SMART mål
S Varje lektion ska vara planerad i linje med vad som står i den pedagogiska planeringen. Man kan tydligt se en röd tråd mellan den pedagogiska planering och lektionsplaneringen. Pedagogen ska i förväg ha planerat vilka kunskaper som ska bedömas och hur. Eleverna ska i så stor utsträckning som möjligt förstå vad de ska lära sig och hur de kommer att bli bedömda.
M Genom att göra en nulägesanalys delvis genom observationer och genom dialoger (enkäter?) till pedagogerna sätts ett tydlig nuläge. De enskilda pedagoger jag kommer arbeta med individuellt kommer även få SMART mål som kommer stämmas av regelbundet. Halvvägs kommer en ny observation (enkät?) göras för att se om arbetet går framåt. Jag kan då jämföra och skruva åt/förändra/förbättra i de moment som behöver göras. I åk6 kan man se betygen och i åk 4-5 upplevda måluppfyllelsen som fylls i på V-klass.
A Presentera uppdraget för Johan Lilia som accepterade målet 11/1 och sedan för arbetslaget under v.3
R En start är realistiskt, att hela arbetslaget ska ha nått samma nivå är dock inte alls säkert. Dessutom är det svårare att mäta elevernas förståelse utan där får man göra en enkel analys av måluppfyllelsen.
T Vårterminen 2019.
VT 2019 - Svenshögskolan
Genomförs av
Emelie Friberg
Emelie Friberg
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
06 maj 2020
Slutsats
Ingen slutsats än
Gemensamma pedagogiska planeringar och lektionsstruktur
Förväntad effekt i verksamheten
Den förväntade effekten i beställningen: Ökad tillgänglig undervisning som leder till bättre måluppfyllelse Ökad likvärdig bedömning och förtrogenhet hos personal i arbetslag mellanstadiet gällande bedömning.
Förväntat stöd från Kvalitetsteamet
Inget förväntat stöd definierat än
Genomförande
Insats 1
Arbetet kommer ske på två olika plan. Den ena är med hela kollegiet, här kommer arbetets fokus ligga på samsyn och pedagogiska planeringar. Den andra delen kommer ligga på att följa två lärare indelas dagliga arbete. Här kommer mer fokus ligga på lektionsstruktur och anpassningar för att nå alla elever och därmed även kunskapskraven.
Jag startade en klass i classroom för att lätt nå ut till alla. Jag fick en eftermiddag i månaden på mig (1,5h) då samtliga lärare var samlade. Vi dessa tillfälle diskuterades utformning av pedagogiskaplaneringar samt innehållet, vad skulle stå var. Det genomfördes även workshops där lärarna satt tillsammans och skrev pedagogiskaplaneringar tillsammans. I klassen på classroom la jag även ut små tips på länkar, poddar och filmklipp som rörde ämnet.
I klassrummet handlade mycket av arbetet om att vara med i planeringen och efterföljande diskussion efter lektionen var genomförd. De lärare jag följde gjorde även egna smarta mål som vi försökte koppla till under arbetet. Att tillsammans testa och genomföra idéer och sedan reflektera över resultatet. Dessa lärare fick sedan dela med sig av sina strukturer till sina kollegor.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
23 aug 2019
Effekt 1.1
Det finns en mall för hur de pedagogiskaplaneringarna ska se ut. Det finns en samsyn kring vad en lektion ska innehålla/strukturen och en del av lärarna har kommit så långt att de ser en alignment mellan pedagogiskaplaneringarna och lektionsplaneringarna. Ett litet antal lärare har även börjat använda de pedagogiskaplaneringarna så att de är ett levande dokument under en stor del av lektionerna.
Det finns en plattform (teamdrive) där lärarna lägger in och delar sina pedagogiska planeringar med varandra. Inför nästa termin är minst en planeringstimme avsatt till kollegialplanering och fortsatt arbete med pedagogiskaplaneringar.
Senast uppdaterad av Emelie Friberg -
23 aug 2019