SMART mål
Fram till slutet av höstterminen 2024 ska lärarna utforska och utveckla en språkutvecklande undervisning som utnyttjar och respekterar elevernas olika kunskapsnivåer och behov. Detta ska åstadkommas genom att utforma och genomföra lektioner som inkluderar definierade mål, språkutvecklande aktiviteter och differentierade läraktiviteter. 

Lärarna arbetar med casemetodiken och identifierar på så sätt behov hos eleverna. Identifierade behov hos caseeleverna och insamlad data, ligger till grund för samtal och reflektion för att utveckla undervisningen, till exempel vilka lärarhandlingar som leder mot förbättringar i elevernas språkliga kunskaper. 
HT 2024 - Svenshögskolan
Anpassningar i undervisningen Kollegialt arbete Språkutveckling Utvecklingsområde: Anpassad undervisning
Genomförs av
Johan Lind
Senast uppdaterad av Johan Lind - 11 dec 2024
Slutsats
Läraren förbereder lektionerna med tydliga språkliga och kunskapsmässiga mål. Dessa mål presenteras i början av veckan och inför varje lektion, vilket möjliggör en uppföljning av målen vid lektionens slut. För att utveckla elevernas språk och kunskaper använder läraren olika samtalsformer och visuella hjälpmedel som bilder och videor för att förklara begrepp. 

Undervisningen, som bygger på multimodala arbetsmetoder, diskuteras och reflekteras över utifrån lärarens valda case, vilket bidrar till att förbättra undervisningsmetoderna och differentiera arbetsuppgifterna så att alla elever utmanas på sin nivå. 
Språkutvecklande undervisning genom casemetodiken
Förväntad effekt i verksamheten
Lärarna arbetar språkutvecklande under alla lektioner. Lektionerna innehåller, tydliga språkliga mål, aktiviteter som stödjer elevers språkutveckling samt anpassade undervisningsaktiviteter efter elevernas behov och möjligheter.


Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Kvalitetsteamet förväntas vara ett stöd i att hitta former för språkutvecklande undervisning vid planering av lektionerna. I fokus för utvecklingsarbetet är de gemensamma reflektionerna före och efter lektionerna.

Kvalitetsteamet och lärarna samtalar om utmaningar och möjligheter kring information från överlämningarna från år 3. 

Kvalitetsteamet är med i planering, genomförande och efterföljande reflektioner där planeringen för nästa lektion görs. Lärarna designar en undervisning som möter elevernas olika kunskaper och behov genom en tydlig progression i lärandet.

Lärarna och Kvalitetsteamet har gemensam planering onsdagar kl 15-16.
Kvalitetsteamet är på skolan 2 dagar i veckan: klass 4A på onsdagar och klass 4B på torsdagar.

Vid reflektionstillfällena dokumenteras samtalen (KvT) och utgångspunkten för samtalen är caseeleverna samt de nedanstående frågorna eller de frågor uppstår längs vägen.

Frågor att undersöka för att förstå effekterna av lärarhandlingarna på elevernas lärande
  •  Vilka lärarhandlingar bidrar till förbättringar i elevernas språkliga kunskaper?
  • Hur upplever eleverna de olika språkutvecklande aktiviteterna och deras inverkan på deras lärande?

Avstämningsmöte med skolledning, kvalitetsteamet och lärarna i år 4
Vecka 36 onsdag 4/9 kl 15.00 (uppstart uppdrag)
Vecka 40 onsdag 1/10 kl 15.00 (ev. fundera på ny ansökan)
Vecka 45 onsdag 6/11 kl 15.00 (mitterminsavstämning)
Vecka 50 onsdag 11/12 kl 9.00 (slutavstämning)
Genomförande
Insats 1
Matematik
Arbete med begrepp
  • Matematikbegrepp på varje elevs arbetsplats
  • Bildstöd (ex widget) med förklaringar
  • Parsamtal om begreppens betydelse, koppla till elevernas vardagsspråk för att bygga upp ett ämnesspråk (gärna genom elevernas modersmål)
  • Tydlig struktur på hur eleverna ska lösa problem med text (Vad vet vi? Vad ska vi ta reda på?, rita bild, mattespråk, beräkna)
  • Kontinuerligt koppla mattespråk till vardagsspråk och tvärtom
Senast uppdaterad av Johan Lind - 21 nov 2024
Effekt 1.1
Reflektion 1 oktober
  • Hundrarutan används av de som behöver stöd vid subtraktionsberäkningar
  • Samtal med eleverna kring vilket räknesätt som är aktuellt i uppgifter med text ex skillnad-subraktion.
  • Eleverna får muntligt beskriva hur de löst uppgifter

Reflektion 21 november 
  • Muntligt samtal om de olika begreppen inom de fyra räknesätten, till exempel, addition - term - summa
  • Tydlig struktur hjälper eleverna att hålla koncentration och fokus på uppgiften
  • Pararbete - elever börjar förstå att de kan förklara för sina klasskamrater - använda varandra som lärresurser
  • Språkutveckling - beskriva muntligt och skriftligt hur de tänkt ex skriv begreppen du använt, tränas att gå från vardagsspråket till matematiskt ämnesspråk, individuellt och i helklass
  • Lyfter olika strategier för att lösa en uppgift

Reflektion 28 november
Språkligt och Kunskapsmässigt mål
Under vårt möte diskuterade vi både språkliga och kunskapsmässiga mål för eleverna. Vi betonade vikten av att inte bara fokusera på breda ämnen som multiplikation, utan att smalna av målen för att göra dem mer specifika och hanterbara för eleverna.

Veckomål och Lektionsmål
Vi kom överens om att sätta både veckomål och lektionsmål. Dessa mål ska vara tydliga och mätbara, vilket hjälper eleverna att förstå vad som förväntas av dem och ger dem en känsla av framsteg. Ett exempel på ett smalare mål kan vara att bemästra en specifik multiplikationstabell snarare än att arbeta med alla tabeller samtidigt.

Öva Multiplikationstabellerna
För att hjälpa eleverna att automatisera kunskapen om multiplikationstabellerna föreslog vi flera metoder:
- Flashcards: Eleverna kan använda flashcards för att öva på de tabeller de har svårt med. 
- Eleverna ringar in de tabeller de inte kan och fokuserar på att öva dessa.
- Test på Fredagar: tester varje fredag utan tidspress. Detta ger eleverna möjlighet att visa vad de har lärt sig utan att känna stress.

Senast uppdaterad av Johan Lind - 28 nov 2024
Insats 2
NO/SO/Tk
Arbete med multimodal ordbok i NO/Tk
  • Text, bild, ljudinspelning och filminspelning (stopmotion): Book Creator  
  • Bestämda kapitel - utgångspunkt från begreppen som är viktiga att behärska inom området - varje begrepp innebär en ny sida
  • Presentation av begrepp och bild till i smågrupper/par
  • Inläsning av de texter eleven skrivit
  • Faktaruta kring växthuseffekten
  • Avslutande berättande text med utgångspunkt i en fråga där begreppen ska vara med
    • Vad händer om…?

Läsförståelse i NO
  • Pratar om texten innan egen läsning
  • Pratar om vad man ska fokusera på i texten
  • Ger exempel olika strategier när man läser ex. Titta på rubriker, läs genom texten två gånger, stanna upp efter första genomläsningen och fundera kring vad det handlat om, stryk under viktiga saker, stryk under saker du undrar över, dela upp texten i kortare delar, följ styckeindelningen och läs det flera gånger
  • Lyfter ord som texten handlar om ex sork/mus, förförståelse
  • Tyst egen läsning, eller parläsning
  • Individuellt arbete med enklare 

Senast uppdaterad av Johan Lind - 21 nov 2024
Effekt 2.1
Tankar 
  • Skriva (i par) egen text utifrån film, stödord och samtal, ger eleverna flera möjligheter att använda ord och begrepp i ämnet, vilket leder till ett mer utvecklat ämnesspråk. Att använda olika medier för att lära ut något specifikt har visat sig framgångsrikt. Däremot identifierar vi att begreppen inom området Klimat är svåra och abstrakta för eleverna. 

Eleven
  • svårt att förstå med de aktuella begreppen  
  • svårt att förstå vad textarbetet innebar
  • Svårighet att uttrycka sig muntligt kring vad som området handlade om
  • …kunde däremot svara muntligt vid exit-ticket och direkt fråga från läraren

Hur gör vi här? (Gäller alla i klassen)
  • Skapa situationer där eleven i par samtalar och beskriver begrepp med stöd av sin kamrat
  • Uppmana eleven att använda hela meningar när hen svarar eller beksriver
  • Skapa digital aktivitet med sk flashcards där eleven övar för att sedan tillsammans med annan elev förklara begreppen
  • Parsamtal innan klasssamtal
  • Fråga-fråga-byt övning kring aktuella begrepp, innebär att eleven får många tillfällen att öva begreppen inom området, också repetera begreppen

Tankar kring att visa sina kunskaper på olika sätt
  • En slutredovisning i NO som innehåller
    • Film i Stop Motion
    • Färdiga figurer som ska användas i filmen
    • Prata till bilderna
    • Stödstrukturer ex mall för filmen, 
    • Läraren modellar för eleverna
    • Övat med bilderna före bedömningstillfället
  • Slutredovisning i SO
    • Begrepp - förklaringar - bilder - resonerande text
    • Elever som behöver kan spela in sina svar på ipaden
  • Slutredovisning i NO/SO
    • Posterpresentation
    • Qr-kod till en film
    • Kort muntlig presentation med postern som stöd
    • Före bedömningstillfället övar eleverna i par, grupp 
  • Muntliga redovisningar
    • Stegvis träna eleverna i att muntligt presentera ex smågrupper -> helklass
    • Spela in rösten till filmklipp som visas för klassen
    • Snabba korta presentationer för klasskamraterna - karusellen
Senast uppdaterad av Johan Lind - 22 nov 2024
Insats 3
Tankar kring lektionsarbetet v. 38-43

  • Tydligt mål på tavlan: 
    • Läraren använder ClassroomScreen för att visa målet för lektionen. Läraren inkluderar tidsplan och aktiviteter för att eleverna ska veta vad som händer under lektionen.
  • Startuppgift: 
    • Läraren startar lektionen med en startuppgift när eleverna kommer in i klassrummet. Detta kan vara en kort övning eller fråga som relaterar till dagens lektion.
    • Efter rast väljer eleven själv vilken startuppgift han/hon ska arbeta med under den första delen av lektionen
    • Presenteras i tre olika nivåer (matematik) och eleverna väljer en av dem att arbeta med.
  • Gemensam genomgång: 
    • Läraren börjar lektionen med att gå igenom målet och vad eleverna ska kunna när lektionen är färdig. 
  • Parsamtal vid genomgångar: 
    • Under genomgångarna, låter läraren eleverna diskutera i par och förklara för varandra. Detta kan följas upp med att några par får dela sina tankar med hela klassen, typ EPA.
  • Avstämningar under lektionen:
    • Läraren planerar in korta avstämningar där hon ställer frågor eller låter eleverna diskutera i par för att säkerställa att de förstått innehållet och uppgiften de arbetar med.
  • Avslutande uppgift:
    • Läraren lyfter elevexempel för att exemplifiera något specifikt ur innehållet/målet
    • Eleverna gör en exit-ticket, som sen används för att tänka kring nästa lektion
  • Hemläxa kring matematiska begrepp:
    • Läraren ger eleverna i uppgift att fråga hemma vad matematiska begrepp heter på deras modersmål och hur man räknar det. Nästa dag kan de redovisa och diskutera detta i klassen.
  • Begreppslista i Google Classroom: 
    • Läraren skapar en gemensam begreppslista där eleverna kan skriva in begrepp, förklaringar och leta upp bilder som representerar begreppen.


Senast uppdaterad av Johan Lind - 26 sep 2024
Effekt 3.1
Reflektion 25 september (johan och Vivianne)
  • Startuppgift skapar en lugnare start på lektionerna i matten, vi arbetar vidare med att försöka hitta ett bra sätt att starta lektioner efter raster och vid nollbyte mellan lektionerna
  • Mål, aktivitet, tid tydligt presenterat via projektorn, vilket gör att det är möjligt att gå tillbaka till målet under lektionen
  • Intressant att notera är att parsamtal och grupparbete fungerar bra i den ena av klasserna och mindre bra i den andra, vi funderar på varför och hur vi kan arbeta för att ge alla elever förutsättningar att arbeta i par/grupp.
  • Begreppslistan hålls aktiv genom att eleverna fyller på ord och begrepp under arbetets gång

Reflektion 1 oktober (johan och Vivianne)
  • Startuppgiften
    • Förbereder för lektionens arbete mot målet
    • gemensamt fokus, 
    • valbarhet utmanar, utvecklar att ta eget ansvar, 
    • synliggör elevers utvecklingsområde,
  • Elevexempel
    • Synliggör elevers kunskaper
    • Ger elevnära exempel på hur en uppgift kan lösas
    • Utmanar eleverna att fundera på olika lösningar
  • Avslutande uppgift
    • Samlar klassen kring målet för lektionen

Eleven
  • Relaterar till egen erfarenhet och förkunskap
  • Fokuserar på lärarens instruktioner
  • Vet vad som ska göras utifrån instruktionerna
  • Svarar kort, använder sällan hela meningar vid svar på direkta frågor.
  • Är delaktig vid grupparbete. Tar ibland en passiv roll i gruppen, vilket kan bero på gruppsammansättningen och på att hon inte får utrymme att prata och dela med sig av tankar och idéer.
  • Är aktivt lyssnande, vid lärarens instruktioner och när andra elever pratar/berättar.
  • Använder vissa ord och begrepp på felaktig sätt ex säger problemlösning ist för uppställning men vet vad begreppet betyder och hur man använder det

Avstämning 9 oktober (Pia, Vivianne, Jasmine och johan)

I samarbete med KvT planerar och genomför läraren undervisning och reflekterar kring sina undervisningshandlingar för att öka elevernas kunskaper och förståelse i de olika ämnena. Strukturen på lektionerna har diskuterats eftersom vi ser att elevernas motivation påverkas positivt av tydlighet vad gäller förväntningar och innehållet på lektionen.

I klassrummet arbetar läraren målinriktat och språkutvecklande i alla ämnen för att säkerställa att varje elev får möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på bästa möjliga sätt. Språkutvecklande aktiviteter kan exempelvis vara att skapa animerad film, arbeta med begrepp i en begreppstabell (begrepp, förklaring, bild), diskussion om olika texttyper, olika former av samtal såsom parsamtal eller parläsning av faktatext.

Innan varje lektion börjar presenterar läraren lektionsmålet för eleverna. Detta ger eleverna en tydlig bild av vad de ska fokusera på och vad de förväntas lära sig under lektionen. I slutet av lektionen stämmer läraren av målet genom att använda exit-tickets eller sammanfatta genom korta samtal. Detta hjälper läraren att förstå hur väl eleverna har uppnått målen och vad som eventuellt behöver förtydligas eller repeteras.

Läraren använder sig av aktiviteter som har visat sig vara framgångsrika när det gäller elevernas fokus och lärande. Exempel på sådana aktiviteter är att skapa animerade filmer eller multimodala böcker som innehåller text, bild och ljud. Multimodalt arbete innebär att eleverna kan visa sina kunskaper och sin förståelse på olika sätt, beroende på deras individuella förutsättningar. Detta tillvägagångssätt gör att alla elever kan delta och visa vad de har lärt sig på ett sätt som passar dem bäst.

Läraren lägger stor vikt vid att anpassa och förbereda aktiviteterna för att möta elevernas olika behov och förutsättningar. Genom att arbeta med casemetodiken kan läraren och KvT diskutera undervisningen och identifiera hur läraren kan förändra och förbättra sina lärarhandlingar för att öka elevernas lärande. Casemetodiken gör det möjligt för oss att utifrån en enskild elevs behov och förutsättningar diskutera hur undervisningen kan förberedas och genomföras för hela klassen.

Genom casemetodiken blir det också tydligare hur arbetsuppgifterna kan differentieras så att alla elever utmanas på sin nivå. Ett exempel på detta är i matematiken, där vi kan anpassa uppgifterna så att de passar varje elevs kunskapsnivå och utmanar dem att utvecklas vidare.

Hur arbetar vi vidare?

Fortsättningsvis strävar vi efter att öka elevernas ansvarstagande genom att uppmuntra dem att reflektera över vad de tycker är svårt och vad de behöver utveckla, men också vad de redan vet. 

Vi kommer att fortsätta utforma aktiviteter som bygger på elevernas förkunskaper för att ge dem bästa möjliga förutsättningar att bygga nya kunskaper. Till exempel, i teknikämnet kommer vi att använda deras tidigare kunskaper som grund för att introducera nya begrepp, vilket kommer att stärka deras förståelse och intresse för ämnet.

Vidare kommer vi skapa undervisning som bygger på elevernas utveckling av ämnesspråk, exempelvis genom att redovisa arbete i NO genom att använda animerad film där ljud, text och bild samverkar. Detta multimodala arbetssätt kommer att ge eleverna möjlighet att visa sin förståelse och sina kunskaper på ett kreativt och engagerande sätt, vilket kommer att öka deras motivation och lärande.

Dessutom kommer vi att fortsätta arbetet med att låta eleverna visa kunskaper och förståelse i multimodala böcker i NO och teknik. Dessa böcker, som innehåller en kombination av text, bild och ljud, kommer att ge eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på olika sätt och att utveckla färdigheter inom flera områden samtidigt. Begreppstabeller kommer att fortsätta vara ett viktigt verktyg i vårt arbete. Vi kommer att använda dem för att hjälpa eleverna att förstå och memorera viktiga begrepp.

Exempel på språkutvecklande aktiviteter som vi använt i undervisningen:

  1. Parsamtal och gruppdiskussioner: Eleverna diskuterar olika ämnen i par eller små grupper. Detta hjälper dem att utveckla sina muntliga färdigheter och lära sig att uttrycka sina tankar och idéer.
  2. Begreppstabeller: Skapa tabeller där eleverna fyller i begrepp, deras förklaringar och exempel. Detta hjälper eleverna att förstå och använda nya ord och begrepp korrekt.
  3. Animerade filmer: Låt eleverna skapa animerade filmer som illustrerar olika begrepp eller berättelser. Detta kombinerar kreativitet med språkutveckling och hjälper eleverna att uttrycka sig på olika sätt.
  4. Multimodala böcker: Eleverna skapar böcker som innehåller text, bilder och ljud. Detta ger dem möjlighet att visa sina kunskaper och förståelse på olika sätt.
  5. Exit-tickets: I slutet av lektionen skriver eleverna korta sammanfattningar eller svar på frågor om vad de har lärt sig. Detta hjälper läraren att bedöma elevernas förståelse och ger eleverna en chans att reflektera över sitt lärande.
  6. Diskussion om olika texttyper: Analysera och diskutera olika typer av texter, som faktatexter, berättelser och instruktioner. Detta hjälper eleverna att förstå olika textstrukturer och hur de kan använda språket på olika sätt.

Reflektion 9 december (Vivianne)
Som ny lärare har jag svårt att relatera till hur min undervisning hade sett ut utan stöd från KvT. Däremot har det verkligen varit ett nöje att arbeta ihop med Kvalitetsteamet (KvT) då det varit en stor inspiration som nybliven lärare.

KvT har hjälpt mig att tänka på skolans mål i allra minsta detalj på både lektionsnivå och på skolnivå. Det har bidragit till att jag naturligt arbetar med språkutveckling under alla mina lektioner. Tillsammans har vi arbetat fram olika metoder att arbeta, vara målinriktade och även tänkt till vid bedömning för att kunna utvärdera elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Det har pågått en konstant reflektion, vad som funkat bra, vad man hade kunnat göra istället men också sådant som fångar eleverna och vi velat utveckla vidare, till exempel arbetet med animationer i tekniken. Alla reflektionstider som vi fått tillsammans har varit väldigt givande och alltid lett till en förändring. Jag har verkligen upplevt det positivt att ha någon att dela tankar med. Därutöver har det varit ett stort stöd att ha KvT för att kunna be om råd eller tips när jag har idéer som jag inte vetat hur jag ska framföra.

Vi har tillsammans identifierat elevgrupperna men också eleverna på individnivå för att nå så många som möjligt. Arbetat fram olika strategier för att ha så tydlig undervisning som möjligt. KvT input har varit väldigt givande och fått mig att tänka om eller tänka till vid vissa situationer. Det har varit en konstant dialog mellan oss, både inför men också efter lektioner.

Slutavstämning 11 december (Johan och Pia)

Genomgång av arkivet och slutsatsen gällande uppdraget ht 2024.

Senast uppdaterad av Johan Lind - 11 dec 2024
Insats 4
Högläsning v.35-37
Lärarna använder högläsning som en metod för att aktivera elevernas förkunskaper och bygga vidare på dessa vid introduktion av nya arbetsområden och texter. Under högläsningen stannar läraren upp för att förtydliga och förklara ord och begrepp. Detta görs för att relatera innehållet till elevernas vardag och vardagsspråk, vilket i sin tur hjälper till att utveckla deras skolspråk. Det är viktigt att läraren växlar mellan skolspråk och vardagsspråk för att skapa en bro mellan dessa. 

Eleverna arbetar med olika texttyper, såsom sagor, skönlitterära texter, brev, instruktioner och NO-texter för att utveckla förståelse för hur olika texter ser ut och lär sig känna igen dessa.

Lärarna strävar efter att identifiera om eleverna kan fokusera bättre på uppgifter kopplade till texten efter högläsning, samt att förstå elevernas behov och vilka strategier som fungerar bäst för fortsatt arbete med texter. 

Exempel på upplägg kan vara att 
  1. Eleverna läser tyst för sig själva i 3-4 minuter, utan krav på att hinna hela texten. 
  2. Därefter högläser läraren enligt ovanstående metod. Alternativt kan eleverna parläsa texten medan läraren går runt och lyssnar, med särskilt fokus på elever som har svårigheter med läsningen. 
  3. Eleverna läser högt i helklass. 
  4. Eleverna arbetar med uppgifter kopplade till texten och högläsningen, såsom korsord eller liknande, används för att förstärka förståelsen.



Senast uppdaterad av Johan Lind - 25 sep 2024
Effekt 4.1
Utvärdering 19 september (Johan och Vivianne)
  • Fungerar olika väl i grupperna
    • En grupp finner arbetsro medan den andra inte (utforskandet fortsätter)
  • Läsningen används som uppstart på ett arbetspass genom att eleverna parläser och med utgångspunkt av frågor relaterar till egna erfarenheter. Arbetet i klassen fortsätter med aktiviteter som kopplas till texten eleverna läst. Lektionen knyts ihop genom att läraren högläser samma text och stannar upp för att förklara med hjälp av elevernas erfarenheter. 
  • Eleverna identifierar olika texttyper 
  • Eleverna använder bilderna och bildtexter
Senast uppdaterad av Johan Lind - 19 sep 2024