SMART mål
Lärarna synliggör lässtrategier vid läsning av olika sorters texter.
HT 2023 - Vårboskolan
Genomförs av
Petra Alven
Petra Alven
Senast uppdaterad av Petra Alven -
14 dec 2023
Slutsats
Lärarna arbetar strukturerat med lässtrategier och vi ser en ökning hos eleverna i att använda sig av strategier vid deras läsning. Det påverkar även deras måluppfyllelse i SO-ämnena, flera elever har ökat sitt resultat, både från F till E och inom de olika betygsnivåerna, främst i åk 9. Genom att bland annat använda Cornellmetoden blir lässtrategierna mer konkreta och praktiskt genomförbara för eleverna.
Synliggörande av lässtrategier
Förväntad effekt i verksamheten
Lärarna har en strukturerad undervisning kring läsförståelsestrategier vid läsning av fakta- och skönlitterära texter. - I resultatet i den första enkäten kunde vi urskilja svårigheter i elevernas sätt att ta sig an texter och anteckna på ett strukturerat sätt och därför introducerade vi Cornellmetoden. Vi tror att en stor del av resultatet kan härledas till vårt arbete med metoden eftersom vi i elevernas svar kring deras lässtrategier ser att de uttryckligen hänvisar specifikt till Cornellmetoden eller beståndsdelar i den. Vi menar att detta visar att Cornellmetoden är ett verktyg som är väl fungerande att använda sig av vid läsning. För eleverna blir lässtrategierna mer konkreta och praktiskt genomförbara med stöd av metoden.
I åk 7 har vi delat upp lässtrategierna i olika moment för att förtydliga strategierna för eleverna. Läraren leder arbetet genom att styra momenten och samla upp vad eleverna kommit fram till. Vid dessa tillfällen fångar läraren upp elevernas förförståelse och undringar och kan förtydliga och leda lärandet vidare.
Elevernas medvetenhet kring läsning och hur de tar sig an texter ökar. - Vi ser att övervägande delen av eleverna menar att de lättare kommer ihåg, förstår och lär sig mer när de läser. De tycker att deras sätt att anteckna har förbättrats genom att använda Cornellmetoden, de menar att det har blivit smidigare, lättare och bättre. Övervägande delen av eleverna tycker att de förstår och lär sig mer på lektionerna med hjälp av Cornellmetoden. En elev uttrycker sig “Ja det är sant. Jag förstår bättre på lektionerna och jag kan fortfarande komma ihåg de lektionerna vi gjorde förra gången.” Flertalet elever uttrycker liknande erfarenheter och framhäver att det just är att de utvecklat sin anteckningsteknik och att de är mer aktiva än tidigare som gör att det är lättare för dem att förstå innehållet och att de lär sig mer.
I enkäten för åk 7 ser vi en markant ökning gällande två strategier, lite mindre i en annan. Eleverna använder sig av fler strategier än vad de gjorde när vi påbörjade arbetet och har därmed större möjligheter att ta sig an olika sorters texter.
I åk 7 har vi delat upp lässtrategierna i olika moment för att förtydliga strategierna för eleverna. Läraren leder arbetet genom att styra momenten och samla upp vad eleverna kommit fram till. Vid dessa tillfällen fångar läraren upp elevernas förförståelse och undringar och kan förtydliga och leda lärandet vidare.
Elevernas medvetenhet kring läsning och hur de tar sig an texter ökar. - Vi ser att övervägande delen av eleverna menar att de lättare kommer ihåg, förstår och lär sig mer när de läser. De tycker att deras sätt att anteckna har förbättrats genom att använda Cornellmetoden, de menar att det har blivit smidigare, lättare och bättre. Övervägande delen av eleverna tycker att de förstår och lär sig mer på lektionerna med hjälp av Cornellmetoden. En elev uttrycker sig “Ja det är sant. Jag förstår bättre på lektionerna och jag kan fortfarande komma ihåg de lektionerna vi gjorde förra gången.” Flertalet elever uttrycker liknande erfarenheter och framhäver att det just är att de utvecklat sin anteckningsteknik och att de är mer aktiva än tidigare som gör att det är lättare för dem att förstå innehållet och att de lär sig mer.
I enkäten för åk 7 ser vi en markant ökning gällande två strategier, lite mindre i en annan. Eleverna använder sig av fler strategier än vad de gjorde när vi påbörjade arbetet och har därmed större möjligheter att ta sig an olika sorters texter.
Elevernas uthållighet vid texthantering ökar. Eleverna är mer aktiva på lektionerna, i synnerhet när de arbetar i par, både vad gäller att anteckna och diskutera. Vid läsning av olika sorters texter upplever vi att deras uthållighet har ökat och att pararbetet är ett stöd i detta, de tar hjälp av varandra genom att diskutera innehållet och förstår det bättre. De är motiverade och engagerade och det gör att de ser värdet av att använda sig av strategier.
Gällande åk 7 har vi ännu inte sett att deras uthållighet har ökat. Det vi däremot ser är att de tar sig an läsningen och lär sig av varandra genom parläsning och användande av lässtrategier.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
En reflekterande kollega i klassrummet, där vi tillsammans bygger en organisation kring olika metoder där läsning och läroboken är navet i undervisning.
Genomförande
Insats 1
Cornellmetoden åk 9
För att utveckla elevernas förmåga att föra anteckningar före, under och efter läsningen arbetar vi med Cornellmetoden. Vi kommer att utvärdera metoden tillsammans med eleverna efter att ha arbetat med den några veckor.
För att utveckla elevernas förmåga att föra anteckningar före, under och efter läsningen arbetar vi med Cornellmetoden. Vi kommer att utvärdera metoden tillsammans med eleverna efter att ha arbetat med den några veckor.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
25 okt 2023
Effekt 1.1
Utvärdering Cornellmetoden oktober 2023

Vi ser att övervägande delen av eleverna tycker att det har gått bra att löpande skriva anteckningar och menar att det gör att de lättare kommer ihåg, förstår och lär sig mer. De tycker att deras sätt att anteckna har förbättrats genom att använda Cornellmetoden. De menar att deras sätt att anteckna har blivit smidigare, lättare och bättre. Vissa elever använder den även på andra lektioner när de har andra lärare och menar att metoden också kan vara till stor hjälp när man pluggar till ett prov. En elev skrev “Jag tycker att Tomas borde berätta om denna tekniken för alla lärare”.
Vi ser att övervägande delen av eleverna tycker att det har gått bra att löpande skriva anteckningar och menar att det gör att de lättare kommer ihåg, förstår och lär sig mer. De tycker att deras sätt att anteckna har förbättrats genom att använda Cornellmetoden. De menar att deras sätt att anteckna har blivit smidigare, lättare och bättre. Vissa elever använder den även på andra lektioner när de har andra lärare och menar att metoden också kan vara till stor hjälp när man pluggar till ett prov. En elev skrev “Jag tycker att Tomas borde berätta om denna tekniken för alla lärare”.
Elever som inte antecknat alls på lektionerna gör det nu men kan ibland tycka att det är svårt att hinna med, veta vad de ska skriva och att det är jobbigt att skriva. Någon elev påpekar att det därför är bra att läraren efter elevernas arbete går igenom innehållet gemensamt i klassen.
Några enstaka elever är negativt inställda till metoden och menar att de gillar sitt eget sätt mer.
När det gäller att löpande skriva huvudtema och sammanfattning är fortfarande övervägande delen av eleverna positiva men det är fler elever som tycker att det är svårare än att löpande skriva anteckningar. Någon tycker att det är svårt att komma på frågor och någon tycker att det är onödigt att skriva sammanfattning; “Jag brukar inte skriva mycket på sammanfattningen för att jag tycker att man redan sammanfattar på löpande” och “Jag skriver aldrig den. Det behövs inte”. Bland dem som är positivt inställda framhävs att det är lättare att få en tydlig överblick av innehållet eftersom texten är organiserad och strukturerad. De tycker att de lärt sig att anteckna på ett mer effektivt sätt som hjälper dem att förstå och komma ihåg innehållet.
Övervägande delen av eleverna tycker att de förstår och lär sig mer på lektionerna med hjälp av Cornellmetoden. En elev uttrycker sig “Ja det är sant. Jag förstår bättre på lektionerna och jag kan fortfarande komma ihåg de lektionerna vi gjorde förra gången.” Flertalet elever uttrycker liknande erfarenheter och framhäver att det just är att de utvecklat sin anteckningsteknik och att de är mer aktiva än tidigare som gör att det är lättare för dem att förstå innehållet och att de lär sig mer.
Även när det gäller huruvida de tror att de kommer att använda sig av Cornellmetoden i framtiden är flertalet positivt inställda. En elev uttrycker sig på följande vis: “Jag använder den nu i alla mina ämnen. Jag tycker att det är den bästa metoden, man fattar jättebra och lär sig jättebra. Det fastnar i mitt huvud.” Eleverna uttrycker att de vill fortsätta använda metoden eftersom de redan nu ser flera vinster med den; det är lättare, går snabbare, de lär sig mer och förstår mer. Några elever blickar mot gymnasiet och tror att de kommer att ha stor nytta av den där.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
16 nov 2023
Insats 2
Läsning SO åk 7
Vid läsning av ämnestexter synliggör vi olika lässtrategier och pratar med eleverna om hur man kan använda sig av dem för att ta sig an texter. Till en början fokuserar vi på att läraren modellerar, läser texter, tänker högt och förklarar sin förståelse av innehållet kopplat till bilderna i boken. Tanken är att eleverna successivt själva erövrar strategierna.
Vid läsning av ämnestexter synliggör vi olika lässtrategier och pratar med eleverna om hur man kan använda sig av dem för att ta sig an texter. Till en början fokuserar vi på att läraren modellerar, läser texter, tänker högt och förklarar sin förståelse av innehållet kopplat till bilderna i boken. Tanken är att eleverna successivt själva erövrar strategierna.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
25 okt 2023
Effekt 2.1
Sammanställning enkät läsning december 2023:
Strategier Före läsningen: December 63/81 77,8% (november 45/81 55,5%)
Strategier Under läsningen: December 38/81 47% (november 34/81 42%)
Strategier Efter läsningen: December 66/81 81,5% (november 48/81 59,2%)
Vi ser en ökning i användandet av samtliga strategier, allra mest gällande strategierna Före och Efter läsning från 55,5% till 77,8% respektive 59,2 till 81,5%. Vi tror att denna ökningen kommer sig av att vi arbetat strukturerat med strategierna och delat upp dem i olika moment på lektionerna. Därmed har det blivit tydligt för eleverna vilka strategier som avses. När det gäller strategier Under läsning ser vi också en ökning men den är marginell. Arbetet med denna strategi bör vi fokusera mer på fortsättningsvis.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
14 dec 2023
Effekt 2.2
Enkät läsning november 2023
För att få reda på hur eleverna i åk 7 tar sig an texter i läroboken genomförde vi en enkät där de fick svara på frågorna:
1.Vad gör du före du börjar läsa texten i läroboken?
2. Vad gör du under tiden du läser texten i läroboken?
3. Vad gör du efter du läst färdigt texten i läroboken?
Vi ser att några fler än hälften av eleverna ( 45 av 81) har strategier Före läsning. När det gäller strategier Under läsning är det mindre än hälften som har strategier (34 av 81). Flest antal elever har strategier Efter läsning (48 av 81).
Strategier som används Före läsning:
För att få reda på hur eleverna i åk 7 tar sig an texter i läroboken genomförde vi en enkät där de fick svara på frågorna:
1.Vad gör du före du börjar läsa texten i läroboken?
2. Vad gör du under tiden du läser texten i läroboken?
3. Vad gör du efter du läst färdigt texten i läroboken?
Vi ser att några fler än hälften av eleverna ( 45 av 81) har strategier Före läsning. När det gäller strategier Under läsning är det mindre än hälften som har strategier (34 av 81). Flest antal elever har strategier Efter läsning (48 av 81).
Strategier som används Före läsning:
- Läser/analyserar rubriker/underrubriker
- Tittar på/analyserar bilder
- Läser baksidan
- Tittar efter svåra/viktiga ord
- Skumläser
- Läser frågorna
- Tänker vad det handlar om
- Tänker på vad jag redan vet om det jag ska läsa om
- Läser första och sista meningen
- Antecknar det jag redan kan
- Kollar hur lång texten är
Strategier som används Under läsning:
- Nyckelord
- Svåra ord
- Viktiga ord
- Tänker om det jag läser
- Tänker vad jag tycker om det jag läser
- Tänker på om jag känner igen texten
- Antecknar
- Läser frågorna
- Diskuterar
- Får bilder i huvudet som en teater eller film
- Läser långsamt och rätt istället för snabbt och fel
- Läser i bra takt för att inte bli uttråkad
- Försöker förstå
- Stannar upp och tänker på vad de menar
- Läser om ifall jag inte förstår
- Följer med fingret i texten
- Försöker komma ihåg
- Försöker lära mig orden
- Letar efter ord som kan hjälpa mig att komma ihåg vad jag läst
Strategier som används Efter läsning:
- Bearbetar
- Söker synonymer
- Sammanfattar
- Tittar på mina anteckningar
- Repeterar i huvudet så jag vet om jag förstått
- Tänker på vad det handlar om
- Går tillbaka i texten och kollar om det är något jag inte förstått, missat eller kommer ihåg
- Söker upp svåra ord
- Svarar på frågor till texten
- Läser om igen för att se om det jag skrivit är rätt
- Går igenom svåra ord
- Frågar om jag inte förstått
- Antecknar
- Går igenom mina anteckningar
- Skriver ner det viktigaste
- Analyserar informationen
- Pratar med någon om vad det handlar om
- Försöker återberätta.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
14 dec 2023
Insats 3
Enkät läroboksläsning åk 9 september 2023
För att få reda på hur eleverna i åk 9 tar sig an texter i läroboken genomförde vi en enkät där de fick svara på frågorna:
1.Vad gör du före du börjar läsa texten i läroboken?
2. Vad gör du under tiden du läser texten i läroboken?
3. Vad gör du efter du läst färdigt texten i läroboken?
För att få reda på hur eleverna i åk 9 tar sig an texter i läroboken genomförde vi en enkät där de fick svara på frågorna:
1.Vad gör du före du börjar läsa texten i läroboken?
2. Vad gör du under tiden du läser texten i läroboken?
3. Vad gör du efter du läst färdigt texten i läroboken?
Senast uppdaterad av Petra Alven -
25 okt 2023
Effekt 3.1
Sammanställning enkät december 2023
Strategier Före läsning: 44/57 (77,1%) september 33/57 (57,8%) ökning +19,3
Strategier Under läsning: 50/56 (87,7%) september 38/57 (66,7%) största ökningen +21
Strategier Efter läsning: 52/56 (92,9%) september 47/57 (82,5%) ökning +10,4
Vi ser en ökning hos eleverna i att använda sig av strategier vid deras läsning. Den allra största ökningen ser vi när det gäller strategier både Före och Under läsning som har ökat från 57,8% i september till 77,1% i december respektive 66,7% till 87,7%. Strategier Efter läsning låg högt även i september (82,5%) och är ännu högre nu (92,9%).
I resultatet i den första enkäten kunde vi urskilja brister i elevernas sätt att ta sig an texter och anteckna på ett strukturerat sätt och därför introducerade vi Cornellmetoden. Vi tror att en stor del av resultatet kan härledas till vårt arbete med metoden eftersom vi i elevernas svar kring deras lässtrategier ser att de uttryckligen hänvisar specifikt till Cornellmetoden eller beståndsdelar i den.
Vi menar att detta visar att Cornellmetoden är ett verktyg som är väl fungerande att använda sig av vid läsning. För eleverna blir lässtrategierna mer konkreta och praktiskt genomförbara med stöd av metoden.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
13 dec 2023
Effekt 3.2
Sammanställning enkät september 2023:
När det gäller strategier Före läsningen ser vi att det skiljer sig åt mellan eleverna, några gör inget som har med själva texten att göra, bland dem som använder sig av strategier är det att titta på rubriker, underrubriker och bilder som är mest frekvent. 33 av 57 elever har strategier Före läsningen.
Gällande strategier Under läsningen är det att skriva/anteckna som är mest förekommande. Några nämner även att de sammanfattar och läser om. 38 av 57 elever har strategier Under läsningen.
När det gäller strategier Efter läsningen är det att de sammanfattar, antecknar, läser om och svarar på frågor som är vanligast bland eleverna. 47 av 57 elever har strategier Efter läsningen.
När det gäller strategier Före läsningen ser vi att det skiljer sig åt mellan eleverna, några gör inget som har med själva texten att göra, bland dem som använder sig av strategier är det att titta på rubriker, underrubriker och bilder som är mest frekvent. 33 av 57 elever har strategier Före läsningen.
Gällande strategier Under läsningen är det att skriva/anteckna som är mest förekommande. Några nämner även att de sammanfattar och läser om. 38 av 57 elever har strategier Under läsningen.
När det gäller strategier Efter läsningen är det att de sammanfattar, antecknar, läser om och svarar på frågor som är vanligast bland eleverna. 47 av 57 elever har strategier Efter läsningen.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
13 dec 2023
Insats 4
Vi arbetar systematiskt och strukturerat med läsning i SO-undervisningen (åk7 och 9) för att eleverna lättare ska förstå innehållet i texter.
För att förbereda själva läsningen i läroboken och inspirera och motivera eleverna Före läsningen kommer vi tillsammans att genomföra olika aktiviteter som att exempelvis utgå från bilder som behandlar aktuellt ämnesområde. Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper lyfts fram i dessa aktiviteter och eleverna ges möjlighet att ta sig in i det ämnesspråk som de kommer att möta i lärobokstexten.
Vid läsning av ämnestexter kommer vi att synliggöra olika strategier och prata med eleverna om läsningen genom att modella. Vi visar hur vi tar oss an texter genom att:
För att förbereda själva läsningen i läroboken och inspirera och motivera eleverna Före läsningen kommer vi tillsammans att genomföra olika aktiviteter som att exempelvis utgå från bilder som behandlar aktuellt ämnesområde. Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper lyfts fram i dessa aktiviteter och eleverna ges möjlighet att ta sig in i det ämnesspråk som de kommer att möta i lärobokstexten.
Vid läsning av ämnestexter kommer vi att synliggöra olika strategier och prata med eleverna om läsningen genom att modella. Vi visar hur vi tar oss an texter genom att:
- Under läsningen ställa frågor till texten och förtydliga ord och begrepp.
- Efter läsningen sammanfatta, reflektera och dra slutsatser kring innehållet.
Eleverna får under arbetets gång ta del av varandras reflektioner på olika sätt, bland annat genom att samarbeta parvis, arbeta enskilt och i grupper.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
28 nov 2023
Insats 5
Parläsning i SO-undervisningen (åk 9).
Vi genomför parläsning i samtliga fyra niondeklasser. Instruktionerna kring parläsningens utformning ser olika ut för att läraren vill se om strukturen gör att eleverna upplever parläsning på olika sätt om strukturen är mer tydlig eller öppen. Vi genomförde en enkät krig parläsningen efter genomförda lektioner.
Vi genomför parläsning i samtliga fyra niondeklasser. Instruktionerna kring parläsningens utformning ser olika ut för att läraren vill se om strukturen gör att eleverna upplever parläsning på olika sätt om strukturen är mer tydlig eller öppen. Vi genomförde en enkät krig parläsningen efter genomförda lektioner.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
25 nov 2023
Effekt 5.1
Sammanfattning av enkäten:
Det positiva med parläsning är att man hjälps åt och lär sig av varandra, både kring själva läsningen och innehållet (två hjärnor istället för en). Det upplevs också som lustfyllt och att det kan spara tid. Parläsningen kan även utveckla sociala färdigheter och skapa relationer mellan eleverna.
Det positiva med parläsning är att man hjälps åt och lär sig av varandra, både kring själva läsningen och innehållet (två hjärnor istället för en). Det upplevs också som lustfyllt och att det kan spara tid. Parläsningen kan även utveckla sociala färdigheter och skapa relationer mellan eleverna.
Det är dock viktigt vem man parläser med, både för tryggheten och för att det ska vara ett bra samarbete.
Det som upplevs som negativt är att det kan bli för högljutt i klassrummet och att vissa elever inte tar uppgiften på allvar. Då påverkas den som gärna vill lära sig och tycker att den lika gärna kan arbeta på egen hand. Hur personen som läser tar sig an texten genom uttal och förståelse av ord kan också upplevas som belastande eftersom det kan förstöra förståelsen av innehållet. Men det kan även upplevas som positivt att man får tillfälle att diskutera ords uttal och betydelse. Elever påpekar också att det är viktigt att tiden är begränsad, annars kan det lätt övergå till annat prat dem emellan.
Våra reflektioner:
Vi funderar på att göra läspar, ha tydliga uppgifter kring läsningen (sammanfatta, ställa frågor osv), trycka på att de ska turas om att läsa, ha en begränsad tid de ska arbeta i par och att ägna sista delen av lektionen åt sammanfattning/reflektion som leds av läraren.
Vi funderar på att göra läspar, ha tydliga uppgifter kring läsningen (sammanfatta, ställa frågor osv), trycka på att de ska turas om att läsa, ha en begränsad tid de ska arbeta i par och att ägna sista delen av lektionen åt sammanfattning/reflektion som leds av läraren.
Senast uppdaterad av Petra Alven -
07 sep 2023