Andra mötet
Det andra mötet har två delar, delvis en pedagogisk diskussion utifrån ord och begrepp som vi arbetar med i matematiken och delvis en delavstämning för att se var vi befinner oss och vad vi behöver utveckla mer under resterande delen av terminen.

Diskussionenerna på själva mötet har rör sig mycket kring inbjudande mål och hur vi tolkar de nya kursplanerna och kriterierna för bedömning. Vilka begrepp ska eleverna lära sig? Hur lär de sig dessa begrepp? Hur visar de att de äger språket? Hur kan vi se en matematisk litteracitet hos eleverna? Till vilka kriterier/områden i matematiken hör dessa ord?
Diskussionen har ingen tydlig slutsats i exakt vad vi lägger in i de olika begreppen inom matematiken. Däremot råder en enighet kring att vi behöver ha dessa diskussioner för att göra oss själva uppmärksamma på komplexiteten i att lära sig ett matematiskt språk. Vi behöver låta eleverna möta orden i många olika sammanhang, på olika sätt och upprepade tillfällen för att de ska uppnå litteracitet. Genom en varierad undervisning och bedömning kommer eleverna få möjlighet att lära och visa sina kunskaper. 
Vi kommer fortsätta att hålla dokumentet (som skapades vid första mötet) med de inbjudande målen öppet och levande och i detta dokument fylla på med de begrepp som kollegiet anser sig passa in under dessa mål och områden. 

Delavstämningen som gjordes visar på att pedagogerna upplever att arbetet framförallt i de pedagogiska diskussionerna vi har får dem att tänka nytt och djupare. Efter att ha läst litteratur och fört pedagogiska diskussioner upplever pedagogerna att de kommer in i bättre tankesätt och känner att det kan analysera inte bara reflektera kring sin egen undervisning. 
För att komma vidare behöver vi fortsätta de kollegiala samtalen där vi ställer vänliga kritiska och utvecklande frågor till varandra. Vi behöver också genom dessa diskussioner bland annat komma fram till exempelvis;  olika strategier för bedömning men även sätta upp mål så eleverna förstår varför de lära sig de olika delarna i matematik. 

Första mötet
Hur ska vi göra för att konkretisera kriterierna för bedömning så att de är inbjudande för eleverna? Hur gör vi dem tydliga och skapar värde för eleverna?

Vi startade med en kort reflektion enligt EPA modell för att reflektera kring vad vi läst inför denna gången. Vad vi tog med oss, vad som påvekar oss och hur vi tänker vidare kring vår undervisning och läsning. 
En del av diskussionen handlar om att just bli medveten om hur jag som lärare medvetet formulerar mig både i mina mål men också hur inbjudande jag är i mina presentationer och genomgångar. Många känner igen sig i att just i matte använda sig av frasen "nu ska vi göra något som kan va lite svårt/klurigt..." Detta signalerar för eleverna att det ska bli just svårt och redan där tappar vi de elever som inte har självkänslan eller självförtroende kring sitt matematiskt kunnande. I grunden är detta en fras vi använder för att locka till oss och skapa nyfikenhet men i själva verket riskerar vi att tappa elever. Vi behöver medvetet tänka på att inte använda värde ord som spännande, svårt, lätt osv..
Diskussioner kring hur vi skulle kunna få syn på vår egen undervisning utan att göra auskultationer fördes också. 

Vi tittade på våra lärande mål vi haft under de första veckorna och de lärande mål vi har just nu. Gemensamt så omformulerade vi dessa för att vara mer inbjudande och tydliga. Vi försökte att börja varje mål med "jag kan..". På så vis blir det tydlig för eleven vid lektionens slut om jag nått målet och med gott självförtroende kan säga "jag kan..."

Detta omformulerande av kriterierna blev ett dokument som vi äger och kommer använda oss av i vår undervisning för att tydligt och indbjudande få med oss fler elever. Huruvida detta ger önskad effekt kommer att utvärderas löpande under terminen. 

Efter att vi tydligt satt upp mål, både långsiktiga och kortsiktiga mål har det blivit tydligare och lättare att reflektera kring sin egen undervisning. Att ha en tydlighet i att reflektionen SKA göras med en kollega varje vecka har gjort att man lättare kommer in i en rutin och kan se hur lektionsmålet kopplas till det längre målet. Genom att tydligt och strukturerat reflektera kring sin undervisning upplever lärarna lyfter nivån på deras undervisning. Vi kan se viss effekt på elevernas resultat men den största vinsten är i att man som undervisande lärare själv känner och upplever att man utifrån elevernas behov kopplat till de mål som finns planerar, genomför och reflekterat kring sin undervisning.