SMART mål
Lärarna arbetar strukturerat med parläsning och lässtrategier i flera ämnen och väljer varierande undervisningsmetoder för att möta olika texter och syftet med undervisningen.
VT 2024 - Dalslundskolan 7-9
Genomförs av
Petra Alven
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven -
11 jun 2024
Slutsats
Nästan alla lärare uppger att de arbetar strukturerat med parläsning/parlösning och lässtrategier i hög grad i sin undervisning. Samtliga lärare använder sig av olika undervisningsmetoder anpassat till text och syfte.
Lärarna tycker att undervisning i strategierna - främst före läsning och att konsekvent använda sig av parläsning så att det blir en rutin, ger den bästa effekten hos eleverna. Elevernas reflektioner och diskussioner, både kring den gemensamma läsningen och eget skrivande främjar deras förståelse av olika sorters texter.
De effekter lärarna har sett är att eleverna kommer igång snabbare, har en djupare förståelse av det de läser och att de använder sig av före läsning oftare än vad de gjorde innan. Dessutom ser lärarna att eleverna är mer villiga att parläsa än att läsa själva. En annan effekt är att eleverna är mindre stressade vid läsning, de är mer säkra på hur de ska börja och vad de ska leta efter. De blir klara mer samtidigt och känner att de lyckas.
Lärarna har också erfarit att eleverna har ökad läsförståelse, många fler kan svara på frågor kring det som de läst och kan dessutom fördjupa sina svar mer jämfört med föregående termin. Sammanfattningarna som eleverna skriver är dessutom kortare tack vare att de har lärt sig att ta med det viktigaste. Eleverna tar även ut information bättre, frågar om svåra ord, förstår frågeställningen och vågar pröva (i matematik).
Lärarna tycker att undervisning i strategierna - främst före läsning och att konsekvent använda sig av parläsning så att det blir en rutin, ger den bästa effekten hos eleverna. Elevernas reflektioner och diskussioner, både kring den gemensamma läsningen och eget skrivande främjar deras förståelse av olika sorters texter.
De effekter lärarna har sett är att eleverna kommer igång snabbare, har en djupare förståelse av det de läser och att de använder sig av före läsning oftare än vad de gjorde innan. Dessutom ser lärarna att eleverna är mer villiga att parläsa än att läsa själva. En annan effekt är att eleverna är mindre stressade vid läsning, de är mer säkra på hur de ska börja och vad de ska leta efter. De blir klara mer samtidigt och känner att de lyckas.
Lärarna har också erfarit att eleverna har ökad läsförståelse, många fler kan svara på frågor kring det som de läst och kan dessutom fördjupa sina svar mer jämfört med föregående termin. Sammanfattningarna som eleverna skriver är dessutom kortare tack vare att de har lärt sig att ta med det viktigaste. Eleverna tar även ut information bättre, frågar om svåra ord, förstår frågeställningen och vågar pröva (i matematik).
Parläsning och lässtrategier i undervisningen
Förväntad effekt i verksamheten
Förväntad effekt:
Lärarna har en strukturerad undervisning kring läsförståelsestrategier och parläsning
Lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder anpassat till text och syfte
Eleverna använder sig av relevanta strategier vid läsning och parläsning
Eleverna är mer medvetna, aktiva och reflekterande läsare
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Förväntat stöd från kvalitetsteamet:
Att tillsammans med lärarna planera, utföra och undersöka sambandet mellan undervisning och effekter för elevers lärande.
Avstämning med rektor v 3
Avstämning med rektor och lärarna vecka 10
Slutavstämning med rektor och lärarna vecka 23
Slutavstämning med rektor och lärarna vecka 23
Genomförande
Insats 1
Parläsning
Vi arbetar med parläsning i klasserna och kommer att göra en enkät vid två tillfällen under terminen (vecka 6 och vecka 22).
Vi arbetar med parläsning i klasserna och kommer att göra en enkät vid två tillfällen under terminen (vecka 6 och vecka 22).
Senast uppdaterad av Petra Alven -
13 feb 2024
Effekt 1.1
Enkät parläsning vecka 6
Så här såg resultatet ut för två klasser gällande parläsning (1= Håller inte alls med, 4=Håller helt med):
Så här såg resultatet ut för två klasser gällande parläsning (1= Håller inte alls med, 4=Håller helt med):
Vi ser att övervägande delen av eleverna tycker att parläsning är en bra metod. De tycker att det är bra med parläsning bland annat för att:
Man kan bolla idéer när man sammanfattar.
Det är lättare att hänga med.
Man tränar sig i att läsa och lyssna.
Man kommer ihåg mer när man parläser och sammanfattar.
Det är bra att kunna få förklaring samt förklara om man eller en kompis inte förstått.
Det är bra att kunna få förklaring samt förklara om man eller en kompis inte förstått.
Det som kan vara dåligt med parläsning är bland annat att:
Det kan bli högljutt i klassrummet och kan vara svårt att höra, förstå och diskutera.
Det kan vara svårt att samarbeta med någon som gör annat än den ska.
Det tar längre tid och kan vara jobbigt att läsa högt för länge.
Det är bättre att läsa själv, för man förstår bättre då.
Resultatet för en klass med lösning av matematikproblem i par:
Detta tycker eleverna är bra med att lösa matematikproblem i par:
Man kan lära sig väldigt bra.
Det kan vara lättare.
Om man har fel så kan kompisen hjälpa till.
Det är roligt.
Jag förstår bättre och lär mig snabbare.
Man hjälps åt och lär sig av varandra.
Detta tycker eleverna kan vara dåligt med att lösa matematikproblem i par:
Jag förstår bättre och lär mig snabbare.
Man hjälps åt och lär sig av varandra.
Detta tycker eleverna kan vara dåligt med att lösa matematikproblem i par:
Om den man jobbar med är oansvarig och inte gör det den ska.
Vissa vill inte arbeta, kommer inte med egna förslag och gör bara som den andra.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
26 feb 2024
Insats 2
Lässtrategier i flera olika ämnen (svenska, matematik, engelska, SO och NO årskurs 7)
Vi arbetar med att synliggöra strategier Före, Under och Efter läsning/lösning i problemlösning i matematik.
Vi arbetar med att synliggöra strategier Före, Under och Efter läsning/lösning i problemlösning i matematik.
Vi arbetar systematiskt och strukturerat med läsning för att eleverna lättare ska förstå innehållet i texter.
Före läsning /lösning - Vi försöker skapa en förförståelse före själva läsningen för att inspirera och motivera till läsningen. Det gör vi genom att titta på bilder, läsa rubriker och titel, titta på begrepp och ställa frågor. Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper lyfts fram i dessa aktiviteter och eleverna ges möjlighet att ta sig in i det ämnesspråk som de kommer att möta i texten.
Under läsning/lösning - Vi skriver ner stödord, gör tankekartor med hjälp av bilder och ord, ställer frågor till texten och reder ut svåra ord/begrepp.
Efter läsning/lösning - Vi reflekterar, svarar på frågor, ställer nya frågor, drar slutsatser kring innehållet och sammanfattar innehållet.
Eleverna får under arbetets gång ta del av varandras reflektioner på olika sätt, bland annat genom att samarbeta parvis, arbeta enskilt och i grupper.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
18 jan 2024
Effekt 2.1
Avstämning vecka 24, 10 juni 2024
I matematik är övervägande delen av eleverna positiva till att lösa problem i par. Gällande att använda sig av strategier före lösning har det minskat bland eleverna men däremot ökat gällande under och efter lösning. Färre elever ger också högsta poäng (5) gällande att de förstår matteproblem bättre när de använder sig av strategierna, däremot är det fler som ger näst högst poäng och mellanpoäng (3).
Gällande parläsning i andra skolämnen har elevernas uppfattning gällande om parläsning är en bra metod minskat, markant mer i en klass än i den andra. Den övervägande delen av eleverna ger det dock högsta eller näst högsta poäng. Exempel på elevkommentarer: “Om man är på ungefär samma nivå och känner sig trygg med personen, annars blir det bara hackigt och jobbigt.” “Jag tycker att det är ganska bra för att man lär sig mer och man kan berätta vad man tänker till varandra.”
Den strategi de allra flesta elever använder sig av är under läsning, följt av efter läsning. Strategin före läsning är det inte särskilt många som använder sig av och det har minskat sedan vi gjorde enkäten i början av terminen. Elevernas uppfattning att de förstår texter bättre när de använder sig av strategierna ser ut ungefär som vid terminens början, dock är det fler elever som ger lägsta och näst lägsta poäng.
Lärarna tycker att undervisning i strategierna - främst före läsning och att konsekvent använda sig av parläsning så att det blir en rutin, ger den bästa effekten hos eleverna. Elevernas reflektioner och diskussioner, både kring den gemensamma läsningen och eget skrivande främjar deras förståelse av olika sorters texter.
De effekter lärarna har sett är att eleverna kommer igång snabbare, har en djupare förståelse av det de läser, använder sig av före läsning oftare än vad de gjorde innan - en lärare har sett att eleverna har stor nytta av att använda sig av bilder (före läsning) för att komma ihåg fakta och kunna redogöra om historiska händelser. Dessutom ser lärarna att eleverna är mer villiga att parläsa än att läsa själva och att de använder sig av före läsning (titta på bilder, rubriker osv) mer än de gjorde innan. En annan effekt är att eleverna är mindre stressade vid läsning, de är mer säkra på hur de ska börja och vad de ska leta efter. De blir klara mer samtidigt och de känner att de lyckas. Lärarna har också erfarit att eleverna har ökad läsförståelse, många fler kan svara på frågor kring det som de läst och kan dessutom fördjupa sina svar mer jämfört med föregående termin. Sammanfattningarna är dessutom kortare tack vare att de har lärt sig att ta med det viktigaste och att hoppa över sådant som inte är så viktigt. Eleverna tar även ut information bättre, frågar om svåra ord, förstår frågeställningen och vågar pröva (i matematik).
Nästan alla lärare uppger att de arbetar strukturerat med parläsning/parlösning och lässtrategier i sin undervisning i hög grad. Samtliga lärare använder sig i hög grad av olika undervisningsmetoder anpassat till text och syfte.
Lärarnas skattning av om eleverna använder sig av relevanta strategier vid läsning och parläsning är också den hög, det är bara en lärare som inte skattar det särskilt högt. Detsamma gäller angående lärarnas uppfattning att eleverna är mer medvetna, aktiva och reflekterande läsare.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
11 jun 2024
Effekt 2.2
Avstämning vecka 10, mars 2024
Lärarna har arbetat fram en struktur i arbetet med strategier före, under, efter läsning och parläsning och anpassar strategiernas innehåll utifrån ämnesbehovet. Några lärare gör det även i andra klasser och/eller ämnen. Det har blivit tydligt för lärarna att det är viktigt att visa eleverna hur man går tillväga när man använder lässtrategierna, att visa elevexempel och att arbeta med en strategi i taget. När lärarna uppmärksammar eleverna i att se nyttan av att använda sig av strategierna ökar motivationen och förståelsen hos eleverna. Det har även blivit tydligt att förförståelsen är viktig att ägna mycket tid åt, till exempel genom att arbeta med strategier före läsning i kombination med lärarens berättelse till bilder och elevernas återberättande till dem, före själva läsningen. Det gör att de har lättare att förstå texterna.
Lärarna har arbetat fram en struktur i arbetet med strategier före, under, efter läsning och parläsning och anpassar strategiernas innehåll utifrån ämnesbehovet. Några lärare gör det även i andra klasser och/eller ämnen. Det har blivit tydligt för lärarna att det är viktigt att visa eleverna hur man går tillväga när man använder lässtrategierna, att visa elevexempel och att arbeta med en strategi i taget. När lärarna uppmärksammar eleverna i att se nyttan av att använda sig av strategierna ökar motivationen och förståelsen hos eleverna. Det har även blivit tydligt att förförståelsen är viktig att ägna mycket tid åt, till exempel genom att arbeta med strategier före läsning i kombination med lärarens berättelse till bilder och elevernas återberättande till dem, före själva läsningen. Det gör att de har lättare att förstå texterna.
Det är högt deltagande bland eleverna, de är aktiva på lektionerna. I vissa klasser märks det att de arbetar med lässtrategier även i andra ämnen och det underlättar elevernas förståelse av strategierna. Eleverna kommer snabbt in i läsningen och har framförallt utvecklats i att anteckna och skriva sammanfattningar, som har blivit kortare och tydligare. De elever som “knäcker koden” dvs ser nyttan av att använda sig av strategierna kommer framåt på ett annat sätt än de som inte tycker att det hjälper dem i läsningen.
Eftersom det är viktigt att alla elever får tillgång till texter som är tillräckligt krävande (annars tränas de inte i sin användning av strategier eftersom de förstår ändå) kommer vi framöver att fundera mer över de texter vi använder i undervisningen. Vi kommer också att vara ännu mer tydliga gentemot eleverna varför vi gör som vi gör och vad vi ser i deras lärande som en effekt av det. För att utveckla elevernas sätt att anteckna kommer några lärare att börja arbeta med Cornellmetoden.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
11 jun 2024
Insats 3
Vi genomför en enkät i sjuorna för att ta reda på om de använder sig av strategier vid läsning och vilka strategier det är, dels vid terminsstart (vecka 2) dels vid terminsslut (vecka 22).
Effekt:
Enkät januari 2024
Sammanfattning alla tre klasser: I samtliga klasser kan vi se att flest av dem har strategier Efter läsning/lösning, 56 %. Före läsning/lösning ligger på 34,5% och Under läsning/lösning 35,6%.
Strategier som eleverna uppger att de använder sig av är:
Före läsning/lösning: De bildar sig en uppfattning om vad texten handlar om genom att titta på bilder, läsa bildtexter, läsa rubriker, leta efter nyckelord och om det är en bok att läsa på baksidan av den, ser om det finns frågor till texten, tittar på fram- och/eller baksidan om det är en bok, skumläser, läser frågan, tar ut de viktigaste delarna och bestämmer metod.
Under läsning/lösning: Antecknar, stryker under, följer med i texten med fingret eller penna, läser om, letar efter svar på frågor, lyssnar om någon annan läser, tänker sig in i handlingen, försöker förstå, funderar över personernas egenskaper, försöker komma ihåg, räknar ut genom att ställa upp eller räknar i huvudet, prövar olika metoder, skriver nyckelord och ritar.
Efter läsning/lösning: Tar ut svåra meningar, funderar över innehållet, går tillbaka i texten, antecknar, kontrollerar svaret på frågor, sammanfattar, återberättar, frågar om något är oklart, diskuterar, försöker komma ihåg, återberättar, sammanfattar, reflekterar över vad nästa kapitel kan handla om, kontrollerar om de gjort rätt, kontrollerar om de har med all information och om svaret är rimligt.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
18 jan 2024
Effekt 3.1
Enkät kring lässtrategiers betydelse för läsningen februari 2024 (två klasser)(1= Håller inte alls med, 4=Håller helt med):
Lite mer än hälften av eleverna (51,2%) placerar sig på nivå 3 och 4, dvs håller med/håller helt med gällande hur lässtrategier kan hjälpa dem att förstå texter bättre. 48,8% placerar sig på nivå 1 och 2, dvs håller inte alls med, håller delvis med.
Resultatet för matematik:
Lite mer än hälften av eleverna (51,2%) placerar sig på nivå 3 och 4, dvs håller med/håller helt med gällande hur lässtrategier kan hjälpa dem att förstå texter bättre. 48,8% placerar sig på nivå 1 och 2, dvs håller inte alls med, håller delvis med.
Resultatet för matematik:
Senast uppdaterad av Petra Alven -
26 feb 2024