att få lite struktur på det delade vi ut lite uppgifter som var lämpade till de olika skolorna. På Svanetorp skapades ett klassrum i classroom där vi kunde kommunicera och dela uppgifter och tankar/idéer. Detta för att stärka det kollegialalärandet. Vi gjorde nya observationer under v.45-46 och v.49 var vid med på en planeringsdag för att se om vi uppnått önskad effekt.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 23 aug 2019
Effekt 1.1
S Då lärarna gjorde sin mall för hur man bygger en KL lektion kopplade de först på kunskapskraven, sen hur/vad som skulle bedömas och sedan själva strukturen. M Då vi samlade in planeringar såg vi att lärarna tänkte i rätt ordning. Det visade sig även att när lärarna satt med planeringen kunde de själv reflektera över var de tyckte planeringen var svår. Man kan se via våra observationer att det skett en utveckling kring detta. A Vid ledningsgruppsmötet v.33 accepterades vårt smarta mål. R Lärarna har uppmärksammat i sin planering och reflektion vilka moment de tycker är svåra. På detta viset har de såtts ett frö kring hur man kan tänka men vi tror även att de sett vikten och uppskattar själva reflektions delen kring sitt lärande och lektioner. T Vi avslutar uppdraget v.50 och ser att det skett en progression inom verksamheten. Tyvärr nådde inte mina insatser kring det kollegiala lärandet/arbetet så långt som jag önskat.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg - 23 aug 2019