Utifrån identifierade elevbehov valde lärarna att arbeta gemensamt med området ”Utveckling av elevers ordförråd”. Arbetet inleddes med att lärarna i par formulerade och samtalade om utveckling av ordförråd utifrån frågorna:

●      Vad innebär det att kunna ett ord?

●      När, hur och varför utvecklar vi ordförrådet?

●      Vilka behov behöver en undervisning möta som ska utveckla Humlanelevers ordförråd?

Sammanställningen av innehållet i samtalen utgjorde sedan en utgångspunkt och ett stöd när lärarna valde undervisningshandlingar att pröva i undervisning. 

 

I analysen av samspelet mellan undervisningshandlingar och elevers utveckling av ordförråd finns det ett flertal exempel på hur undervisningshandlingar får olika betydelse för olika elever och i olika grupper. Det framträder emellertid några mönster. 

 

I de inledande samtalen med lärarna framkom betydelsen av motivation för att elever ska lära sig nya ord. Lärarna har sett att när de inleder ett nytt område genom någon form av arbete som innebär att eleverna upplever (teater, ser bilder) eller gör något (programmera, mäta volym m m) är elevernas motivation hög och deltagandet högt. I de situationerna finns det således stora möjligheter för eleverna att möta nya ord. För att eleverna sedan ska utveckla sin förståelse av orden behöver de få använda dem i ett flertal olika sammanhang och möjlighet att se dem i kombination med bilder, få samtala om dem och använda dem när de skriver. Lärarna har också i analysen av transkriberade elevsamtal upptäckt att de behöver rama in elevernas samtal på olika sätt när eleverna ska använda och pröva nya ord i samtal. En lärare skriver exempelvis: ” Samtalen i par, jag har upptäckt att fler barn än vad jag trodde inte pratar eller lyssnar på sina kompisar vid EPA. Hur ska vi gå vidare för att de ska göra det?” Ett annat mönster som framträder är betydelsen av att organisera undervisningen på sätt som innebär att det är möjligt att möta eleverna i mindre grupper för att exempelvis kunna ställa uppföljande frågor eller öka sin förståelse för hur elever förstår något. Utöver det har lärare upptäckt betydelsen av att elever får möjlighet att möta ord de håller på att erövra i text. Läraren menar att textens styrka är att det är möjligt för eleverna att då återvända till orden flera gånger, att de kan läsa/arbeta med texten i sin egen takt samt att elevernas möjligheter att förstå orden främjas av att i en text finns ord alltid i ett tydligt sammanhang. Det är dessutom enkelt i en text att förtydliga ett ords betydelse genom att använda bilder. I sammanställningen av lärarnas analys av samspelet mellan undervisningshandlingar och elevers utveckling av ordförråd framkommer också att lärarna under arbetets gång har definierat elevernas behov på ett tydligare sätt och att de har breddat sin repertoar av möjliga undervisningshandlingar.

 

Under våren har lärarna utvecklat en form för samarbete som de menar fungerar väl. Lärarna träffas regelbundet och planerar då med stöd av en kollega lektioner med särskilt fokus på att undervisningen ska ge elever möjlighet att utveckla sitt ordförråd. Lärarna menar att de då kan dra nytta av varandras kompetens och lära tillsammans. Lärarna menar dock att när de sedan reflekterar kring den genomförda undervisningen kan kvaliteten i reflektionen öka om de också observerar varandras lektioner. Observationer kommer därför att bli en del av det fortsatta gemensamma arbetet. Lärarna menar också att observationer hos varandra är viktiga för att ökad likvärdighet i undervisningen ska uppnås. När det handlar om lärarnas egna behov av fördjupad förståelse har lärarna under vårterminen fått stöd av varandra genom att få idéer kring metoder och material. Lärarna har dock uttryckt ett generellt behov av att ta del av teori och exempel på metoder för att kunna utveckla ett gemensamt språk och förståelse i utvecklingsarbete. Det fortsatta arbetet i höst kommer därför att inledas med en gemensam work-shop och föreläsning i vilken lärarna får möjlighet att orientera sig inom området ”utveckling av elevers läsförståelse”. I samband med den samt fortlöpande under insatsen kommer lärarna också att gemensamt besluta om vad de önskar fördjupad teoretisk förståelse av i relation till utvecklingsområdet läsförståelse.

 

Rektorerna menar att lärarna i processen har utgått från identifierade elevbehov och att lärarna inom ramen för denna process har dragit nytta av varandras kompetens och lärt tillsammans. Rektorerna kan också se att lärarna till viss del samarbetar utanför ramen för denna process, men att det finns fortsatta utvecklingsmöjligheter. Vidare menar rektorerna att det förväntade stöder har getts av läraren från kvalitetsteamet och framhåller också att tack vare ett kritiskt förhållningssätt från såväl kvalitetsteamet, samtalsledare och rektorer har processen förändrats och anpassats under vägens gång utifrån det övergripande målet.