Vi andra läsförståelsen såg vi detta resultat:


Det var nu fler elever som genomförde provet och flera elever som presterade bättre än vid förra testet. Vi kunde tydligt se hur de använde sig av sökläsning och frågor där svaren stod på raderna var enkla för de flesta. När frågorna däremot var mellan raderna var det svårare för eleverna och framförallt en text var väldigt svår för flertalet elever. När vi samtalade kring texten blev det enormt tydligt att den var svår då den innehöll mycket metaforer och bildspråk. Det var också i en kontext som eleverna inte alls kunde känna igen sig i och mycket av det som författaren (utdrag från ett gammalt NP från skolverket) förutsatta att läsaren hade en förkunskap kring fanns inte hos våra elever. 
Det blev tydligt att vi behöver lära eleverna bättre och tydligare strategier för att ta sig an just metaforer och bidlspråk för att kunna ta sig an denna typen av texter. 

Vid första läsförståelsen såg vi detta resultat.


Många elever gav upp. De tyckte texterna va för långa, för svåra och de förstod inte. Vi kunde tydligt se att de behövde träna sin uthållighet då det var hela sex av 34 som inte genomförde provet, och av de nio elever som fick F var merparten elever som inte hunnit göra alla texter och därav fick för låga poäng. 

Vi valde en novell om en 9årig pojke där det fanns många nivåer till texttolkning. Det är en text som kan vara precis vad där står i texten, det är ett ämna som ligger nära eleverna där de kan känna igen sig själv och där finns om eleven har den förmågan en möjlighet att se metaforer och djup i den.

Vi lät eleverna arbeta själv med lärarnas stöd med denna texten. Det var tydligt att det var svårt för vissa elever och många ansåg det som trist och dåligt att de inte fick jobba tillsammans. Deras inställning var tyvärr ett litet hinder för dessa elever. Det blev tydligt för oss att det finns ett flertal elever som hindrar sig själv. De saknar strategier för att släppa och gå vidare när de inte förstår ord. De fastnar och kan inte alls ta sig vidare utan ger upp. Dessa eleverna blev väldigt tydligt vilka det var och vi är tacksamma att vi kunde se det så tydligt då vi nu också kan stötta dessa elever ännu mer. 

När vi läst texten enskilt hade vi ändå dialoger i klassen kring texten, vad vi läst och hur vi tolkat den. På så vis blev texten mer inspirerande och vissa läste till och med om delar av texten för att bättre förstå vad den kompis menade när de sa vissa saker. 
Genom detta arbete har vi tydligare fått en bild av var eleverna ligger i sin enskilda läsning och vilket stöd de kan tänkas behöva för att komma framåt. 

Eleverna reflekterade själv kring att det var när man samtalade kring texten man läst som man förstod mer och bättre. Vi ville därför testa att läsa olika texter och se om vi fick samma effekt. Eleverna som då själv varit med och valt denna typ av lässtrategi tyckte det var svårt. 

"Vid första läsningen, när jag läste tyst själv och skulle sammanfatta själv så kändes det som att jag inte förstod texten. Som att jag behövde läsa den igen. Men sen när vi sammanfattade, ställde frågorna och hade gjort det jobbet tillsammans. Då förstod jag texten mer, även om de andra inte läst samma text så kunde jag med frågor förstå bättre." - Elev åk9

"Det va bara svårt att sammanfatta och att göra allt två gånger är bara onödigt, det är lättare att arbeta själv" -Elev åk9

Som man kan utläsa av dessa två talande elevcitat så blir det tydligt att vi lär på olika sätt och är olika. Det blir väldigt tydligt att vi behöver presentera olika strategier för att nå samtliga elever. Men vi tror ändå att alla elever kan få ut något av att arbeta med alla olika strategier även om de kommer hitta de som passar dem bäst. Ibland är inte den största behållningen den rena läsningen utan den metakognetiva förmågan eleven får möjlighet att utveckla. 

Genom att i november försöka skapa förutsättningar för elverna att ta sig an FUE (före Under Efter) och göra dem medvetna kring sin strategi kunde vi vid en mätning i slutet av januari se att 46,7% samt 87,5% av eleverna i klasserna medvetet själv ansåg sig använda sig av strategin och kunde förklara hur de gjorde de olika momenten. I klassen där vi har en lägre andel som använder sig av strategin säger de att detta beror på att de i större utsträckning använder sig av sökläsning och uppelever att detta "räcker" för att nå godkänt betyg och ser då inte fullt ut användandet av FUE som något nödvändigt. 
Då vi fick syn på dessa resultat gav vi eleverna en viss typ av text till ett läsförståelse test och kommer därefter att utvärdera hur de anser att deras strategier håller. 

Vid en första reflektion samt reflektionssamtal med eleverna kan vi uppleva att en hel del elever är positiva till parläsning. Eleverna uttrycker själv att de förstår och kommer ihåg  mer av vad de läst när de gör det tillsammans men framförallt när de får lov att diskutera textens innehåll och struktur. 
Genom att varje lektion avslutas med en reflektionsfråga eller exit ticket så har även elevernas egna reflektioner kring hur och vad de lär blivit mer givande. 

Vi behöver arbeta vidare med att ge samtliga elever fler strategier, att få dem att känna sig trygga i paret de läser och förstå när man ska använda sig av just strategin parläsning. 
Vi behöver ha tålamod och uthållighet då det tar tid att tillämpa nya saker innan vi går vidare och testar alla andra metoder som kan stärka läsförståelsen.