SMART mål
Under ht 2023 skapas undervisningssituationer i matematikklassrummet där alla elever utmanas utifrån sin matematiska kunskapsnivå.

Det innebär att klassrummet organiseras så att olika matematiska förmågor övas under undervisningsförloppet.

Genom lärarens egna elevcase utvärderas effekten av undervisningen. 

HT 2023 - Vårboskolan
Utvecklingsområde: Anpassad undervisning Utvecklingsområde: Elevaktivitet Art. 28 Utbildning, rätt till
Genomförs av
Johan Lind
Senast uppdaterad av Johan Lind - 09 jan 2024
Slutsats
Genom att skapa varierade undervisningssituationer, som innehåller differentierade uppgifter, har elevernas delaktighet och ansvarstagande för sitt eget lärande ökat. 
Resultat från olika avstämningar indikerar att terminens betyg stämmer mer överens med elevernas resultat på NP än deras betyg i år 6. 
Elevaktiv och utmanande matematikundervisning
Förväntad effekt i verksamheten
Under ht 2023 skapar läraren tillsammans med Kvalitetsteamet undervisningssituationer i matematikklassrummet där alla elever utmanas utifrån sin matematiska kunskapsnivå.

Det innebär att klassrummet organiseras så att olika matematiska förmågor övas under undervisningsförloppet.

Genom lärarens egna elevcase utvärderas effekten av undervisningen. 

Genom att skapa undervisningssituationer där alla elever utmanas på sin matematiska kunskapsnivå förväntas alla elevers resultat i matematik påverkas positivt.  
Hur identifierar vi elevernas utveckling? 

  1. Uppstart - förtest för att identifiera elevernas matematiska kunskapsnivå
  2. Avslutande uppdrag vid lektionsslut för att inventera behovet inför nästa lektionspass
  3. Varje vecka - skriftlig elevreflektion med efterföljande lärar-elev-återkoppling inför nästa veckas arbete
  4. Återkommande samtal kring elevernas kunskapsnivå
  5. Efter avslutat arbetsområde


Avstämningar
återkommande möte med lärare och kvalitetsteam; torsdagar

vecka 38 delavstämning med kvalitetsteamet, lärare och rektor
vecka 43 delavstämning med kvalitetsteamet och lärare 
vecka 49 slutavstämning med kvalitetsteamet, lärare och rektor 
vecka 50 Hur arbetar vi vidare?


Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Kvalitetsteamet förväntas vara ett stöd till att hitta former för hur matematikklassrummet kan organiseras och på vilket sätt eleverna kan utmanas på sin matematiska kunskapsnivå.
Kvalitetsteamet och läraren samtalar om utmaningar och möjligheter kring att omorganisera matematikundervisningen relaterat till elevernas kunskaper och reflektioner
Kvalitetsteamet är med i planering, genomförande och reflektion av den matematiska lärmiljön.
Genomförande
Insats 1
Delning och spridning
  • förstelärarträff
    • 1 timme veckan före ämneslagsträffarns för att gemensamt förbereda mötet
  • ämneslag ma/no/tk
  • samarbete med en till lärare kring problemlösning
Senast uppdaterad av Johan Lind - 19 okt 2023
Insats 2
Betyg år 6 vt23




vecka 33 - 37  fyra räknesätten
  • Elevernas kunskapsnivåer identifieras genom förtest - 4 räknesätten
  • Utifrån test - uppgifter på olika nivåer
  • Uppgifter/uppdrag för elever som behöver utmanande uppgifter
  • Bildstöd och praktiskt material erbjuds 
  • Återkommande delar på lektionerna
     - inledande uppgift 
    - elevreflektion kring veckans och nästa veckas arbete
    - avslutande uppgift som ger läraren input inför nästa lektion
    - parvis lösa problemuppgifter
    - begrepp inom räknesätten
    - fredagstest kring veckans arbetsområde för att kunna bygga nästa veckas undervisning kring

vecka 38 - 41 taluppfattning 
  • uppstart - läraren har genomgång; eleverna arbetar med uppgifter relaterade till genomgången
  • grupper av elever skapar film där de förklarar ett område i matematik (nästa veckas mål) - filmen visas under fredagens lektion (uppstart inför nästa veckas arbete)
  • två arbetspass i veckan innebär differentierade uppgifter - eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande och utmana sig själv genom att välja uppgifter själv (i samråd med läraren)
  • en del av arbetet handlar om att utveckla strategier för att lösa problem (innehållande text)
  • återkommande reflektioner för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att utvärdera och skapa nya mål för arbetet i matematikrummet
  • avslutande mindre uppgifter (exit tickets) används för att se var eleverna befinner sig just nu. Dessa används för att forma nästa lektions undervisning

16 oktober - utvärdering efter arbetsområdet "Taluppfattning" 
  • Utifrån startprovet årskurs 7 indikerar provresultaten i taluppfattning att måluppfyllelsen i klasserna förskjutits något. Flertalet elever ligger kvar på samma kunskapsnivå, eller har höjt sina resultat, jämfört med år 7:s startprov. 
  • Vi ser också att de elever som hade lågt ingångsresultat fortfarande har svårigheter att uppnå målen, de ligger fortfarande på F i betyg. Vi menar att det varierande arbetssättet bidrar till förskjutningen genom att fler elever utmanas på sin nivå. 
  • Det är också viktigt att påpeka att elever generellt har svårigheter att behålla betygen de fått i årskurs 6.

vecka 42 - 51 geometri
  • Förtest- geometri trianglar i Magma
  • Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande genom att de ansvarar för vilken nivå de vill arbeta med; grön, gul eller röd. En anpassad grupp (blå) väljer inte utan läraren har valt ut uppgifter på basnivån.
  • Skapar utrymme i undervisningen för läraren att lyssna aktivt på alla elever under en två veckors period. Det innebär att övriga i klassrummet arbetar antingen analogt (matteboken) eller digitalt (magma) med individanpassade uppgifter skapade utifrån förtestet. Under en veckas arbete kommer eleverna att delta i matematikundervisningen på följande sätt:

Veckoplan

  • Arbetet innebär: 
    • alla elever deltar i en genomgång och arbetar med uppgifter relaterade till de.
    • flertalet elever kommer att arbeta både med digitala och analoga uppgifter.
    • två grupper av elever (ca 8st) kommer att arbeta med muntlig problemlösning
    • läraren ansvarar för genomgång, leder samtalet vid problemlösning, stöttar de elever som behöver hjälp att komma vidare samt avslutar veckans arbete. Dessutom måste läraren ge kontinuerlig feedback på elevernas arbete.

Vecka 49-51 Arkitekt AB
Eleverna designar en lägenhet/lokal
Enskilt arbete varvat med korta genomgångar
Muntlig och skriftlig presentation (google presentation)
Senast uppdaterad av Johan Lind - 13 dec 2023
Effekt 2.1
Lärarens och Kvalitetsteamets reflektioner 
  • arbetets organisation i klassrummet
    • vi identifierar att eleverna kommer i arbete fortare och därmed förutsättningar för lärande
    • strukturen i klassrummet börjar fungera - eleverna förstår hur arbetet är organiserat (må-genomgång + eget arbete; on/to-pararbete/färdighetsträning/gruppuppgift; fr-utvärdering av veckans arbete + presentationer + avstämningsuppdrag)
  • elevernas ansvarstagande 
    • elevernas veckovisa reflektioner kan leda till att öka deras metakognitiva förmåga kring sitt eget lärande och hur de kan påverka det
    • ansvara för att presentera nästa veckas arbete för klasskamrater kan innebära att klassens elever ser varandra som lärresurser och använder dessa (inte enbart läraren). C3B4Me används för att öka deras förståelse för detta
  • uppgifterna på olika nivåer gör att flertalet elever kommer snabbare i arbete och kan arbeta relativt självständigt - vi tolkar det som att uppgifterna i de flesta fall träffade rätt. Vi behöver skapa uppgifter som utmanar alla elever, även de som redan har goda kunskaper.
    • gruppuppgifter innebär ta ansvar för att presentera för klassen samt lära av och med klasskamrater
    • paruppgifter innebär att eleverna utvecklar strategier vid problemlösning t.ex. genom 4-fältare
  • anpassa lektionsinnehåll efter tid på dagen lektionen ligger ex efter fredagens fm-rast.

4 oktober 2023
  • Varierad undervisning
  • Olika sätt att presentera kunskaper och förmågor
  • Ansvarstagandet
  • Lära av varandra i klassrummet
  • Uppmuntra till samtal för lärande
  • Digitalt och analogt arbete: mattebok, digitala verktyg ex kameran för att skapa presentationer

17 oktober 2023
  • I de veckovisa reflektionerna identifierar vi att flertalet elever beskriver att deras syn på matematiken är positiv. 
  • Vi uppfattar att flera elevers självbild i matematik är i förändring, de har insett att de kan om de vill om de arbetar för att lära och är aktiva undermattelektionerna.
  •  Arbetsmoralen och ansvarstagandet har generellt ökat jämfört med de första veckorna av terminen. 
  • Eleverna kan, med hjälp av de olika arbetssätten, engageras i uppgifterna som är riktade mot den kunskapsnivå de befinner sig på.  
  • De olika metoderna är framgångsfaktorer för elevers ansvarstagande, motivation, språkliga förmåga och kunskapsinhämtande i matematik. 
  • Eleverna behöver vidareutveckla redan påbörjade strategier, fyrfältaren, vid textbaserade uppgifter. Det kan innebära att arbetet i klassrummet fokuseras på signalord, värdeord, sammanbindningsord samt ord med fler betydelser. I det sammanhanget är det också viktigt att fundera på andraspråkselever och stödet av google translate ed som kan översätta fel och ge dem felaktig info, då behöver eleven ha strategier för det. 
  • Utveckla arbetet i matematikklassrummet att skapa mer utrymme för läraren att interagera med eleverna i grupp. 

Reflektion 16 november
  • Viktigt att eleverna inte lämnas ensamma i sitt lärande utan också får stöd i att komma vidare. Vi upptäcker nu att många av eleverna utvecklat sin förmåga att ta ansvar för sitt lärande genom att de frågar en kamrat, tittar på exempel i matteboken innan de frågar läraren. De visar också respekt för andras lärande och arbetsron i klassrummet är påtaglig.  

  • En ytterligare utveckling av stationsarbetet är arbetet med att skapa instruktionsfilm om ett utvalt område. Det skulle innebära att en grupp om 3-4 elever ansvarar för att skapa filmen och presentera den på fredagens lektion. Innehållet i filmerna skulle kunna vara en introduktion inför följande veckas arbete ex volym.

  • Fredagens utvärdering: ny form med kryssalternativ och 2 frågor att besvara. Vi undersöker om detta är ett bättre sätt att få eleverna att förstå vad de bör göra under lektionerna i skolan och öka sitt ansvarstagande för att detta blir gjort. Dessutom är det ett sätt för eleverna att tydligare kunna arbeta mot en egen målsättning. 

  • Läraren identifierar följande
    • Muntliga delen i mitten har varit fantastiskt att få tid att fokusera på ett fåtal elever. Jag har verkligen fått fördjupa mig  i elevernas kunskap och höra varje individ. Jag har kunnat vägleda i lagom doser för att eleverna ska fortsätta sitt eget tänkande och tillsammans med andra. Jag har kunnat ställa följdfrågor för att komma åt begrepp och resonemang och problemlösningen. Vi har kunnat utveckla varje individs tänkande utifrån var varje elev är då det är olika svårighetsgrad på uppgifterna. Det har verkligen gett MYCKET för mig och även för eleverna. 
       Behöver dock se till att alla får möjlighet, behöver alltså stämma av vem som varit och ej. 
       
      Variationen att få både digitalt och analogt för att möta olika eelver är också superbra! 
      Det som behövs lite mer är problemlösning 2&2, så det behöver vi lägga vid något tillfälle när de jobbar.

Avslutande reflektion (lärare) 13 december
Elevernas delaktighet i ämnet har ökat då de väljer, utifrån givna ramar, nivån på uppgifterna de vill arbeta med. Detta betyder att eleverna tränas i att se sina egna behov inom just det arbetsområdet de arbetar med. Uppgifterna är förberedda inför lektionen och eleverna väljer utifrån 4 olika nivåer, både digitalt och analogt arbete ingår. På så sätt tränas elevernas förmåga att ta eget ansvar för sitt lärande och förlita sig på sina kunskaper blir tydligare. Dessutom har eleverna under terminen tränats i att vara stöd för varandra, lärresurs för sin axelkompis.
Det har var viktigt att utmana alla elever på deras nivå och att träna dem i att först att alla arbetar utifrån sina förutsättningar och på så sätt lär sig med utgångspunkt i allas förförståelse.

Den avslutande praktiska/teoretiska uppgiften - ArkitektAB - har visat sig lyckad. Vi ser att flertalet elever tar sig an uppgiften och är engagerade i att läsa uppdragen. Varför är det så? Detta är något vi måste fundera vidare på inför nästa termin. Vi upptäcker att de elever som vanligtvis har svårt med motivation och att förstå uppgifterna kan lättare ta till sig och förstå den här uppgiften. Det blir också synligt att elever som vanligtvis presterar högt har svårare att förstå hur de ska lösa uppdragen ex att utföra beräkningar i skala.

Elevernas betyg i år 7?
De stämmer bättre överens med elevernas resultat på NP (år 6) än deras slutbetyg år 6. Varför är det så? Diskussionen pågår …
Vi ser med andra ord ingen större förflyttning av betygsnivåerna, utan eleverna generellt håller betygen från år 6. Däremot ser vi individuella förändringar, både uppåt och neråt i betygsnivåerna. I samband med detta inser vi att om eleverna förstått vikten av ansvarstagande och att välja rätt nivå på uppgifterna så kommer förmodligen deras betyg vt24 att visa på förflyttningar och då förhoppningsvis enbart positiva. 

Det blir intressant att se hur eleverna har tagit till sig de metoder vi infört i undervisningen när vi startar upp arbetet vt24. Kan vi starta direkt där vi slutade med 3 olika aktiviteter i klassrummet? Och i så fall fortsätta att utveckla delar i undervisningen ex kring strategier vid problemlösning. Eller måste vi på nytt skapa situationer en i taget för att väcka elevernas engagemang och intresse igen.


Senast uppdaterad av Johan Lind - 13 dec 2023
Effekt 2.2
4 räknesätten
  • elevernas fokus ökade med hjälp av de uppgifterna de fick
  • startuppgifter som gör att eleverna tillsammans utvecklar förståelse - utmanar när en förklarar för någon hur en tänker när en löser uppgifterna
  • avslutande uppdrag (exit-ticket)  ger läraren förståelse och input kring vilka som behöver utmaningar nästa lektion, vilka utmaningar som måste förberedas samt på vilket sätt lektionen behöver planeras och organiseras
  • elevernas reflektioner (v. 35) beskriver att de utnyttjar tiden på ett bra sätt, många har lärt sig algoritmer addition/subtraktion

Avslutande minitest 15 sept 
  • läraren ser att flera elever tagit till sig av arbetet kring räknesätten och utvecklats positivt. 
  • eleverna har också, enligt dem själva, en positivare bild av ämnet än tidigare.
  • det finns fortfarande elever som inte når upp till de krav vi ställer på förståelse av de 4 räknesätten i år 7: avser uppställning addition, subtraktion och multiplikation/division. Läraren menar att elevernas kunskaper från tidigare skolår inte är befästa
  • läraren ser att eleverna tydligare måste utmanas på högre nivåer genom t.ex. fördjupande uppdrag - detta är ett pågående samtal mellan inblandade lärare.
    • exempelvis genom individanpassade uppgifter i Magma

Senast uppdaterad av Johan Lind - 13 okt 2023